Känns hopplöst!

[Pappsen Alexnder]

Hej alla!

Jag är pappa till en liten flicka som kurades i slutet på maj. Hade höga förhoppningar som sedermera besannades och vi fick ett par underbara veckor tillsammans där hon sov hela nätterna igenom. Nu känns det som att allt håller på att vända. Hon är mycket kinkigare än vanligt. Hon har gått från att ta två till tre minuter på sig att somna för natten till att ligga och skrika i 40 minuter. Och då menar jag SKRIKA!!! Det känns som 5mm. eftersom att hon inte verkar svara på ramsor eller musik. Hon skriker sig bara fördärvad och slocknar sedan av utmattning. Rena tortyren för alla inblandade.

När man läser här inne på sajten så tycker jag att man bara får höra en massa positiva kurare som berättar om hur fantastiskt allting nu är. Men jag måste säga att det mest känns som ett fängelse under sådana dagar. För inte nog med att man är fast i ett oböjligt schema så får man inte ens ta del av de fördelar som schemat skulle ge.

Det strider mot varje faderlig instinkt att låta henne ligga och skrika när man bara vill ta upp och krama om. Det funkar fint om man vet att hon mår bättre av det i längden då hon faktiskt får den sömn hon behöver. Men det känns inte som att hon mår bra av att skrika sig hes varje dag.

HJÄLP!

Mvh - Pappsen[/b]

[Pappsen Alexnder]

Glömde kanske att nämna att min lille flicka är 6 månader gammal.

Till historien hör även att hon den här veckan börjat krypa samt sitta själv. Dessutom har en liten tand börjat titta fram. Misstänker att det kanske har med all orolighet att göra. Det har inte hänt så mycket utvecklingsmässigt på ett par veckor och så nu helt ur det blå så kommer massor. Kanske är det det som hon reagerar på.

Även ska jag väl säga att just nu ligger vår lilla älskling och nannar gott,(tror jag) efter bara någon minuts gnäll.

Så just ikväll har det ju funkat fint. Men det som stör mest är väl hur man förhåller sig till henne när det inte är bra. Jag menar inte att hon inte får gråta, hon är ju ett barn. Men att det kan finnas tider som i eftermiddags då hon måste ligga och skrika sig hes för att ingen kommer.

VAD GÖRA DÅ?!?!?!

Tack på förhand!

Pappsen

[ilindstrom]

Hej Pappsen Alexander och välkommen hit

Först några saker som vi som hjälper till behöver veta: Hur ser er schema ut? Och hur sover hon nu på natten och på dagen? Många uppvak? Behöver hon hjälp med att somna om mm?

Det är absolut inte meningen att hon ska skrika sig hes i flera timmar. Det här är ju ingen skrikmetod, eller hur? Så det här ska vi få orden på med gemensamma krafter.

Om du misstänker att det är tänder som stör så skulle jag pröva med att ge alvedon en halvtimme innan läggning. Om hon då somnar fint så vet du det.

Fast om du vill veta vad jag tror så är det din attityd som sviktar. Jag tycker mig se att vargen står och flåsar i dörrspringan eftersom hon känner att du nu tycker synd om henne för att du lägger henne att sova sin välbehövliga sömn. Jag tror att om du läser Annas jannuarikrönika så kommer du få en aha-upplevelse som kommer hjälpa dig på rätt köl. Det gäller att du tror på det här till 110% och inte provkurar utan genomför kuren på riktigt om du förstår skillnaden

Sedan undrar jag om du när hon sov upplevde att ni kunde ramsa henne så att hon somnade av sig själv dvs. att ramsan fungerade bra?

Hoppas mina tankar och tips kan hjälpa dig på vägen till en helt juvlig samvaro med din lilla dotter

hälsningar
Ida

PS. Det undrlättar om du i din profil skriver när din dotter är född så att vi som är lite förvirrade inte sitter och letar ihjäl oss i tråden efter det. Om vi vet ålder så ger vi bättre svar som är anpassade för just din dotter

[Pappsen Alexnder]

Tack för ditt snabba svar. Det var verkligen snällt.

Jo, vi har gett henne lite flytande Panodil för tänderna, och resultaten varierar. Hon hade lite feber i veckan som nu har gått över.

När det gäller orosvargarna så känns det lite konstigt i mina öron. Jag förstår naturligtvis konceptet kring vargarna, men jag känner inte att vi har släppt in några. Jag känner att jag är ganska lugn kring hennes skrik. Det är väl vad jag förstår lättare för män att förhålla sig sakligt till gråten än mammorna hos vilka beskyddarinstinkten av naturliga skäl är enorm.

