Ja, vi har faktiskt fått fortsätta att sova gott om nätterna. Vi har styrt om lite i schemat. Lägger lillen en kvart tidigare och det fungerar bra. Han pratar för sig själv en stund och somnar sedan gott. Daglurarna har emellrtid börjar krångla lite. Han vill inte riktigt ligga ner till en början, men efter lite solfjäder och ramsa ligger han, men sen tar det 20-30 minuter innan han somnar. Jag förstår att detta nog har med hans bättre nattsömn att göra och att han kanske faktiskt inte är riktigt trött när schemat säger att det är dags att sova. Finner mig själv i ett dilemma. Han brukar vara mer "villig" att sova på förmiddagen än på eftermisddagen, så var det även innan kuren. Ofta ville han då sova på förmiddagen redan efter 1,5 timmar eller efter 2 och sen sova ca 1.20 min. Därefter brukade han vara vaken ca 3-3½ timme och sedan sova ca 1.20 igen. vartefter han sedan var vaken till godnattet. Ibland innebar det att han var vaken över 5 timmar utan att vara gnällig eller trött. Nu är han minst sagt motvillig mot eftermiddagssömnen, vilken också sällan är ens 45 minuter (vilket den borde vara efter mina småändringar), ofta vaknar han efter 20-30 minuter och blir tokglaen när jag inte plockar upp honom. Jag ramsar och ramsar och ramsar och ramsar - men NEJ! Icke! Vill inte sova mer!!!behöver inte sova mer skriker han. Detta får mig att fundera på om det vore bättre att göra ett långlurspass mitt på dagen istället för som nu 2 lite kortare. Kanska skulle man kunna lägga honom vid 12 för en tvåtimmars och sedan låta honom vara vaken till godnattet vid ca 19. Men jag är rädd att förvirra vår lille älskling med alla dessa ändringar. Det är 3 dagar kvar tills uppföljningsveckan är slut. Tror ni man kan ändra då och ge det en chans? Se om han orkar hålla sig vaken till 12-tiden?
Vidare har jag lite problem med att få älsklingen att sova gott och länge i vagnen. Nu under kuren har vi haft alla lurar i sängen av den anledningen att han är ett mycket aktivt barn som utan svårigheter skulle krypa ur sin vagn om man inte har honom fastspänd. Att vara fastspänd är inte poppis ens när man sitter upp och när man ligger är det döden! Dessutom tvingas han i ryggläge då och han har sedan den dagen han lärde sig vända sig själv alltid valt att sova på mage eller sida. Idag gjorde jag ett försök att lägga honom i vagnen - det tog 30 min innan han somnat, han var ordentligt arg och vaknade efter 20 min (det var i och för sig eftermiddagsluren vilken ju sällan blir särskilt lång) och skulle ABSOLUT inte somna om. Jag ser detta som ett jätteproblem eftersom man blir så hemmabunden om han bara vill sova i sängen. Ibland är man ju borta och då är vagnen den "säng" som står till buds. Jag har läst in mig på vagning och jag ramsade högt, glatt, bestämt, kärleksfullt.... Men icke! Faktum är attt han inte är riktigt kompis med vagnen och aldrig varit. Han har alltid sovit bäst i sin säng. Tycker ni att jag i ett försök att vänja honom vid vagnen ska natta honom där en lur om dagen trots att jag då måste frångå magläge och trots att han sover sämre där som det är nu? Har ni råd eller tips? Jag tänker mig att om jag så småningom gör en "långlur" så kommer den inte bli särskilt lång om den ska sovas i vagnen... Ahhh... jag blir tokig! Man vill bara göra rätt, men vet inte riktigt hur man lyckas med det.
