Dagvilan krånglar

[Malin Rosén]

Måste bara meddela att inatt sov Ester sina 12H igen utan ett knyst! Det har ju hänt även 2a & 4e natten men, jag är verkligen imponerad av henne, att detta gått så snabbt, hon är himla duktig.
Dagen har gått väldigt bra. Somnade på 5 min på f.m. & sov sen hela sin sovstund. På e.m. kom vi iväg lite försent från dagiset, så hennes vila blev förskjuten med 10 min, men det kunde jag ju inte rå för. Så jag låtsades att kl. var som den skulle & hon somnade på 10 min, i sin vagn! Jättebra! Nu ikväll gnydde hon trött & sömnigt i ca 9 min innan det blev tyst, men jag behövde aldrig gå till henne igen! YES!
Jag har märkt att hon blivit lite tröttare på dagarna nu, men det är väl normalt nu när hon börjat sova som hon ska?! När kan man räkna med att man kommer in i den goda cirkeln & hon blir allt piggare istället?
Hon äter som en häst, men det gjorde hon faktiskt innan oxå & det får man verkligen glädjas åt! Hon vägde 10 055g & var 77,5cm när hon var 10½ månad! (Hon blir 11 månader på tis den 23 sept.) Ingen liten kicka alltså, (men hon har att brås på, farfar är 1,96 cm!) 8)
Nu talar jag om för gud & alla människor hur jag fått hjälp med vårt extrema sömnproblem & tänker fortsätta sprida det vitt & brett! Ingen ska behöva genomlida det min familj fått gå igenom, det finns ingen anledning. Jag önskar bara nu att jag gjorde detta på Ester när hon var 4 månader.. vad är kostnaden för ett andningslarm jämfört med månader av sömnbrist? Ja, ja, lätt att vara efterklok, jag vet.
Vill rikta ett varmt & hjärtligt TACK till Anna Wahlgren som med sin ofantliga visdom hjälpt mig själv & min familj att hitta tbx till livet igen, så som det ska vara - TACK från djupet av mitt hjärta!
Kramar, Malin.

[Emma80]

Underbart =D> . Det är ambassadörer som du som sprider ordet vidare så skryt på och locka hit fler vet jag . Ni har jobbat på jättebra allihop, tänk vilka framsteg på så kort tid!

Det är helt normalt att hon är tröttare nu, har ju en del att ta igen. Kan inte säga när det går över, men över går det förr eller senare.

Fortsatt lycka till och hör gärna av dig hur det går för er!
Kram Emma

[Malin Rosén]

Hej!
På det stora hela så går det superbra med Ester! Det är bara lite krångligt med e.m-sömnen, då hon har lite svårt att komma till ro i vagnen om den står still. Jag brukar få gå under den sömnen eller gunga tills hon är lugn sen låta den stå still & då brukar hon "ta det resten av vägen själv" & kunna somna in med vagnen stilla.
Ibland tror jag att detta bara är en ljuvlig dröm & att jag när som helst ska vakna & vara tbx i det helvete vi var i innan, men det är ju på riktigt!! Jag är så lycklig för det & håller noga hennes tider så att allt ska "sätta sig" & hon ska fortsätta sova gott.
Undrar dock lite hur det ska gå den dagen hon ska åka bort till mor eller farföräldrar.. hur ska jag få dem att respektera hennes tider & hur hon ska läggas inför natten? Mina föräldrar kommer det nog att funka bra med, då min mamma varit med från början när hon kurades. Värre är det med mina svärföräldrar. De är jätte-snälla, men förstår inte riktigt hur viktigt det är att barnen äter vid deras bestämda tider & lägger sig när de ska osv. Jag kanske borde ställa detta som enskild fråga i ett annat forum?
Ska vi nu vänta med att sova någon annanstans tills det har gått en månad sen Ester kurades? Då borde det väl gå bra, efter en månad?
TACK!
Kram, Malin.

