Förstört hela kuren?
Anna,
min man och jag är jätteglada för ditt svar. Det var precis vad vi behövde: en handlingsplan och konkreta råd. Att du engagerar dig så ger oss entusiasm och den peppning vi behövde för att få tillbaka rätt attityd. Nu ska mönstret brytas! Tack så mycket! Och tack alla andra som engagerat er, det betyder jättemycket.
min man och jag är jätteglada för ditt svar. Det var precis vad vi behövde: en handlingsplan och konkreta råd. Att du engagerar dig så ger oss entusiasm och den peppning vi behövde för att få tillbaka rätt attityd. Nu ska mönstret brytas! Tack så mycket! Och tack alla andra som engagerat er, det betyder jättemycket.
första barnet 070626
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
-
Gäst
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
hej
En liten lägesrapport. Hemulmannen tog läggning och skulle ta natten. vi hade mentalt förberett oss på att ta till Annas knep när "det stora tokskriket" skulle komma. Men det kom inte! Det blev inte alls som natten innan! En kombination av Attityden och att jag stramat upp schemat på dagen tror jag hjälpte. Han vaknade klockan sju ungefär men han fick ligga kvar. Och ingen av oss gick in i rummet. Han var inte nöjd om man säger så, men det gick.
Läggningarna vid dagslurarna har funkat mycket bättre också. Inte så mycket gråt som innan.
Om vi ska ta bort en av lurarna ska vi då förlänga de andra?
Hur gör vi om han gråter sista timmen innan han ska upp, ibland somnar han till en stund men vaknar innan 8 och gråter igen, ska man ta upp honom gråtande? Som imorse tex så var han inte tyst särskilt många minuter sista timmen. Min man tog upp honom lite innan 8 för att "passa på" medan han var tyst i alla fall en liten stund. Hur ska vi tänka där?
En liten lägesrapport. Hemulmannen tog läggning och skulle ta natten. vi hade mentalt förberett oss på att ta till Annas knep när "det stora tokskriket" skulle komma. Men det kom inte! Det blev inte alls som natten innan! En kombination av Attityden och att jag stramat upp schemat på dagen tror jag hjälpte. Han vaknade klockan sju ungefär men han fick ligga kvar. Och ingen av oss gick in i rummet. Han var inte nöjd om man säger så, men det gick.
Läggningarna vid dagslurarna har funkat mycket bättre också. Inte så mycket gråt som innan.
Om vi ska ta bort en av lurarna ska vi då förlänga de andra?
Hur gör vi om han gråter sista timmen innan han ska upp, ibland somnar han till en stund men vaknar innan 8 och gråter igen, ska man ta upp honom gråtande? Som imorse tex så var han inte tyst särskilt många minuter sista timmen. Min man tog upp honom lite innan 8 för att "passa på" medan han var tyst i alla fall en liten stund. Hur ska vi tänka där?
första barnet 070626
-
TorpSara
Hur ni gör med lurarna är upp till er. Sömntimmarna ska bli rätt till antalet och det ska gärna vara lätt att korrigera tiderna när behoven ändras.
Edvard sov 11,5 timme natt och 45+2,5 timmar dag när han var åtta månader. En riktig siestatyp sådär i somras... 8)
I övrigt håller jag med Tinis om natten, det ÄR svårt att få dem att sova till 8, i allafall de flesta, och framförallt den ljusa tiden på året. Vi har också sena vanor och har natt 19.30-7. Har man ett murmeldjur som gillar att tryna dagtid kan man också ha 11 timmarsnatt. Tänk då på att det ofta går att flytta kvällstiden bakåt, men sällan morgontiden framåt om ni sedan vill ha 12 timmar igen.
Vill ni banka in dagens start klockan 8 så går ju det också. Det finns en hel uppsjö verktyg för tidiga mornar. Nu måste jag bumsa isäng, men om ingen annan hinner före så får du dem imorgon!
Edvard sov 11,5 timme natt och 45+2,5 timmar dag när han var åtta månader. En riktig siestatyp sådär i somras... 8)
I övrigt håller jag med Tinis om natten, det ÄR svårt att få dem att sova till 8, i allafall de flesta, och framförallt den ljusa tiden på året. Vi har också sena vanor och har natt 19.30-7. Har man ett murmeldjur som gillar att tryna dagtid kan man också ha 11 timmarsnatt. Tänk då på att det ofta går att flytta kvällstiden bakåt, men sällan morgontiden framåt om ni sedan vill ha 12 timmar igen.
