Oj vad det händer saker när man är borta
Det är så roligt att läsa om hur det går för alla.
Vi har varit på gotland och hälsat på släkten. Vilket har varit jättemysigt nästan hela tiden. Emmy blev väl rejält bortskämd med uppmärksamhet hela dagarna, någon ensamlek blev det inte tal om
Däremot blir jag så besviken på min egen mamma. Eftersom jag håller hårt på rutinerna med sömn och mat så blev det en hel del kommentarer, vilket jag försökte inte bry mig om men det är ju svårt.
Jag fick höra:
-Hon kanske inte vill sova nu?
-Varför trycker du ner henne i vagnen? (liten solfjäder),
-Du skall inte tro alla barn är så snälla som hon! Du vaggas in i en falsk trygghet att alla barn är så lätta, så kom ihåg det om du skall skaffa fler etc etc.
Jag har nämnt att vi kör på AWs filosofi men ingen reaktion.
Det hela grundar sig säkert på att min mamma inte kunde få mig att sova en hel natt förrän jag var runt 4 år (jag skulle ha behövt en riktig kur

)
En doktor sa då till min mamma att den ända det var synd om var min mamma som inte fick sova..... jaja
Varför kan hon inte fokusera på det positiva som tex att Emmy sover 12 timmar med en matning runt 4, somnar för det mesta själv och ibland lite vagning. jag tycker själv att det är helt fantastiskt. Det verkar vara så provocerande för vissa att man inte tycker det är jobbigt utan bara roligt.
Imorse började jag med 5 minuters ensamlek, men det var visst lite för lite för när jag kom in glad i hågen och skulle busa med henne blev hon jättearg för hon ville inte alls avbryta sin lek
Oj det blev nästan en hel uppsats men jag behövde skriva av mig lite.
kramar till er alla