[Emma80]

Vad roligt att höra från dig och skönt att allt går så bra! Visst är det ett nytt liv helt plötsligt? Du kan åka när du vill, bestäm dig för att det kommer gå bra och skapa alla förutsättning, dvs mörklagt och svalt så kommer det gå kanon. Kanske om ni vill prova resesängen hemma några nätter innan så att hon känner igen sig, men det hade jag inte gjort inann och det gick bra ändå!

Ang. om andra respekterar tider och så så måste ni känna efter själva. Jag har förklarat vad vi gör och varför och det har respekterats, annars skulle jag nog valt en annan barnvakt. Men säkert kan barnet också köpa att på andra ställen går det till på ett annat sätt. Vet bara att jag själv skulle ha svårt för det...

Kram Emma

[/LO]

Hej Malin!
Vad bra att det funkar så bra och att Ester köper konceptet fullkomligt (jaja, utom i vagnen på eftermiddagen då då ) Jag vet ju hur slut du var när du började!

Jag skulle vänta tills jag känner att tiderna verkligen sitter, minst en månad, gärna mer, innan jag lämnar barnen hos någon annan. Mormor kanske då, eftersom hon har varit med på vagnen från början, men ingen annan som ev skulle vackla.

Sedan skulle jag absolut inte låta det vara mer än ett dygn, för att kunna, OM det skulle ha spårat ur lite, styra tillbaka till rätt tider och betrakta hela händelsen som "en gång är ingen gång, men två gånger är en dålig vana".

Sedan tror jag som Emma skriver att barn köper väldigt snabbt att olika saker gäller på olika ställen. Men jag gissar att i alla fall Ester skulle kunna ställa en hel del frågor om vad som gäller när man kommer hem igen. Fast du vet ju hur man svarar, så det är inget problem!

/LO

[Malin Rosén]

Hej!
Vi väntar nog med att åka allihop någonstans tills det har gått en månad, det är ju om precis 3v. (Tiden går fort.)
Men, att låta henne sova över själv nånstans får nog vänta ytterligare, speciellt hos mina svärföräldrar. De är, som sagt, snälla men, jag fasar över att behöva tjata på dem & få dem att inse att de måste hålla tiderna & lägga Ester på det sättet vi gör! (Och min man bara mesar när han ska "säga ifrån", han vet ju knappt hur man gör det! Suck. ) Men, men - den dagen, den sorgen.
Det går hyfsat med vilan i vagnen på e.m. Jag får fortsätta jobba med det lite. Men, på f.m. & på kvällen är det inga som helst problem att lägga henne. Hon sover nästan alltid sina 12h på natten utan ett pip! Ibland har jag hört henne, men hon somnar om själv. (Tror knappt detta är sant, det är så underbart!!!! )
Ikväll när jag skulle lägga henne så lutade hon sig ner mot sängen jättemycket, så det var ingen tvekan om vad hon ville!! Haha!
Tack för all bra feedback!
Kram, Malin.

[Emma80]

Ikväll när jag skulle lägga henne så lutade hon sig ner mot sängen jättemycket, så det var ingen tvekan om vad hon ville!!

Ev. tvivlare kan ju vara med en nattning och få se resultatet av det jobb ni lagt ned . Underbart!

Kram Emma

[Malin Rosén]