Vill ni banka in dagens start klockan 8 så går ju det också. Det finns en hel uppsjö verktyg för tidiga mornar. Nu måste jag bumsa isäng, men om ingen annan hinner före så får du dem imorgon!
Hejsan!
Tips för tidiga morgnar:
1) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna(inte med hjärtat utan med öronen ) Hur låter han? Om han blir ledsen ger du en betryggande ramsa och låter honom sedan vara. Om han fastnar i sitt klagande så gå in EN gång och solfjädra tills han blir sömntung, tryck till och sedan ut med ramsan. Lyssna av och ge ev påminnelse/bekräftelse vid behov. Stoppa in öronpropaprna och försök somna om. Låt en väckarklocka ringa prick samma tid varje morgon, stäng av den och gör GLAD morgon.
2) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna av. Stegras hans protester, sätt på musik utanför hans rum i en volym som överröstar hans protester. Mozart brukar vara populärt. Sänk volymen allt eftersom hans protester avtar. När han tystnat och somnat så stänger ni av musiken. Gör som ovan med glad morgon.
3) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna. Stegras hans protester, gå upp och gör ljud i huset. Då hör han att ni finns där och ni tar bort er överkoncentrationen på sonen. Kryp i säng igen när han somnat. Gör som ovan med glad morgon.
Bestäm vad som passar er och följ det benhårt i 4-5 mornar så sover han nog snart förbi tidigare morgontiden. Se detta som en minikur där er uppgift är att besvara sonens frågor på ett betryggande sätt som ger honom signalerna att "det är precis så här det ska vara nu".
//Malin
Tips för tidiga morgnar:
1) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna(inte med hjärtat utan med öronen ) Hur låter han? Om han blir ledsen ger du en betryggande ramsa och låter honom sedan vara. Om han fastnar i sitt klagande så gå in EN gång och solfjädra tills han blir sömntung, tryck till och sedan ut med ramsan. Lyssna av och ge ev påminnelse/bekräftelse vid behov. Stoppa in öronpropaprna och försök somna om. Låt en väckarklocka ringa prick samma tid varje morgon, stäng av den och gör GLAD morgon.
2) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna av. Stegras hans protester, sätt på musik utanför hans rum i en volym som överröstar hans protester. Mozart brukar vara populärt. Sänk volymen allt eftersom hans protester avtar. När han tystnat och somnat så stänger ni av musiken. Gör som ovan med glad morgon.
3) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna. Stegras hans protester, gå upp och gör ljud i huset. Då hör han att ni finns där och ni tar bort er överkoncentrationen på sonen. Kryp i säng igen när han somnat. Gör som ovan med glad morgon.
Bestäm vad som passar er och följ det benhårt i 4-5 mornar så sover han nog snart förbi tidigare morgontiden. Se detta som en minikur där er uppgift är att besvara sonens frågor på ett betryggande sätt som ger honom signalerna att "det är precis så här det ska vara nu".
//Malin
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
Hejsan.
Jo det kan kännas hjärtskärande, men våga ha is i magen, det kommer en punkt då barnet förväntar sig att nått ska hända, det ska ramsats frekvent, eller buffats eller vad som hellst. Men ni vågar vänta, vågar lita på att EN ramsa räcker så visar ni i handling att på natten händer ingenting! Och det brukar bara ta ett par dagar så har det gått in. Och väckarklockan är OVÄRDELIG!
//Malin
Jo det kan kännas hjärtskärande, men våga ha is i magen, det kommer en punkt då barnet förväntar sig att nått ska hända, det ska ramsats frekvent, eller buffats eller vad som hellst. Men ni vågar vänta, vågar lita på att EN ramsa räcker så visar ni i handling att på natten händer ingenting! Och det brukar bara ta ett par dagar så har det gått in. Och väckarklockan är OVÄRDELIG!