En fråga till som slagit mig nu idag. Ska man ha det mörkt även på daglurarna? Jag har inte haft det hittills (vilket ju inte tar bort synintrycken) eftersom jag haft med mig i märgen från MVC:s föräldragrupp att man inte skulle göra det mörkt för barnet eftersom det då skulle bli svårare att få dem att sova på dagen när det var ljust och man inte alltid befinner sig på en plats som man kan mörklägga... Bara undrar hur jag bör göra enligt kuren.
Kramar
Behöver reda ut en sak... ??
Hej!
Härlig läsning om nattsömnen
Fortsätt jobba med attityden nu 8) , ser att det smygit in vargar i dina tankar...
Fortsätt att jobba in ramsan och bygga upp en dialog nu under uppföljningsveckan så att den sitter i ryggmärgen och du & lillen kan den
När sen veckan är till ända kan du definitivt gå över till en lur, men låt kurens första fas få fortgå i lugn och ro. Precis som du skriver är det mycket som är nytt och förvirrande för Tor och ahn behöver tid att vänja sig. Han kommer fortsätta ifråggasätta era nya rutiner tills du ger helt övertygand svar 8)... och då kanske lite till... 
Dag sover alla lurar i sängen & skall vi bort tar jag med mig mörkläggningsmaterial (tejp & sopppåsar
) samt resesängen. Funkar kalas Men visst kan det vara skönt att ha vagnen att ta till ibland. Dag har dock samma förhållningssätt till den som Tor 
Det finns bra selar att köpa som är "kompatibla" med magläge (kör inte utan, har en vän vars son ramlade ur och landade på huvudet 
Allt gick tack och lov bra [-o< ) och tillåter lite rörelsefrihet, men selen är ändock selen anser min son... Du kan alltid köra en vagnkur, men kanske vänta tills uppföljningsveckan är till ända 
Se vad experterna säger
Vi har lika mörkt dagtid eftersom Dag var van vid det från Gastsjön, ibland har det varit lite ljusare men då ger jag bara beskedet att allt är PRECIS som det skall 8) om han ifrågasätter (vilket han ofta gör ). Boken säger dock att det är bra att ha det ljusare på dan och jag tycker att det är det bästa, precis som du säger blir det lättare om man är nån annan stanns. Bestäm du vad som skall gälla för er så köper Tor det bara han får svar på sina frågor! Ett tips om du använder vagnen dagtid är att hänga ett svart skynke/mörkt tygstycke över sufletten så att det blir mörkt och behagligt för honom.
Många kramar
[/quote]
Härlig läsning om nattsömnen
Fortsätt jobba med attityden nu 8) , ser att det smygit in vargar i dina tankar...
Fortsätt att jobba in ramsan och bygga upp en dialog nu under uppföljningsveckan så att den sitter i ryggmärgen och du & lillen kan den
När sen veckan är till ända kan du definitivt gå över till en lur, men låt kurens första fas få fortgå i lugn och ro. Precis som du skriver är det mycket som är nytt och förvirrande för Tor och ahn behöver tid att vänja sig. Han kommer fortsätta ifråggasätta era nya rutiner tills du ger helt övertygand svar 8)... och då kanske lite till... Dag sover alla lurar i sängen & skall vi bort tar jag med mig mörkläggningsmaterial (tejp & sopppåsar
) samt resesängen. Funkar kalas Men visst kan det vara skönt att ha vagnen att ta till ibland. Dag har dock samma förhållningssätt till den som Tor Det finns bra selar att köpa som är "kompatibla" med magläge (kör inte utan, har en vän vars son ramlade ur och landade på huvudet Allt gick tack och lov bra [-o< ) och tillåter lite rörelsefrihet, men selen är ändock selen anser min son... Du kan alltid köra en vagnkur, men kanske vänta tills uppföljningsveckan är till ända Se vad experterna säger Vi har lika mörkt dagtid eftersom Dag var van vid det från Gastsjön, ibland har det varit lite ljusare men då ger jag bara beskedet att allt är PRECIS som det skall 8) om han ifrågasätter (vilket han ofta gör
). Boken säger dock att det är bra att ha det ljusare på dan och jag tycker att det är det bästa, precis som du säger blir det lättare om man är nån annan stanns. Bestäm du vad som skall gälla för er så köper Tor det bara han får svar på sina frågor! Ett tips om du använder vagnen dagtid är att hänga ett svart skynke/mörkt tygstycke över sufletten så att det blir mörkt och behagligt för honom.Många kramar
[/quote]
Vetgiriga semlan Dag född 071105, kurad i Gastsjön aug. 2008
Ingrid som kan själv! 090826 http://dahlin.bloggproffs.se
-
TorpSara
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
MissSoofi skrev:Att vara fastspänd är inte poppis ens när man sitter upp och när man ligger är det döden! Dessutom tvingas han i ryggläge då
Nej då, det gör han inte alls! Införskaffa en lös, separat sele, som man kan lägga om magen och fästa i sidorna på vagnen. Vi talar inte säkerhetsbälte här i värsta sittvagns- eller bilbarnstolsstil MissSoofi skrev: Jag ser detta som ett jätteproblem eftersom man blir så hemmabunden om han bara vill sova i sängen.
