Vad är det som händer?

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
Emmas Mamma
Inlägg: 23
Blev medlem: mån 20 dec 2004, 22:09
Ort: Lund

Vad är det som händer?

Inlägg av Emmas Mamma »

Hej på er!
Nu har jag hamnat här (igen), men det är lite frågor som jag och (troligtvis min dotter vill ha svar på).
Emma är 21 månader och har sovit gott (med hjälp av kuren) sedan hon var 5mån. När hon var 1½ år började hon "knorra" och strula lite på natten, men jag fick råd av er här på forumet och Anna W att det bara var att fortsätta med verktygen och att detta var "första trotsåldern". Vi fick det att fungera igen, efter ca 2 veckors omkurning.

Nu vet jag inte om det är dags igen eller vad det är som sker?? När vi är hemma är det inga problem att lägga henne för kvällen, däremot om vi är borta så fungerar det sämre. Hon är ju väl medveten om allt som händer och jag kan förstå att det inte är så kul att lägga sig när man är på fest - men samtidigt vill jag inte dra för mkt på rutinerna,,,,eller ska man tillåta att hon får vara med så länge hon orkar? :?
Det andra dilemmat är att middagssömnen är hon inte så förtjust i längre,, trots att hon behöver det! :(
Hon vill inte alls sova och blir bara ledsen.
Vi kämpar på med verktygen - men är det en liten trotsålder till som väntar runt knuten eller vad är det som händer?

Har läst i barnaboken att 2-åringar ska vara underbara att ha i hemmet och att dem är som mest "hjälpsamma" och tillmötesgående under denna period.
Börjar fundera på om jag glömmer bort att förklara för henne hur allt går till (med sömnen) och att det är därför som hon "frågar" och blir arg i sin säng,, :?:

Hade varit tacksam för bra råd och om det är någon som har det som vi.
(Bör tilläggas att detta bara pågått 3dagar,,, men varför vänta med hjälp när jag vet att det finns så kloka msk här,, O:) )
Mamma till Emma f?dd 03-09 och Måns 05-11
Emma kurad 04-03, Måns 06-03
Gäst

Inlägg av Gäst »

:D Vid 21 månader brukar sluttampen på "18-månaderskrisen" göra sig gällande. Så den har inte "gått över" även om det kanske har varit en paus... :wink: Vid 24 månader brukar det vara förbi och då blir 2-åringen så som du beskriver!

:idea: När de har sådana kriser så är det bäst attt göra världen liten och inte gå bort och sova t ex. Då kan man hellre låta de vara uppe en timma (max) extra eller så ser man till att åka hem tidigare eller bli bjuden tidigare på dagen :P .

:idea: I övrigt så är de bara att tuta på med attityd och verktyg - som inte ska användas mer än absolut nödvändigt. Använd heller attityd av sälvklarhet och ljud i huset som verktyg än ingrip. Annat bara förvillar!
Kristin
Inlägg: 1050
Blev medlem: mån 29 nov 2004, 17:22
Ort: Göteborg

Inlägg av Kristin »

Mammut Maria skrev: När de har sådana kriser så är det bäst attt göra världen liten och inte gå bort och sova t ex. Då kan man hellre låta de vara uppe en timma (max) extra eller så ser man till att åka hem tidigare eller bli bjuden tidigare på dagen :P .
Jag vill bara säga att jag håller med Mammut till 100%! Jag har ingen erfarenhet av 2-åringar, men kan säga så här att de nästan 2 veckorna som jag och plutten INTE har studsat runt på div olika utflykter och besök hos andra (Japan-vännerna har åkt hem över sommaren) har han sovit fantastiskt bra om dagen!!!! Det beror säkert på att hans mamma har varit såååå avstressad under denna period och att han har fått sova alla lurar i sin egen säng (svalt och skönt med air condition..).

Jag håller även med Mammut att det då är bättre att låta barnet vara uppe lite längre (max 1 h) och läggas hemma där det "fungerar". Man vill ju inte snuva dem på för mycket nattsömn. Fester kan man ju alltid gå på.....(även om man säkert möts av höjda ögonbryn för att man prioriterar sitt barns sömn framför en öl (?)....

Kram
Kristin i Tokyo
Storebror f. aug-04
Lillebror f. aug-06
Emmas Mamma
Inlägg: 23
Blev medlem: mån 20 dec 2004, 22:09
Ort: Lund

Inlägg av Emmas Mamma »

oj, jag såg att jag hamnat på fel forum - men det verkar ha gått bra ändå!! :oops:

Tack MummutMaria!
Jag hade väl mina misstankar på att det kunde vara precis som du skrev. Skönt att veta att man kan tänja "lite" på tiden - då jag/vi varit väldigt noga med tiderna. Har inte vetat riktigt när de är "mogna" för sådant, men då är det ok.

När jag ändå skriver kan jag ju passa på att fråga varför Emma har blivit lite upp och ner i sitt humör. :roll: Ja, det är inte så farligt som det låter - men hon kan få för sig att stå och slå på sin nalle och efter att vi bl a kramas så vill hon nypa mig i kinderna, hårt , hon tar i för kung och fosterland. :evil:
Har detta med åldern att göra eller testa gränser?

Jag avspisar henne med att ta handen och klappa fint på både nallen och mig. Men ibland tryter även mitt tålamod :x och jag blir arg!

Vad har ni för råd att ge mig?
Tackar på förhand.
Mamma till Emma f?dd 03-09 och Måns 05-11
Emma kurad 04-03, Måns 06-03
Gäst

Inlägg av Gäst »

:D Ja, varför och varför.... Allt kan man inte begripa och behöver det inte heller :wink: :lol: !

:idea: "Avspisa" är ett lite tråkigt ord - tycker jag. Tänk istället att du visar hur man gör! "Så gör man inte - men SÅ gör man :D " ska ditt tankesätt vara. Och om du "ser" att något tokigt är på gång så avled direkt genom att ta henne i bruk. Gör ingen affär av det utan ta det för vad det är - ett barn som kollar hur man gör i den stora vida världen!

:idea: Läs om 18-månadersbarnet i Barnaboken för att sätta dej in i barnets situation!
anna
Inlägg: 4625
Blev medlem: tor 25 nov 2004, 14:23
Ort: Ulricehamn
Kontakt:

Inlägg av anna »

Hej!

Vill bara fylla på Mammuts som vanligt visa ord med att du ju också kan komplettera med att visa VAD man får slå och nypa på. Soffan, kudden t.ex :wink:
Glada tillrop "DÄR kan du slå, på kudden! Slå så HÅRT du kan :wink:Men inte på mamma, mamma klappar man".

kram anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03.
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"