Problem ny sovplats

[SimonN]

Hej,

Vi har nu i drygt 3 veckor använt oss av den fantastiska Standardmodellen, med buffning som tyngsta verktyg, för Lilla Julian. Det har svajat lite grand med en hel del uppvak framförallt på dagarna (dagssömnen har fö alltid varit den vi haft problem med). Men överlag har det varit fantastiskt att se vår lilla kille lära sig sova, själv, på mage, och dessutom somna om av egen maskin, och allt detta på fasta tider. De senaste fyra dagarna har vi även tagit bort ett av två nattmål, och det har fungerat över förväntan. Allt gott så långt.

Till problemet. Idag beslöt vi oss för att somna lilla Julian på en annan plats, nämligen i ligginsatsen till hans vagn. Detta för att vi ska kunna röra på oss och inte vara så bundna vid att alltid vara hemma när det ska sovas. Vi la helt enkelt ligginsatsen på vår säng, bredvid vaggan Julian sovit i fram till nu. Musik på och lagom med husljud som vanligt. Själva insomningen gick strålande (han hade strax innan nästan somnat vid bröstet och var villigt inställd till sömn). Men, en timme och en kvart senare vaknade han till reste på sitt lilla huvud och såg sig omkring. Och tycktes säga "wow, häftigt, ett nytt ställe" "det måste utforskas.." efter 5 minuter så, trots att han inte hörde av sig det minsta annat än det pigga lilla huvudet nyfiket tittande över kanten till insatsen, beslöt vi oss för att solfjädra och om stor protest buffa. Och stooooor protest blev det. "Vad skjutton" tycktes lilla J säga. "Jag vill ju spana in var jag är någonstans". Men envisa var vi, ner på plats, armar ben och huvud, solfjäder och tillslut buffning.. Och så om igen. Och igen. Och igen..

Nu, 45 minuter senare känner vi att det gick över styr. Vi darrade inte på manchetten det minsta (tycker vi själva), men oj så många frågor, så många tårar och tillslut hade liten J skrikit så mycket att han stundtals tappade andan. Jätteledsen, jättearg, jättefrågande, jättebesviken.. Vad hände undrar vi nu? Så ledsen, arg, frågande och ja faktiskt skulle vi använda ordet hysterisk, i dess rätta bemärkelse, har J bara närmat sig att vara en gång tidigare (då också i samband med omsomning för en dryg vecka sedan). Inte ens när vi införde Standardmodellen var lilla Js respons sån.

Vi är nu sugna på att aldrig någonsin mer lägga J någon annan stans än i hans vagga (vilket kommer att bli svårt eftersom han om ett par, tre månader kommer att ha vuxit ur den..).

Började vi för tidigt med annan plats? Skulle vi låtit honom undersöka sovplatsen i fred när han vaknade i "halvlek" (längre än de 5 minuter han fick nu) tills han själv sa till, eller började fråga? Ja, det är många frågor nu så här i efterhand - men det måste ändå understrykas att när vi väl försökte svara på Js frågor, solfjädra och buffa var vi mycket beslutsamma. Men, vi vill aldrig mer vara med om ens 5 minuter av de tårar och den andnöd som lilla Js skrik orsakade den här gången. Så, HJÄLP, vad ska vi göra?

Undrar Js, just nu lite ledsna, föräldrar,
Helena och Simon

[sofin]

Hej,

Jag är absolut ingen expert på det här men kan dela med mig av mina egna erfarenheter. Min Elis vaknade också till på dagslurarna när han var runt 4 månader och då tänkte jag ju "Men, nu ska det ju sovas!!" Han var inte arg eller ledsen eller nåt, förrän jag började buffa. Då blev det liv i lådan. Jag gjorde som ni, vek inte en tum och till slut somnade han men efter mycket skrik och gråt.

Det här hände några gånger till tills jag läste runt här på forumet och läste att man ska "ge FÖRUTSÄTTNINGARNA för sömn", det behövs inte nödvändigtvis sovas hela tiden. Med andra ord bestämde jag mig för att avvakta när hans lilla huvud tittade upp över kanten efter 45 minuter. Han låg och kikade i 5-10 minuter (jag höll mig gömd) och plockade och pysslade lite, lade sig sedan ner igen och somnade om. Ingen gråt.

Nu kan jag inte säga med säkerhet att det gäller för er lilla J men mitt råd är att inte göra ett dugg så länge han inte är ledsen. Lita på att han sköter det hela själv.

[TorpSara]

Du har fått ett toppensvar av sofin!
Detta är överkoncentration. Nöjda barn ska aldrig, och åter aldrig, verktygas. Vad han gör under sin sovtid är inte er ensak! Ni har 17 bebisar och 20 kor att sköta, så sluta hänga över axeln och störa.

[SimonN]

Underbart.

Tusen och tusen tack för kloka svar.

Lite nyfiken Julian ska så klart få vara vaken och titta på sin nya omgivning om han så vill. Vi ger bara förutsättningarna för sömn. Han gör resten.. eller inte.. Hursomhelst får vi kanske välja våra tillfällen så här i början när han ska sova på annan plats så att han inte "förlorar" alltför mycket sömn i all sin nyfikenhet.