Hm, han "vill" ingenting. Han gör som du lär honom. Gör det skönt möjligt för honom att sova i vagnen så att han är flyttbar även sovandes. Annars har du honom vaken på promenader i vagnen och lägger honom att sova när ni komer hem, eller borta med hjälp av vagn med sele och mörkläggningsskynke eller resebarnsäng.För riktigt små barn spelar det ingen roll om det är ljust eller halvljust. Inte heller för SS (Säkra Sovare). Men strulas det på något vis i världen kan det vara behövligt att mörklägga. Och mörklägga kan man alltid göra, var man än befinner sig. Man använder sig då av 1) sin goda fantasi, 2) medhavd tvättlina, klädnypor och två svarta lakanMissSoofi skrev:Ska man ha det mörkt även på daglurarna? Jag har inte haft det hittills (vilket ju inte tar bort synintrycken) eftersom jag haft med mig i märgen från MVC:s föräldragrupp att man inte skulle göra det mörkt för barnet eftersom det då skulle bli svårare att få dem att sova på dagen när det var ljust och man inte alltid befinner sig på en plats som man kan mörklägga...
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Hej igen och tack för svar!
Ska kolla upp det där med sele till vagnen resesäng har vi ju faktiskt också och den är ju absolut inte omöjlig att ta med när man ska vara borta en längre tid, men känns lite onödig om man bara ska in till stan över dagen... ställa upp den på fik känns ju sådär
Natten var bra, men lite oroligare. Vi har inte ramsat och inte gått in eller så, men vi har hört honom vid ett par tillfällen, men han har somnat om själv. 05.20 var han emellertid vaken ganska länge och låg och pratade och klagade lite emellanåt, vi gav påminnelsen efter ca 15 minuter och han tystnade med den, men började efter ett tag prata igen och så höll han på till 07, inväntade att han var tyst och plockade då upp honom med idel leenden och glada utrop. Blir nog bättre inatt igen, vill bara kolla mig, så att jag vet vad jag håller på med
På ett sätt har han ju därmed varit så gott som vaken sen 05.20 och jag lade honom för första luren nu 09.15 och till skillnad från annars låg han och pratade 3 minuter bara sen sov han. Hyser därför ett hopp om att jag faktiskt ska kunna hålla honom vaken till 12 sen när jag vill ställa om till en långlur.
Idag tog Tor 2 steg! Han var inte riktigt medveten om det - det liksom bara hände, men ändå! Jätteroligt!
Kram på er!
