Viktors kvällsskrik!

[Pia Pojkmamma]

Hej Anna och alla andra forumister!

Nu har jag tagit steget ut och registrerat mig på forumet. Vår första kille Ludvig finns att läsa om i SHN-boken. Stolta föräldrar Vi har oxå en liten Viktor på tre månader och det är han frågan gäller. Vi har följt standardmodellen från början och han har sovit gott och bra. MEN nu har det dykt upp orosmoln. Två kvällar i följd har han gastat som bara den direkt vi lagt oss på filten för att inmundiga nattslurken. Allt funkar perfekt innan, badet... men sen ropar han för full hals. Ikväll åt han ytterst litet som nattslurk. Han som brukar dra en rejäl nattslurk och sova 10 timmar. VAD ÄR DETTA?! Kvällstrasslet tyckte jag vi blev av med för länge sedan. Det här känns mera som en tokig ovana. Några tips? Ikväll var jag tvungen att vagna honom i ro, vilket jag inte gjort sen han var nyfödd... Kändes konstigt. Hoppas på svar!

[annawahlgren]

Ledsen att du fått vänta på svar och innerligen välkommen till forumet

Nu fick du lite svar via mail men jag vill upprepa lite här i den mån det kan hjälpa någon:

Herr Viktor är en äldre man nu än han var förut. Om man säger. Gud vet, men definitivt inte han själv vad han muttrar för plötsligt, gapar och skriker om. Naturens imperativ bjuder honom att vidareutvecklas och inte stanna kvar på denna trevliga bebisnivå där allt var frid och fröjd (lite "paketmodell") och han är antagligen inte gladare över det än du (tydligen) alla gånger Men det hjälps inte. Igenom vad-det-nu-är ska han

Så ta inte så mycket extra för de här utflykterna i missnöjets rike. Bryt mönstret litegrann i några små detaljer och "låtsas" att han är en STOR pojke. Inget liggande kring nattslurken alltså och inte er säng, utan soffan och sitta. T ex. En nerkortad nattning - håll tvåminutersgränsen. Saklig och lugn (=lugnande) attityd utan spår av oro. Vagning om så behövs, men hastigt och lustigt och rejält och halvhjärtat på en gång, om du kan få ihop den modellen och GÅ Smygramsa när han just ska somna eller strax efter.
Och invänta bättre tider. De kommer. Och då blir det kolossalt spännande att se vad det var han skulle komma fram till för oprövade talanger Vända sig kanske Åla lite mer avancerat, mot ett mål Gripa och hålla kvar Inte vet jag. Och som sagt, inte han heller

Och även: små barn kan ha dåliga dagar. Dåliga kvällar. Dåliga morgnar. Dåliga minuter. Dåligt humör. Bästa medicinen brukar bvara att lämna dem i fred så mycket som möjligt då och INTE riva upp ens halva himlen och jorden. Till slut löser de sina arma livskriser själva och vi kan inte, och ska inte försöka, göra det åt dem Hjälpa till lite kanske, ja, men inte tro att vi kan ta bort dem

Och så hälsningar till vår lille hjälte Ludvig, Kändisen

[annawahlgren]

PS Och så ingen jättekoncentration på honom när han ska äta nattslurken. Eller ingen alls (som han märker). Truga men inte för mycket, liksom "halvhjärtat" och verkligen utan överkoncentration. Låt er inte beröras särskilt mycket (synbarligen) eller alls. Prata, skratta, "syssla" med annat

[Pia Pojkmamma]

1000 TACK för ditt svar! Nu hann jag svara dig via e-post, men vill oxå skriva några rader här.

Ja, det är verkligen intressant att studera barnens livskriser ... För någon vecka sen hade Viktor en period på några dagar då han gav ifrån sig ett litet tjut då han legat i vagnen en stund. Jag bestämde mig för att spionera lite och se vad som föregick tjutet. Jag kom fram till att han febrilt försökte få tag på något att suga på (handen eller ett hörn av filten). Då han fick tag på det la han sig sen ner nöjd och belåten och somnade.

Den här krisen ser ut att vara mer omfattande . Totalvägran vid kvällslurken. Munnen åker fast och det är ytterst få droppar som går ner. Det är här själva problemet ligger. Han borde dricka åtminstone lite till. Vi busar naturligtvis innan läggningen, men sen blir det ramaskri igen då han läggs för att sova. Vi vagnar kort och lyssnar noggrannt av. Skriket trappas ner men mycket långsamt och segt. Ikväll tog det en halvtimme innan han tystnade.

Nåja, vi försöker att ta det med ro. (Försöker i alla fall.) Och inte blanda oss i för mycket. Vi inväntar bättre tider. Och jag ska vagna både hastigt och lustigt! Fniss.

Tack Anna än en gång för ALL hjälp!
Pia