Men jag skulle bara vilja veta något mer konkret. Hur har vi släppt in dem? Vi är nämligen väldigt försiktiga när det gäller attityden. Vi ser till att peppa varandra och vara lugna och självklara när vi går in till henne. Som att hennes skrilk inte alls påverkat oss negativt utan; nu är det en ny fin dag där det ska lekas en massa.

vårt schema har vi på inrådan av en SHN:are ändrat lite. Från och med igår är den:

07:00 vakna Amma
0830 frukt pure
09:00 Lur ute i vagn 45 min
11:30 Lunch
13:00 Lång lur 2 timmar
15:15 mat
17:00 Lur i vagn 20 Minuter
18:00 Bada, äta, skrattet till go´nattet
19:00 Sova natt.

Innan igår hade vi även en lur på 20 min kl. 08:00. Det nya schemat funkar mycket bättre.

Tack för all hjälp.

Mvh - Pappsen

[ilindstrom]

Schemat ser bra ut. Inget att klaga på

Jag kanske läser in för mycket i din text men jag fick en känsla av att ni tycker synd om henne och att ni oroar er för att det ska bli skrik även nästa kväll osv. Ofta känner de små av det här även om ni inte tror det. Så läs gärna Annas jannuarikrönika om den självklara attityden om ni inte gjort det.

Sedan undrar jag om du tidigare tyckte att ramsan fungerade? Kan vara så att ni behöver sätta ramsan ordentligt. Det är kanske här nyckeln finns till ert problem.Vad tror du själv?

hälsningar
Ida

PS. finns mamma som en annan signatur här på kurforum? Känner nämligen igen det där med en 20 minutare vid 8.00

[kiki]

Hej, jag har en liten undran bara Om ni nu bytt schema igår så kanske alltihop faktiskt löser sig i och med det

Men lyssna vidare på Ilinstroms råd ang ramsan, januarikrönikan och vargar så smyger jag ut igen.

kram Kristina

[ilindstrom]

Tack kiki , du är en klippa som gärna får titta in lite oftare om du vill

kramar
Ida

[Pappsen Alexnder]

Ja det kanske är så att ramsan behöver mer arbete. Den verkar funka på natten och morgonen när hon vaknar vid 04:00 osv. Men det är när hon lägger sig på sin långlur som problemen uppstår. Det har även varit en del problem när hon lägger sig inför natten.

Jag är väldigt villig att arbeta på att sätta ramsan bättre. Hur gör man det? Måste vi kura om från början eller finns det andra sätt? Om det är en ny kur som gäller så gör vi det. Vi gör vad som helst för att hon och vi ska må bra. Det som smärtar oss är som du kan förstå och säkert redan vet, att höra henne ledsen.

Tack igen - Pappsen

P.S. Min fru har som du sa även hon en profil här. Det kändes bara som att jag ville ha en egen. Det finns ju något terapeutiskt i att skriva ner sina bekymmer och aktivt arbeta för att lösa problemen istället för att läsa över hennes axel.

[Pappsen Alexnder]

Jag kan inte hjälpa att undra hur kuren funkar för er andra. Är allt perfekt eller har ni också så stora bakslag som vi. Det är inte alls så att vi inte vet att barn är människor som har bättre och sämre dagar, det är bara att det kan väl inte vara ett lotteri. Att man inte överhuvudtaget vet från dag till dag hur det kommer att se ut.
Det ger ju ingen frihet alls! Man sitter ju i ett egenkonstruerat fängelse.

Som nu till exempel. Hon skulle ha sovit mellan 13 och 15. Vi gjorde allt enligt konstens regler. Skrattade innan sömnen, ramsade etc. Hon somnade inte förrän 13:30 då hon hade skrikit febrilt i 30 minuter, sov sedan till 13:50 vaknade skrikande. Jag fick till slut gå in och solfjädra. Hon somnade en kvart och nu 14:13 skriker hon hysteriskt. har helt fastnat i skriket.

Nu går det inte mer. Vi måste gå in och ta henne. Om det så betyder att vi får kura om. Det går ju inte att låta henne ligga och skrika förtvivlat i 45 minuter till!!! det går bara inte.

I ren desperation måste vi således för första gången gå ifrån schemat och ta upp henne.

Vi kanske kommer att få ångra detta men det får vara så. Det här kan inte vara bra för henne. Om det var så att rutinerna var något hon så gärna ville ha så hade hon väl inte kämpat emot dem på det här våldsamma viset? Eller?

Nu är hon uppe! Hon verkar pigg och glad. Man vi vet ju att vi har brutit schemat och att det säkert kommer att ha sina konsekvenser även om det känns bättre just nu.

Nu säger ni säkert att vi visat henne i handling att om hon bara skriker länge nog så kommer någon och plockar upp henne. Men det ska hon väl veta också. Alltså att om hon skriker förtvivlat på det sättet så kommer någon komma. Eller. Det handlar inte om att det är synd om henne, men hon får ju inte heller känna att hon är helt ensam i världen.