Ska kolla upp det där med sele till vagnen
resesäng har vi ju faktiskt också och den är ju absolut inte omöjlig att ta med när man ska vara borta en längre tid, men känns lite onödig om man bara ska in till stan över dagen... ställa upp den på fik känns ju sådär Natten var bra, men lite oroligare. Vi har inte ramsat och inte gått in eller så, men vi har hört honom vid ett par tillfällen, men han har somnat om själv. 05.20 var han emellertid vaken ganska länge och låg och pratade och klagade lite emellanåt, vi gav påminnelsen efter ca 15 minuter och han tystnade med den, men började efter ett tag prata igen och så höll han på till 07, inväntade att han var tyst och plockade då upp honom med idel leenden och glada utrop. Blir nog bättre inatt igen, vill bara kolla mig, så att jag vet vad jag håller på med
På ett sätt har han ju därmed varit så gott som vaken sen 05.20 och jag lade honom för första luren nu 09.15 och till skillnad från annars låg han och pratade 3 minuter bara sen sov han. Hyser därför ett hopp om att jag faktiskt ska kunna hålla honom vaken till 12 sen när jag vill ställa om till en långlur.
Idag tog Tor 2 steg! Han var inte riktigt medveten om det - det liksom bara hände, men ändå! Jätteroligt!
Kram på er!
Tor - 07 11 28 - högt älskad och beundrad!
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Låter bra alltsammans Vill föreslå en upplysningsramsa direkt han vaknar (för tidigt) på morgonen, en som genast - glatt - meddelar att det ännu är natt, för honom. I vargtimmen är han så pass utsövd (tror han, än så länge) att man inte kan vänta någon kvart och se om han somnar om själv. Han bör få veta vad som gäller direkt.
Sätt kanske sedan på lite musik eller gör andra ljud som inte har med honom att göra
Och häng inte upp dig på att han (än så länge) inte alltid sover varje minut han "ska". Det viktigaste är och förblir att han har förutsättningarna. Så ge honom dem - mer kan och ska du inte göra.
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Hej hej!
Ytterligare en natt med strul i vargtimmen 05.20 verkar vara ett magiskt klockslag för vår lille hjälte. Jag var beredd gav ramsa direkt, satte på tv:n så den skulle höras och gick upp. Ramsade igen och igen och igen och igen....men han övergår efter ett tag från smågnäll till att bli riktigt förbannad och efter ett tag riktigt ledsen. Slutade med att jag fick gå in och hålla solfjäder länge och han liksom tårryste i kroppen
När jag gick ut med ramsan protesterade han helt kort, men sov sedan och jag fick väcka 20 minuter senare då klockan var 07.
Jag vet att jag är tramsig, men jag känner mig så jävla elak. Jag vet att det är precis tvärtom rent rationellt inne i huvudet, men mitt mammahjärta känner sig så eländigt. Jag erkänner att vargarna äter på mig, (men jag låter inte det visa sig en sekund på något vis inför lilleman). När jag står utanför och ramsar och han bara blir mer och mer upprörd har jag dåligt samvete för att jag inte lyckas bättre med att lugna honom och dåligt samvete över att jag inte går in (JAG VET! Han vill inte ha in mig där - men det KÄNNS ju så eftersom han blir lugn och tyst de gånger det trots allt slutar med att jag måste gå in för att lugna) och sen när jag varit där inne och fått honom lugn och kan gå ut och han sover så har jag dåligt samvete mot mig själv och mot metoden som ju vill att han, stora pojken nu, ska klara det där med att sova själv. Över huvud taget känns det som om jag bråkar med honom hela tiden. Från att aldrig ha bråkat. Han har ju inte fått säga pip innan jag varit där och fixat och trixat (jag vet att det inte är bra) så det blev ju aldrig att han var arg eller ledsen innan, men nu är det flera gånger om dagen som jag står där och ramsar och han är arg/lessen på andra sidan dörren. Det får mig att känna mig så jävla kass! Men när jag inte får sova känner jag mig kass på alla andra sätt och är dessutom en riktig subba att leva med så jag måste ju! Jävla vargar att smyga sig på mig. Allt gick så bra direkt så då "vande" jag mig vid det och nu när bakslagen kommer blir jag så rädd att jag gjort fel (fast att jag inte egentligen tror det, möjligen borde jag ramsat direkt andra natten istället för att avvakta, men samtidigt redde han ut det sjäv jättebra) och så blir jag rädd att det ska gå tillbaka till att han vaknar 150 ggr/natt. Vet att det sitter i attityden, men jag tvekar inte ett ögonblick inför honom - och läggningarna går nästan alltid smidigt, det är i mammahjärtat (inte i mammas huvud) som vargen sitter. Jag känner mig otillräcklig. Jag vill mysa och gosa inte bråka.