//Malin
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
Hej
här är det ett steg fram och flera steg tillbaka. Just nu känns det deppigt igen. Vi verkar inte kunna få rätt på det. Vi är dessutom inte konsekventa jag och min man utan har lite olika sätt. Sonen har i alla fall börjat skrika faktiskt så jag skulle kalla det hysteriskt. Igår vid sista luren, höll han på i 40 minuter och verkligen tokskrek. Han ska sova i 20 min egentligen, men det blev ingenting. Han skrek direkt jag gick ut ur rummet och ramsan svarade han inte på alls utan skrek upp sig mer och mer. Efter drygt tio minuter gick jag in och lade honom ner och solfjädrade och då var han helt ifrån sig. Han bara skrev oavbrutet! Annars brukar han pausa lite och precis som Anna skrev innan, så hör man att han "säger/frågar" olika saker och tar ny sats i skrikandet. Så var det inte igår utan han skrek oavbrutet, högt och väldigt hjärtskärande. Jag försökte göra Annas tips om att solfjädra honom i skruvstädet tills han gav med sig, vilket har fungerat tidigare. Men det funkade inte nu han bara fortsatte, fast är jag framhärdade i ca 15 min så blev det ingen minskning i gråten. Nu kände jag mig väldigt förvirrad och osäker. Sovluren skulle ju vara över nu, men jag ville ite ta upp honom hysteriskt skrikande, så jag hamnade i buffträsket, vilket inte heller hjälpte. 40 minuter senare gav jag upp och tog faktiskt upp honom. Det kändes som ett totalt misslyckande!!!
Och för att strö salt i såren på blev natten dålig. Vi behövde ramsa vid 02, vilket funkade bra. Sen kl 05 brakade helvetet löst här. Han vaknade och började gråta. Maken gick upp och ramsade (ej pangramsa), ramsade han igen, gick in och lade tillrätta utan solfjäder. Ut igen, avvaktade, ramsade igen, in och solfjäder en stund, gick ut och in igen och fortsatta solfjädra etc. Tillslut buffade han länge tills sonen somnade vilket tog låång tid. Sammanlagt var vi igån mer än en och en halv timme. Sen vaknade sonen igen vi sju, somnade av min ramsa, vaknade kvart över sju och somnade inte om.
Vi har stora problme med att enas om vilket strategi vi skall ta till. Och jag inser att det blev väldigt mycket trafik in och ut ur rummet i morse.
Mina frågor är:
- Vad gör vi när ramsan inte tar? Vi har fått höra att ramsan SKA ta, men det funkar inte efter 05 hos oss. Och heller inte vid alla lurar. Tro mig att jag har varierat den i oändlighet, pangramsa, väldigt bestämt, uppmuntrande, självklar, arg etc. Inget funkar när han kommer igång till den milda grad. Ska vi bara ignorera honom verkligen? Att sätta på musik funkar inte heller utan han skriker ändå.
- Vad gör man när vi bedömmer att han är ledsen och inte arg? Ledsen får han ju inte vara.
- Ska vi korta hans dagslurar, eller ta bort en? Han ska sova 12 tim på natten, 45, 1 ½ samt 20 minuter på dagen. Han är precis 8 månader nu, bör vi göra om schemat? Vi funderar också på att ändra så att han ska upp 07.30 istället för 08.00.
-Om vi fått honom att somna om på morgonkvisten, och han sen vaknar igen strax innan 08(då blir han alltid ledsen) hur gör vi då? Ramsan funkar inte så bra och inte att låta honom vara heller. Då skriker han bara upp sig igen. Men vi ska ju inte ta upp honom när han är ledsen?
Jag kanske är helkorkad som fortfarande inte får rätt på det här trots att vi får såna goa råd från er här. Hoppas någon känner att de orkar svara igen
här är det ett steg fram och flera steg tillbaka. Just nu känns det deppigt igen. Vi verkar inte kunna få rätt på det. Vi är dessutom inte konsekventa jag och min man utan har lite olika sätt. Sonen har i alla fall börjat skrika faktiskt så jag skulle kalla det hysteriskt. Igår vid sista luren, höll han på i 40 minuter och verkligen tokskrek. Han ska sova i 20 min egentligen, men det blev ingenting. Han skrek direkt jag gick ut ur rummet och ramsan svarade han inte på alls utan skrek upp sig mer och mer. Efter drygt tio minuter gick jag in och lade honom ner och solfjädrade och då var han helt ifrån sig. Han bara skrev oavbrutet! Annars brukar han pausa lite och precis som Anna skrev innan, så hör man att han "säger/frågar" olika saker och tar ny sats i skrikandet. Så var det inte igår utan han skrek oavbrutet, högt och väldigt hjärtskärande. Jag försökte göra Annas tips om att solfjädra honom i skruvstädet tills han gav med sig, vilket har fungerat tidigare. Men det funkade inte nu han bara fortsatte, fast är jag framhärdade i ca 15 min så blev det ingen minskning i gråten. Nu kände jag mig väldigt förvirrad och osäker. Sovluren skulle ju vara över nu, men jag ville ite ta upp honom hysteriskt skrikande, så jag hamnade i buffträsket, vilket inte heller hjälpte. 40 minuter senare gav jag upp och tog faktiskt upp honom. Det kändes som ett totalt misslyckande!!!
