Vi är inte riktigt hemma ännu, åker ikväll men nu kan jag inte motstå att lämna rapport längre.
Anna, du är för evigt min guru
Förlåt att det här blir långt, men jag är så stolt över lillprinsen - igen.
Och kanske det kan innebära lite inspiration för någon som gruvar sig för att åka iväg...?
1. Hotellnatten började inte på bästa sätt. Jag vet inte om det var att jag satt och hoppades att han skulle sova hela tiden - så mycket att han vaknade exakt när vi svängde in på hotellets parkering vid 22-tiden.
Konstigt, när man sovit i 23 mil. Jag hade planerat att utföra incheckningen med babyvakt mellan bil och mig så att jag enkelt bara kunde gå in och lägga ned i rummet. Men tji...det blev incheckning, stök och bök med sängen för lilleman som kröp omkring glad som en solstråle under tiden (jag var ensam). Måste erkänna att attityden fick sig en knuff, jag försökte tänka "oj, det här blev inte optimalt, men nu får vi lösa det som uppstått".
La ned, ramsade och låg själv blickstilla i min säng - och han somnade efter 15 minuters gurgel och bubbel.
2. Dagen därpå blev rörig. Jag var våghalsig och chansade att gå in på en affär för att köpa en present då han hade sovit över "sin skarv" på EXAKT 35 min. Men se, det gick inte, han vaknade efter 55 min med våldsamma utbrytarförsök ur vagnen och då krävdes det 30 min strandpromenad för att få till ett omsomnande. Inte konstigt eftersom jag var tvungen att betala först och han hann få hundra intryck innan.
Just då kände jag mig misslyckad och pressad över att han "var tvungen" att sova för att orka med vår (hektiska) dag. Ja, det är ju inte så svårt att förstå varför det blev som det blev.
Hursomhelst, efter lunch på restaurang förflöt dagen med den soliga prinsen som vanligt.
Sen har vi varit hos farmor och farfar och det har inneburit lugn och ro sett ur det flackande perspektivet, men en osund ständig uppmärksamhet - tyvärr.
Nåja, sonen har klarat det bra och själv försökt ta timeout ibland genom att krypa under ett bord och läsa en bok t ex.
3. Igår: borta hos faster på besök med kvällsmiddag. Strålande glad hela dagen förutom vid eftermiddagsluren som krånglade lite vid läggningen. Sen på topp igen. Dusch och nattslurk och sedan sova i vagnen (i det mörka förrådet
). Vagnen börjar bli obekväm så han gör det verkligen bra. För första gången tog vi också upp honom ur vagnen, flyttade till bilen, och la sedan i spjälsängen när vi kom till farmor och farfar. Han vaknade förstås, jättetrött i 10 sekunder och sedan har jag nog inte sett honom lyckligare ....mitt i natten
Jag försökte att inte ge honom någon uppmärksamhet, men han "pratade" och jag såg i ögonvrån hur han log med hela ansiktet och ville umgås. Under 35 minuters bilfärd var han vaken hela tiden
och jag tänkte "oj, det här blev inte optimalt" - igen
. När vi kom hem fick han 90 ml välling och sedan la vi honom i spjälsängen och han slocknade direkt.
4. Idag: dåligt väder så vi blev tvungna att lägga honom inne i spjälsängen för fm-luren. (Ingen någorlunda avskild plats för vagnen inomhus här). Inga problem trots en helt ny företeelse. Det verkar som om han hade kunnat sova på huvudet i garderoben.
Jag har väl egentligen bara en fråga;
När det nu har blivit uppvak mitt i natten på 30 min (förorsakade av oss) så har vi gett honom 1 dl välling och lagt honom. Det verkar inte ha gett några som helst "biverkningar" på de "vanliga" nätterna och det har känts rätt för oss som en markering att det är dags att sova vidare. Lite dåligt samvete för att vi ruckar på honom har vi trots allt.
Kanske skönt att få lite varmt i magen också..? Rätt eller fel
Jag känner mig ibland som en hök över hans förutsättningar att sova. Det innebär ju en hel del försvar och jobb gentemot obehöriga
(inte farmor och farfar som tur är) som kommer med sina j-la synpunkter hela tiden.
Inte en gång förutom vid enstaka påklädning och någon enstaka läggning har sonen varit ledsen under hela vår semestertripp...Talar inte det här sitt tydliga språk för vad som är "rätt eller fel" så vet vi då inte och vi är så lyckliga över att du, Anna tillhandahåller dina erfarenheter, på ett sånt fantastiskt sätt dessutom (forumet)
Vi känner oss som om vi kan försätta berg och VI vet att det inte beror på TUR, men vi är dig evigt tacksamma för att vi får uppleva det här!
Kramar från Mindy m fam
En hotellnattspremiär blir det också för lillprinsen.