Skam den som ger sig, det ska nog blir bra det här, det handlar ju om honom och inte om mig. Så jag får ramsa så länge som det behövs. Tur att man har er andra mammor här så man får lite stöd i stormen!
Kram
Ytterligare en natt med strul i vargtimmen 05.20 verkar vara ett magiskt klockslag för vår lille hjälte. Jag var beredd gav ramsa direkt, satte på tv:n så den skulle höras och gick upp. Ramsade igen och igen och igen och igen....men han övergår efter ett tag från smågnäll till att bli riktigt förbannad och efter ett tag riktigt ledsen. Slutade med att jag fick gå in och hålla solfjäder länge och han liksom tårryste i kroppen
När jag gick ut med ramsan protesterade han helt kort, men sov sedan och jag fick väcka 20 minuter senare då klockan var 07. Jag vet att jag är tramsig, men jag känner mig så jävla elak. Jag vet att det är precis tvärtom rent rationellt inne i huvudet, men mitt mammahjärta känner sig så eländigt. Jag erkänner att vargarna äter på mig, (men jag låter inte det visa sig en sekund på något vis inför lilleman). När jag står utanför och ramsar och han bara blir mer och mer upprörd har jag dåligt samvete för att jag inte lyckas bättre med att lugna honom och dåligt samvete över att jag inte går in (JAG VET! Han vill inte ha in mig där - men det KÄNNS ju så eftersom han blir lugn och tyst de gånger det trots allt slutar med att jag måste gå in för att lugna) och sen när jag varit där inne och fått honom lugn och kan gå ut och han sover så har jag dåligt samvete mot mig själv och mot metoden som ju vill att han, stora pojken nu, ska klara det där med att sova själv. Över huvud taget känns det som om jag bråkar med honom hela tiden. Från att aldrig ha bråkat. Han har ju inte fått säga pip innan jag varit där och fixat och trixat (jag vet att det inte är bra) så det blev ju aldrig att han var arg eller ledsen innan, men nu är det flera gånger om dagen som jag står där och ramsar och han är arg/lessen på andra sidan dörren. Det får mig att känna mig så jävla kass! Men när jag inte får sova känner jag mig kass på alla andra sätt och är dessutom en riktig subba att leva med så jag måste ju! Jävla vargar att smyga sig på mig. Allt gick så bra direkt så då "vande" jag mig vid det och nu när bakslagen kommer blir jag så rädd att jag gjort fel (fast att jag inte egentligen tror det, möjligen borde jag ramsat direkt andra natten istället för att avvakta, men samtidigt redde han ut det sjäv jättebra) och så blir jag rädd att det ska gå tillbaka till att han vaknar 150 ggr/natt. Vet att det sitter i attityden, men jag tvekar inte ett ögonblick inför honom - och läggningarna går nästan alltid smidigt, det är i mammahjärtat (inte i mammas huvud) som vargen sitter. Jag känner mig otillräcklig. Jag vill mysa och gosa inte bråka.
Skam den som ger sig, det ska nog blir bra det här, det handlar ju om honom och inte om mig. Så jag får ramsa så länge som det behövs. Tur att man har er andra mammor här så man får lite stöd i stormen!
Kram
Tor - 07 11 28 - högt älskad och beundrad!
Hej Missoofi!