Hej igen!
Här går det på det stora hela väldigt bra, dock tror jag Ester håller på att få en infektion, förkylning. Och detta har jag ju läst och hört om innan att det är mkt vanligt att man får det när man väl börjar sova som man ska?! Inatt vaknade hon många ggr, men redde ut det själv för det mesta, det var nån gång jag fick ramsa. Men, jag har känsla av att det kan vara jag själv som rörde till det lite, då hon vaknade en gång igår kväll innan vi lagt oss & jag hade kanske för bråttom in till henne (brukar undvika att gå in annars), och sen tror jag att jag dröjde kvar för länge hos henne (i efterhand är det alltid lättare att vara så klok, eller hur?). Men, man menar ju väl fast jag får påminna mig om att jag gör henne en björntjänst genom att "trafikera" hennes sovrum för mkt! Vet inte om hon sen vaknade mkt för det eller för att hon inte är helt piggelin eller lite av båda?!
Så nu undrar jag över en sak:
Ska jag låta Ester sova lite extra mycket om/när hon är sjuk, för det brukar man ju behöva, det vet man ju själv?! Eller rör det till det för henne?
Och behöver jag gå in till henne efter hon somnat och lägga henne tillrätta, så ska jag göra det när hon sovit i 10 minuter, eller hur?
Tack för hjälpen!
Kram, Malin.

[Emma80]

Hej! Så det har kommit lite sjukdom, inte ovanligt när man har ork att ta tag i den så att säga. Vissa kör fri sovning vid sjukdom har jag läst, jag själv har gjort lite av båda. En gång var han jättejättesjuk och då var det ingen ordning alls, men om det bara är förkylning och lite feber så har jag använt marginalkvartar under dagen och lagt upp till en halvtimme tidigare på kvällen.

Precis, om du behöver vända så gå in efter 10 min.
Kram Emma

[Malin Rosén]

Hej och tack!
Jag lät faktiskt Ester sova en halvtimme mer på f.m. för då blev det ett sovpass på 2 h istället för 1,5 h och jag tänkte att det blir ju bra sovpass då. Kändes som om hon behövde det. Men, sen krånglade hon nu när hon skulle sova på e.m. (inget ovanligt iofs). Jag orkade inte krångla med vagnen idag så jag la henne i sängen, men hon blev så ledsen efter en stund att jag fick gå in och T.O.M. BUFFA för att lugna henne.. 2 ggr! Men, sen somnade hon till slut efter 20 min! Ska gå och väcka henne nu.
Ska jag alltid låta henne sova i vagnen istället så att det blir konsekvent? Hur eller hur verkar hon ha svårare att komma till ro på e.m.
Tror ni att det var lite mitt fel att hon vaknade några ggr inatt med tanke på vad som hände igår kväll, som jag skrev om i förra inlägget?
Tack! ** En annars mycket nöjd och lycklig mamma till två underbara ungar!! Malin.

[duggan]

Innan allt sätter sig så är det bäst att sova på samma ställen

Gällande nätterna, EN gång ---> INGEN gång 8) Se inte bakåt, bara framåt!

[Malin Rosén]

Hej hej!
Här har vi en snorig, hostande & ngt febrig liten dam men, som trots detta sover ganska bra måste man ju säga. Visst vaknar hon då & då nu när hon är sjuk, men det är ju inte konstigt, man vet ju själv hur dåligt man sover när man är sjuk! Men, för det mesta somnar hon om själv, nån gång har jag fått säga ramsan och nån natt har hon fått vatten att dricka och lite Ipren, men har sen somnat om själv utan protest. (Allt görs i hennes säng! )
Dagvilan kan fortfarande krångla ibland, och det är speciellt svårt för henne att somna i stillastående vagn. Jag får alltid köra en kompromiss; gunga eller gå tills lugn och sen låta den stå stilla och ramsa, då brukar hon somna in själv sen. Tror mycket beror på att hon inte kan röra sig såsom hon kan i sin säng, hon har alltid avskytt att sitta fast - ända sen hon var nyfödd (testade bärsjal med hela kroppen "inkapslad", INTE populärt! ).
Igår var det f.m. vilan som inte fungerade och jag är säker på att det var vårt fel.. hon är väldigt lättväckt och hör liksom allt.. vi var nere och hon uppe i sin säng, och vi väsnades för mkt! (Satte ihop en skohylla och pappa Henrik bankade och grejade lite väl mkt tror jag.) Hon somnade efter en bra stund och fick inte alls tillräckligt med sömn och var alltså VÄLDIGT trött sen resten av dagen. Fick sen 1h ute i vagnen på promenad, då brorsan var med och väsnades.. suck!! Hon hade definitivt sovit längre om hon fått chansen. Men, men.. på det stora hela känns det kanon!
Jag har liksom bestämt att trots motgångar: there is no going back!! Det är bara framåt som gäller. Jag vet vad jag ska göra, jag har mina verktyg och de ska jag (vi) använda! Attityden är nog det viktigaste i det här, eller hur?

