19 månaders som behöver kuras igen?

Nena · Inlägg av **Nena** » mån 28 jul 2008, 18:12

Hej!
Vår kille har nu hunnit bli 19 månader. Han kurades före 1-års ålder och har sovit bra och somnat ganska lätt sen dess - alltid i egen säng, i eget rum med ramsa. Buffat har vi inte gjort på flera flera månader och solfjädern har aldrig funkat ordentligt.

Nu efter två längre resor under sommaren (2 + 2 veckor) har vi gjort allt fel. På våra resor har vi inte haft möjlighet att låta honom ha eget rum eller ens mörklägga totalt så han lärde sig snabbt att man kunde bli upptagen... Jag trodde det skulle rätta till sig relativt enkelt när vi kom hem men det blev katastrof. Nu har han sovit i vår säng i 2 veckor och jag orkar inte mer. Jag tar honom, lägger mig med honom och går ut när han somnat, vilket kan vara ända upp till 2 timmar.

Om ca 2 månader ska vi dessutom få en liten till och... ja ni förstår själva.
Så ikväll ska vi kura igen. Min strategi är att använda alla verktyg efter konstens alla regler utom buffning och solfjäder. Eller kommer jag behöva solfjädern?
Vad tror ni?
Hur lång tid innan han sover tryggt i sin egen säng?
Ge mig styrka att orka.
När vi prövade när vi kom hem var hans skrik fruktansvärda och som ni förstår, helt annorlunda nu än när vi kurade sist när han var ca 10 månader.

Stort tack om ngn hinner ge mig tips och tankar innan kvällen 19.30.

kramar
Nena

TorpSara · Inlägg av **TorpSara** » mån 28 jul 2008, 19:19

Såklart att ni kommer på banan! Och att han kommer att protestera å det grövsta.

Han är större nu, kan och vet mer. MEN jag vet att ni, efter en kvälls stabil försäkran kommer att vara på banan, i princip. Han kommer att ta emot det med lättnad, även om han ikväll kommer att vara ihärdig i sina frågor, och i sin ilska.

Läs januarikrönikan: http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet

Så, råg i ryggen och glöm inte att du gör honom en tjänst.

Nena · Inlägg av **Nena** » mån 28 jul 2008, 19:56

Tack TorpSara!

Har inte hunnit läsa krönikan du tipsade om. Ska snart.

Han kom i säng 19.45 efter välling och skratt. Han gråter fortf. Jag ramsar då och då. Liiite mindre desperat tycker jag hans gråt är än när vi prövade sist.

Min fråga: ska jag gå in och lägga ner honom i sängen? Han står förmodligen upp...
Och om jag går in och lägger ner honom: hur ska jag bete mig?

Nena

Nena · Inlägg av **Nena** » mån 28 jul 2008, 20:29

Nu sover han verkar det som, sedan ca 20 min. 20 minuter tog det alltså för honom att somna sedan vi lade honom och jag gick aldrig in och la tillrätta. Fick dock ramsa ca 6-7 ggr.
Hjärtskärande är det när de ropar "mamma, mamma" men jag hoppas så att vi får in rutinerna nu igen! Jag vill sova! Och ha kvällarna för mig själv! Och slippa sova middag 1,5 timme varje dag!

Ett annat problem är att han inte äter så bra. Jag hoppas att det också löser sig. 19 augusti ska han inskolas på dagis. 24 september ungefär, får han en lillebror. Det är och har varit så mycket på G i hans liv...

Har läst krönikan! Tänkvärt och nyttigt att läsa!

kramar
Nena

TorpSara · Inlägg av **TorpSara** » mån 28 jul 2008, 20:54

Skönt. Jag tycker inte att 20 minuter var så farligt. Ni får säkert ett och annat uppvak inatt, men står ni lika lugna och trygga som vid nattningen så kommer nästa natt att bli lugn. Och gossen nöjd.

Jag tycker personligen att det alltid gör mer skada än nytta att gå in vid denna typ av trassel, oftast blir de bara jätteförbannade...

Om nattens uppvak blir långa, glöm inte att husljud och musik (hög) också är utmärkta verktyg.

Nena · Inlägg av **Nena** » tis 29 jul 2008, 13:17

Han vaknade endast en gång i natt´, vid femtiden, och somnade om efter två ramsningar/5 minuter.

I dag blev jag tvungen att lägga honom sent, kl 13.00 istället för 12.30, men han somnade efter ett par ramsor. När jag lyfte honom, sa att det var dags att vila och gick mot hans rum ist. för vårt sovrum blev han jätteldesen och såg rädd och hjärtskärande ledsen ut när han förstod att han skulle bli tvungen att ligga ensam i sin säng i sitt rum. Det gjorde ont i mig...

Nena

TorpSara · Inlägg av **TorpSara** » tis 29 jul 2008, 15:37

såg rädd och hjärtskärande ledsen ut när han förstod att han skulle bli tvungen att ligga ensam i sin säng i sitt rum.

Här får nog mamma rannsaka sig lite. Varför i hela fridens dagar skulle det vara läskigt att ligga i eget rum? Han har gjort det så länge han kan minnas, och kände tills helt nyss inte till så mycket annat.
Man får akta sig för att överföra sina egna ideer och tankar på sina barn!