En liten fråga till som vi brottats med sedan vi införde magläget - Hur handskas vi med kräkandet? Vi tänker att det känns igen, liten är proppmätt efter prickfritt ammande och kräks sisådär 1-2 gånger, rätt rejält. Vi går in efter 3 minuter och checkar lite snabbt. Och sedan igen efter 10 minuter. På kvällen och dagen går det ju bra, då vi har ledljus. Men hur gör vi på natten. Då ligger jag och vakar i en kvart, tjugo minuter, och ofta kräks han då flera gånger, och jag tar genast bort extrahandduken vi lagt dig för ändamålet. Och rapa gör vi alltsomoftast ordentligt, trots att liten Julian vaknar till då (på natten). Har alla det här problemet och det är bara att hacka i sig, eller?

Allt gott till er båda!
Hälsar, nu mycket gladare,
Simon och Helena och så klart Julian Vild

[TorsMamma]

Hej igen, jo det är vanligt att de kräks flera gånger och det AW rekommenderar är ett "trevikslakan" det kan du vika upp flera gånger och sen ta bort om du vill. De blir bättre på att inte kräkas med tiden, jag lovar!

Det jag gjorde som underlättade lite med både rap och kräk är att jag laden en 7 cm hög planka (regel) under huvudändans ben så den höjdes, då kom rapar upp lättare och mindre kräks. En del som kör vagn rullar upp de främre hjulen på ett par telefonkataloger så det höjer en aning. Ni kan prova om detta hjälper. 8)

[SimonN]

Återigen. Stort tack för svar.
Vi får leva med kräkningarna en stund till, och helt enkelt vaka och ta bort handduken/vika undan lakanet när/om lilla J kräks.

En alldeles magisk sak som hänt är att Lilla J, ca 3 1/2 månad, lyckades idag vid lunchsovet rulla över från mage till rygg. Hurra! Och stolta tårar rullade nerför den ömma moderns kinder. Vilken stor kille!

MEN, efter att ha legat så tio minuter en kvart ca tillsynes förvånad men inte det minsta ledsen (tror jag det - vilken bedrift!) började liten att ropa. Ordentligt. Och in gicks det och las handfast tillbaks på mage, armar, ben och huvud på plats. Och gissa, igen.., om han blev ledsen och arg. Hur gör man bäst i en sån situation?

Vi gissar att liten nu kan tänkas att börja praktisera detta, om inte annat så för att pröva sin nya färdighet en stund. Och detta i sig är ju bara härligt. Men, som idag missade han på detta sätt hälften av sitt långa lunchsov. Och DET, är känner vi inte något att säga hurra över. På sikt blir det ju väsentligt mycket mindre sömn för liten J, om han ligger och leker istället för att sova.. Vad säger ni kloka?

undrar två föräldrar med lite frågor som putsning av modellen,
Helena och Simon

[TorsMamma]

Hej Helena och Simon. Här kommer en tråd om just "vändningscirkus".

Öva med rygg-mage vändningar på dagen också, i massor.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... ght=#97055

[SimonN]

Tack. Åter igen.

Nu, två dygn senare kan vi konstatera att lilla Julian "förlorar" sisådär ett par timmar sömn per dygn (av de 15 1/2 vi försökt att uppnå) i sin vilja att pröva nya färdigheter som tex att resa sig upp på armarna, "onka" (grymta) och tillslut blir allt detta till gråt. Att sova ett helt sovpass är just nu tillsynes inte Lilla Julians val.

På natten har det gått lättare även om han där valt att göra morgon vid 6 istället för 7. Men vi låter liten hålla på och "onka", eftersom han inte gråter, fram till så nära 7 det går, - och då låtsas vi det var precis då! han skulle vakna och vi "väcker" honom.

På dagarna däremot, hinner han bli ledsen innan passet är över. Vi går då in och försöker att få honom att somna om med solfjäder (då blir han riktigt ledsen), och tillslut buff.

Nu tex på eftermiddagssovet (45 min) vaknade liten efter 20 minuter, och prövade sin nya färdighet att resa sig och försöka titta över kanten på vaggan i kombination med "onkandet" (som låter oerhört frustrerande) i ungefär 15 minuter. Så fick vi honom att lugna sig med buff och fjäder, men nu är det ju dags att gå upp. Av 45 minuter blev det bara 20 minuter sov, 15-20 minuter vaket utan gråt, men väl en del stön, och 5-10 minuters gråt, fjädrande och buff. Nu är alltså det här sovpasset över, liten har slutat gråta men är vaken.

Lunchsovet som vi brukar försöka att få till 2 timmar har varit samma visa. Och även morgonsovet, även om det alltid varit det lättaste att få till någorlunda med bara kort uppvak.

Är det här något tillfälligt tro, kan det vara värmen, och alla nya färdigheter liten försöker praktisera?
Eller gör vi något fel?
Finns det några knep att ta till eller är det så att det får lova att bli för lite sömn tills det hela lägger sig (tänker dock att det då riskerar bli för mycket buffande och solfjädrande vilket vi verkligen försöker att undvika, och som sagt för lite sömn så att liten blir övertrött).