Och för att strö salt i såren på blev natten dålig. Vi behövde ramsa vid 02, vilket funkade bra. Sen kl 05 brakade helvetet löst här. Han vaknade och började gråta. Maken gick upp och ramsade (ej pangramsa), ramsade han igen, gick in och lade tillrätta utan solfjäder. Ut igen, avvaktade, ramsade igen, in och solfjäder en stund, gick ut och in igen och fortsatta solfjädra etc. Tillslut buffade han länge tills sonen somnade vilket tog låång tid. Sammanlagt var vi igån mer än en och en halv timme. Sen vaknade sonen igen vi sju, somnade av min ramsa, vaknade kvart över sju och somnade inte om.
Vi har stora problme med att enas om vilket strategi vi skall ta till. Och jag inser att det blev väldigt mycket trafik in och ut ur rummet i morse.
Mina frågor är:
- Vad gör vi när ramsan inte tar? Vi har fått höra att ramsan SKA ta, men det funkar inte efter 05 hos oss. Och heller inte vid alla lurar. Tro mig att jag har varierat den i oändlighet, pangramsa, väldigt bestämt, uppmuntrande, självklar, arg etc. Inget funkar när han kommer igång till den milda grad. Ska vi bara ignorera honom verkligen? Att sätta på musik funkar inte heller utan han skriker ändå.
- Vad gör man när vi bedömmer att han är ledsen och inte arg? Ledsen får han ju inte vara.
- Ska vi korta hans dagslurar, eller ta bort en? Han ska sova 12 tim på natten, 45, 1 ½ samt 20 minuter på dagen. Han är precis 8 månader nu, bör vi göra om schemat? Vi funderar också på att ändra så att han ska upp 07.30 istället för 08.00.
-Om vi fått honom att somna om på morgonkvisten, och han sen vaknar igen strax innan 08(då blir han alltid ledsen) hur gör vi då? Ramsan funkar inte så bra och inte att låta honom vara heller. Då skriker han bara upp sig igen. Men vi ska ju inte ta upp honom när han är ledsen?
Jag kanske är helkorkad som fortfarande inte får rätt på det här trots att vi får såna goa råd från er här. Hoppas någon känner att de orkar svara igen
första barnet 070626
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Ni har ingen genomtänkt - och / eller gemensam - strategi. Ni står i inbördes "strid" samtidigt som ni var och en för sig är nerlusad med diverse vargar som ni stjälper över barnet i er osäkerhet. Han värjer sig med rätta. Jag skulle tro att ni båda två på varitt håll - OCH tillsammans (enade i det
Så jag är ledsen, men jag vill inte att ni fortsätter rådbråka Sova hela natten-kuren på det här viset
Lägg ner det hela, är mitt råd. Om och när ni sedan beslutar er för att verkligen genomföra kuren, så som den ska genomföras, då man först och främst har läst in sig - nya, Internatinella Sova hela natten kommer vilken dag som helst
SHN är inte "bara" en metod. Lika lite är det ju en verktygslåda i verkliga livet som bygger en vägg eller ett hus. Ska man bygga en vägg gör inte hammare och spik, tumstock, vattenpass, borrmaskin, vad allt man nu har till förfogande - hur fint och dyrt och populärt och välbeprövat det än är - jobbet åt en. Tror den tänkte snickaren det, medan han svär (eller gråter) över hammaren som inte fungerar som han fått höra att den ska, hjälper det inte hur han hoppas att väggen ska resa sig ändå. Det gör den inte.
Nästa gång
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022