Vi tänker fortsätta med kuren som om det här lille snedsteget inte inträffat och se hur hon sover ikväll. Vi lägger henne med samma självklarhet som vanligt klockan 19:00

Pappsen A

[Pappsen Alexnder]

1: Kan man kura för kvällen allena? (Jag vet att svaret kommer att vara nej, men jag måste fråga).
Alltså att man låter den lilla sova när och hur länge hon vill på dagen. Äta gör hon enligt schema ändå, men att man lägger henne när man ser att hon är trött.
2: Finns det någon Diplomaterad SHN:are i skåne som man kanske kan prata med i person. Anna sa att ni fanns runt om i landet.
3: Hur mycket skulle det kosta för Dip.SHN:are att komma och hälsa på hos oss i Helsingborg och hjälpa till att få rätsida på allt?

Mycket från Pappsen. Det är väl en sån dag.

[kiki]

Hej Pappsen Nä skrika ska hon ju inte göra. Men det jag tänker på är MATEN, hur mycket äter hon. Fruktpuré till frukost och sen vad äter hon och hur mycket till lunch? Kanske fylla på fruktpurén med Gröt till frukost.

Det finns ju rätt många kurare i skåne, jag ska leta upp länken till listan. Eller så kommer det snart en skåning hit till tråden, vi ropar [-o<

Och visst är det så att kurningen inte alltid går som på räls, själva har vi SM-at dottern men vi fick problem vid sjukdom i julas, då hon var 1,3 år. Vi ringde AW som kom upp till oss och rättade ut oss föräldrar för det var så att vi (läs pappan, haha ) inte hade alla poletter på plats. Men hjälp av en kurare i egen hög person eller genom forumet kommer ni snart att vara på banan.

När dom vaknar efter 20 minuter kan det vara maten som spökar, så mat mat och ännu mera mat.

Att lägga när man ser att dom är trött Tror jag inte på. Vår Mio är känslig för att bli övertrött, det räcker med en halvtimme så har hennes sömntåg gått och då ligger hon och pratar och sjunger. Men när hon var så liten som eran så var det ännu känsligare, och skrikigt.

jag återkommer med en länk till kurarna.
Kristina

[kiki]

Här är länken till de som är diplomerade, annars så finns det också många många kloka duktiga som snart blir diplomerade.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=7921

Kristina

[Pappsen Alexnder]

Hej igen. Igår efter "snedsteget" var hon glad hela dagen och kvällen och sov gott under natten. Idag har vi följt råden och ökat maten. hon har ätit jättemycket och varit glad hela dagen. Har även sovit jättebra under sin 45 minuters lur i förmiddags. Nu är vi på samma ställa som igår, det vill säga vid 13-15 luren. Hon sover ganska bra i ungefär en timme, vaknade en gång vid 13:30 men somnade efter en pangramsa. Men sen vaknar hon prick 14:00 som vanligt och gråter. Hon lyssnar inte till ramsor eller något alls. Utan fastnar bara i skriket.

Ramsorna funkar annars väldigt bra under natten. Är det så att ho helt enkelt har sovit klart efter en timme och vill komma upp eller kan vi "tvinga" henne att komma över det här hindret och sova vidare. Nu är min fru inne och solfjädrar och det blir hon ju lugn av men när kommer det här börja sitta?!?!

När kommer vi kunna "veta" hur dagen kommer att se ut. När kommer vår lilla ängels humör att stabiliseras. När kommer vi slippa höra hennes hjärtskärande skrik och gråt?

NÄR?!

MVH - Pappsen

[duggan]

Hejsan!

Mitt först råd till dig är att sluta ställa frågor till lilla damen, när du frågar oss en sådan sak som när?, då känner jag att du inte har en säker ledning.

Men när det gäller maten, så tror jag absolut att det är så att hon äter för lite och blir hungrig innan hon sovit klart. Det brukar ta 3 dagar innan ökad matranson har effekt, så ge det lite tid.

Sedan skulle jag flytta långluren till vagn med förtäck suflett, jag upplever det som mycket lättare att få dom små att sova vidare med hjälp av vagning. Så mitt tips är mat, mat och mera mat, sova i vagn med mörkläggning och hotta upp attityden, ta ledningen, det är ni som styr skeppet!

//Malin

[Pappsen Alexnder]

Då blir min följdfråga:
Hon är ju sex månader. Hon börjar nu växa ur sin liggvagn. Hur gör vi då med sittvagnen. Ska hon sova i den?
Och hur länge ska man lägga luren i vagnen? För alltid, ett par veckor, dagar??? Tanken är väl att man så småningom ska komma till en punkt där man beroende på rådande omständigheter kan lägga henne i vagn eller, säng eller i mormors soffa om så skulle vara fallet, eller?

Tack för informationen kring matransonernas 3 dagar. Känns bra att veta. Ska även läsa på om säkerheten och attityden. Känns, som du säger, som att den sviktar.




Tack! Pappsen