Undrande,
Simon och Helena

[TorsMamma]

Hej, ja dagtid kan det hjälpa med att "mörklägga" som ni har på natten så det är dunkelt och mörkt, mindre att titta på då.

Ang tidiga uppvak samma där, mörkläggning är A och O här. Det måste vara KOLSVART! Snabbaste och enklaste sättet är att tejpa upp aluminiumfolie på rutorna.

Sen skulle jag om jag var er satsa på att införa ramsan, på morgonkvisten vid första pip, då får man en pangramsa och sen inget mer.

Läs på i verktygslådan om hur ni inför detta och även i lathunden till SHN-kuren. Säg till om något är oklart så hjälper jag till.

[SimonN]

Hej!

Nu har vi hållt igång SM med vår fina Julian i över en månad.
Med lite blandat resultat periodvis måste faktiskt sägas, men överlag har den räddat oss ur ett sömnträsk som vi lätt hade kunnat drunkna i.

Problem som återstår:
En timmes för tidigt uppvak på morgonen nästan regelmässigt (ofta med morgontoaletten.. det tyngre artilleriet sas).
Oregelbundna svårigheter vid OMsomning dagtid (dvs, med ojämna intervaller och vid olika sovpass kan han vakna på en skarv eller mitt i en sömn och vara så svår att somna om att det slutar där det bara inte får sluta - otröstlig gråt och tandagnisslan. Våra tänder alltså.)

Vi hoppas kunna lösa detta med det magiska hjälpmedlet Ramsan, och har därför sedan rätt länge introducerat den bakvägen, dvs när vi gått ut ur rummetx4, enligt receptet för uppstart av kurning. Sen har vi inte tagit det längre, utan somnat om med buff och solfjäder.

Fråga:
När vi nu vill börja med ramsan, startar vi då "från början" med kurning?

En fråga utanför ramsningen som gäller Skrattet:
Ibland somnar Julian vid bröstet (eftersom han ofta missar 1-2 timmar sömn när han vaknar för tidigt på morgonen, och i tillägg haft ett jobbigt sömnpass på dagen). Då krävs det ganska mycket för att väcka honom, det gör vi alltid. (För att sedan lägga honom. Killen måste ju tro att vi är helt galna..) Men att få honom att SKRATTA i de lägena är ju inte speciellt lätt, och vanligtvis klämmer han ur sig några pliktskyldiga garv men blir sen rätt sur när vi går från det till att lägga honom. Lite motsatt effekt, och det känns ganska fel i magen. Hur gör ni? (Jaja, vi vet, vi ska inte amma nära läggning och han ska inte somna vid bröstet, men när det nu ändå händer:)


Hoppas på som vanligt på kloka svar!

[TorpSara]

När vi nu vill börja med ramsan, startar vi då "från början" med kurning?

Näe, det tycker jag inte att ni behöver. Kan ni kuren så ser ni vad som krävs. Arbeta in ramsan, jag brukar rekomendera att man ungefär följer kuren från natt två, om du förstår vad jag menar, allt efter det lilla trassel som kan finnas hos SM-barn.

Om skrattet och somna. Jag skulle låta udda vara jämt om det händer en enstaka gång. Väcka upp lite kan man för all del göra för att det är artigt att låta någon se var de hamnar för vidare sovning, men jag skulle inte ge mig på att få fram ett skratt. Man behöver ju bara gå till sig själv... 8)

[SimonN]

Tack för tips! Låter vettigt för oss. Nu har ju Julian passerat 4-månadersvallen så vi börjar med ramsan vilken dag som helst nu!

En fråga som vi ofta ställer oss när vi försöker få Julian att sova sig igenom sina sömnpass är varför han så pass ofta fortfarande vaknar på sina skarvar (vissa påhittade, som tex märkliga dryga 30 minuter..) dagtid?
Mat verkar inte vara problemet eftersom han äter sig vad det verkar proppmätt, och kräks.. när det inte får plats mer.

Och är det vanligt att det fortfarande är problem med det efter så pass lång tid som vi har hållit på?
Han blir duktigare och duktigare på att somna om själv i, men vi kan fortfarande inte känna ett fullständigt lugn under sovpassen att allt kommer att gå bra (fast vi håller såklart denna oro utanför sovrummet, och springer in, ramsar och solfjädrar oerhört sparsamt). Men det är ju i längden väldigt krävande för oss alla.

Några tankar kring detta?

Simon och Helena

[TorpSara]

Jag tror att vissa barn är mer benägna för skarvar än andra, eller snarare, de gör sig hörda... Edvard vaknar fortfarande på sina lurar, men somnar om utan ett knyst. Dithän tog det nog 9 månader.
Så länge ska det alls inte ta , om man som ni låter honom somna om själv i lugn och ro, och inte som jag springer och "hjälper till" varendaste gång...
Lite cool bara så sitter det snart! 8)