Jag tycker att det går bra för er. Inte ska du känna att du är elak, du ger betryggande svar som lille Tor snart kommer att vara så tacksam för. 
Vargtimmarna kan sitta i ett tag och det finns olika sätt att arbeta med dem. Här kommer en handlingsplan som ofta beskrivs på forumet:
1) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna (inte med hjärtat utan med öronen ) Hur låter han? Om han blir ledsen ger du en betryggande ramsa och låter honom sedan vara. Om han fastnar i sitt klagande så gå in EN gång och solfjädra tills han blir sömntung, tryck till och sedan ut med ramsan. Lyssna av och ge ev påminnelse/bekräftelse vid behov. Stoppa in öronpropparna och försök somna om. Låt en väckarklocka ringa prick samma tid varje morgon, stäng av den och gör GLAD morgon.
2) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna av. Stegras hans protester, sätt på musik utanför honoms rum i en volym som överröstar hans protester. Mozart brukar vara populärt. Sänk volymen allt eftersom hans protester avtar. När han tystnat och somnat så stänger ni av musiken. Gör som ovan med glad morgon.
3) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna. Stegras hans protester, gå upp och gör ljud i huset. Då hör han att ni finns där och ni tar bort er överkoncentrationen på sonen. Kryp i säng igen när han somnat. Gör som ovan med glad morgon.
Bestäm vad som passar er och följ det benhårt i 4-5 mornar så sover han nog snart förbi tidigare morgontiden. Se detta som en minikur där er uppgift är att besvara sonens frågor på ett betryggande sätt som ger honom signalerna att "det är precis så här det ska vara nu".
Kram Bea
Jag tycker att det går bra för er.
Inte ska du känna att du är elak, du ger betryggande svar som lille Tor snart kommer att vara så tacksam för. Vargtimmarna kan sitta i ett tag och det finns olika sätt att arbeta med dem. Här kommer en handlingsplan som ofta beskrivs på forumet:1) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna (inte med hjärtat utan med öronen ) Hur låter han? Om han blir ledsen ger du en betryggande ramsa och låter honom sedan vara. Om han fastnar i sitt klagande så gå in EN gång och solfjädra tills han blir sömntung, tryck till och sedan ut med ramsan. Lyssna av och ge ev påminnelse/bekräftelse vid behov. Stoppa in öronpropparna och försök somna om. Låt en väckarklocka ringa prick samma tid varje morgon, stäng av den och gör GLAD morgon.
2) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna av. Stegras hans protester, sätt på musik utanför honoms rum i en volym som överröstar hans protester. Mozart brukar vara populärt. Sänk volymen allt eftersom hans protester avtar. När han tystnat och somnat så stänger ni av musiken. Gör som ovan med glad morgon.
3) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna. Stegras hans protester, gå upp och gör ljud i huset. Då hör han att ni finns där och ni tar bort er överkoncentrationen på sonen. Kryp i säng igen när han somnat. Gör som ovan med glad morgon.
Bestäm vad som passar er och följ det benhårt i 4-5 mornar så sover han nog snart förbi tidigare morgontiden. Se detta som en minikur där er uppgift är att besvara sonens frågor på ett betryggande sätt som ger honom signalerna att "det är precis så här det ska vara nu".
Kram Bea
Mamma till solstrålen Elsa född okt -07
och livsnjutaren Ellen född april -11
född okt -07 och livsnjutaren Ellen
född april -11
Tack Bluna, för stöd och råd Jag ska sätta väckarklocka i fortsättningen, och sätta i system att tömma diskmaskin och damsuga på morgonen - så blir ju det gjort . Tack också för att du säger att jag inte är elak... känns lite bättre nu. Lillen sover eftermiddag nu, små protester, men bara 5 min - skönt.
Kram
Jag ska sätta väckarklocka i fortsättningen, och sätta i system att tömma diskmaskin och damsuga på morgonen - så blir ju det gjort . Tack också för att du säger att jag inte är elak... känns lite bättre nu. Lillen sover eftermiddag nu, små protester, men bara 5 min - skönt. Kram
Tor - 07 11 28 - högt älskad och beundrad!