Efter den 12 okt har det gått en månad och då känns det ok att åka iväg med henne och sova borta, och jag har bestämt att det ska gå bra!!
Tack och kram från mig!

[duggan]

Hejsan!

Vilken rolig rapport och vilken attityd du förmedlar, och det är ju på den det hänger i slutändan

Klart det kommer att gå bra att sova bort, du vet ju vad som avgör, eller hur

Med tiden kommer du även att märka att hon inte kommer att vara lika lättväckt och sova djupare!

Fortsätt hålla blicket klistrad på målet så kommer du att vara där i ett naffs

//Malin

[Malin Rosén]

Hej igen!
Nu har vi stött på lite gropar på vägen, men det var ju väntat iom förkylningen.. Ester har vaknat lite mer de senaste dagarna, men jag har alltid försökt ramsa först och gått in när jag känt att hon inte lugnar sig. Kramat om och tröstat i sängen, men det är en utmaning att trösta utan att plocka upp. (Jag har INTE plockat upp henne! ) Det märks så väl att hon vill upp i famnen, hon tar tag i min tröja och försöker dra sig till mig.. suck.. det gör lite ont i mammahjärtat, det måste medges.
Imorse vaknade hon kl. 5.30 och var helt förtvivlad! Jättejobbigt var det och MKT svårt att trösta henne och hon hade svårt att komma till ro och somna om igen. Sen vaknade hon till och från fram till 6.45 och jag försökte hålla ut tills 7.00 då det är morgon för henne.
När jag sen (strax efter 7) skulle gå och väcka henne så sov hon äntligen så superhårt att hon inte gick att väcka!!
Jag satte igång speldosan (som alltid & den är glad & högljudd), tände hennes mysiga lampa (en rosa blomma från IKEA), öppnade persiennerna och sa "god morgon" naturligtvis etc.. ingen reaktion, sov bara vidare!
Så jag kände faktiskt att jag fick skjuta på det lite, eftersom hon är sjuk och äntligen sov efter hennes ledsna uppvaknande vid 5.30. Jag väckte henne sen vid 7.30 istället och det gick bra.
Sen har hon krånglat lite vid läggningarna på dagen, spc f.m. men jag körde på, vänligt men bestämt, och ikväll gnydde hon lite men, somnade ganska fort ändå.
Sen vaknade hon vid ca 21.30 och Henrik gick upp & sa ramsan en gång i dörrspringan &... hon tystnade & somnade om! YES! Det är SÅ härligt när även Henrik kan ramsa & lugna henne (& lägga henne naturligtvis, vi brukar turas om med att lägga barnen varannan kväll & ibland är en av oss borta på kvällen).
Jag hoppas verkligen att vi kan få henne på rätt spår nu igen, vi försöker hålla oss till strukturen jag byggt upp och jag antar att det blir mkt lättare när hon är frisk igen, hon borde vara på bättringsvägen imorgon.
Några bra visdomsord?
TACK!
Kram, Malin.

[/LO]

För det första!
Heja Henrik! Bra jobbat (du har ju jobbat bra hela tiden, Malin!)

För det andra. Jag tycker att du ska försöka komma ifrån tröstandet och "tycka synd om"-känslan. Du ska få henne lugn, ja! Men det är inte synd om henne. Hon har det bra men har bara fastnat i uppvak ibland. Hon vet vad som gäller, men kanske tvekar lite om du inte är säker.

/LO