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
MissSoofi skrev: När jag står utanför och ramsar och han bara blir mer och mer upprörd har jag dåligt samvete för att jag inte lyckas bättre med att lugna honom och dåligt samvete över att jag inte går in (JAG VET! Han vill inte ha in mig där - men det KÄNNS ju så eftersom han blir lugn och tyst de gånger det trots allt slutar med att jag måste gå in för att lugna) - - - Över huvud taget känns det som om jag bråkar med honom hela tiden. Från att aldrig ha bråkat. Han har ju inte fått säga pip innan jag varit där och fixat och trixat - - - Det får mig att känna mig så jävla kass!
Kära söta Har du någonsin haft egna sömnproblem 
Skulle din mamma kunna lugna dig då Om hon kom in och var hos dig, och duttade med dig på natten och stannade hos dig pch pratade med dig och satt hos dig på sängkanten och klappade dig i någon timme eller två, skulle det kännas bra Skulle du tänka MIN MAMMA MÅSTE VARA HÄR I MITT SOVRUM 
eller skulle du tänka: Herre milde, måtte jag nu bara få vara i fred och sova i lugn och ro och slippa bekymra mig över någonting Och oj, vad mamma skulle känna sig "jävla kass" om du faktiskt avvisade henne, sa åt henne att gå och bara ville vara ensam
Det vill din lille gosse också, tro mig
Men han vill också, och framför allt, vara SÄKER på att han kan sova i lugn och ro, fredad för vargen i alla dess skepnader. Precis som du 
Läs gärna krönikan "Trygghet är säkerhet" Så stör inte. Respektera.
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Hej hej!
Nu går allt bättre igen. Tor har sovit 2 hela nätter utan uppvak, vi har väckt kl 07 Har gått bättre med daglurarna också. Skönt! Tor har här i dagarna börjat gå och plötsligt har hans hår börjat växa med väldig fart. Det sade bara pang - kanske har detta med hans förbättrade sovning att göra, vad vet jag. Men roligt är det i alla fall! Nu är det snart dags att väcka efter eftermiddagsluren och under tiden han sovit har jag inte som innan, själv legat utslagen i soffan, utan målat fönster och letat litteratur till min uppsats och på förmiddagsluren passade jag och karlen på att ta igen lite förlorad tid 
- jag är en helt ny människa. Jag är återigen pigg och glad, känner igen mig själv nästan så jag faktiskt tänker: "Ah, men här är jag ju, det är ju sån här jag är egentligen". Det är så härligt att få känna sig utvilad. i morse vaknade jag innan Tor och låg och funderade i sängen ett tag - när hände det sist!!? HÄRLIGT!
Nu går allt bättre igen. Tor har sovit 2 hela nätter utan uppvak, vi har väckt kl 07
Har gått bättre med daglurarna också. Skönt! Tor har här i dagarna börjat gå och plötsligt har hans hår börjat växa med väldig fart. Det sade bara pang - kanske har detta med hans förbättrade sovning att göra, vad vet jag. Men roligt är det i alla fall! Nu är det snart dags att väcka efter eftermiddagsluren och under tiden han sovit har jag inte som innan, själv legat utslagen i soffan, utan målat fönster och letat litteratur till min uppsats och på förmiddagsluren passade jag och karlen på att ta igen lite förlorad tid - jag är en helt ny människa. Jag är återigen pigg och glad, känner igen mig själv nästan så jag faktiskt tänker: "Ah, men här är jag ju, det är ju sån här jag är egentligen". Det är så härligt att få känna sig utvilad. i morse vaknade jag innan Tor och låg och funderade i sängen ett tag - när hände det sist!!? HÄRLIGT!Tor - 07 11 28 - högt älskad och beundrad!