Hej allihopa!
Vad jobbigt för er som inte mår alldeles ok psykiskt under graviditeten

. Jag hoppas att ni kommer få den hjälp ni behöver och vill ha, och att solskenet kommer tillbaka lagom med bebisens ankomst

.
Idag var jag hos gynekolog...

. Gillar inte det något vidare, men ville ändå kolla upp min läskiga känsla av framfall

. Som visade sig vara ett ofarligt men obekvämt åderbråck någonstans i underlivet. Kan tydligen orsaka lite skavkänsla. Tyngdkänslan jag haft kunde hon inte förklara, men livmodern och allt annat låg tryggt på sin plats, en bra bit ovanför utgången

.
Hon passade på att göra ett ultraljud också - vilket jag var helt oförberedd på

. Det var roligt! 1200 gram väger bebisen på ett ungefär nu, uppskattade hon. Dessutom sa hon att hon såg könet alldeles tydligt:
- Ni vet vad det är för sort, eller? frågar gyn.
-
Njae, det vet vi inte. HJÄLP, tänker jag. Och vill (nog) inte veta heller... 8-[
- Nej, men då säger jag inget heller.
- Vadå, eeehhh, synd det tydligt eller? (Jag fattar inget av ul-bilder, så för mig är det riskfritt att titta, hur jag än spanar).
- Ooooh ja, jag såg tydligt 8) .
- Hmmmm, kanske vill jag veta ändå, säger jag.
:-s
- Nejnej, jag märker att du vill ha det som överaskning, säger gyn. Jag säger inget. [-(
- Eeehh, okej, säger jag.
Lättad att hon inte sa något. För jag VILL ju inte veta, men jäklars vad konstigt att hon vet vilken sort vi får och inte vi!!

Jag tror att det är en flicka. Anton tror Shrek-bebis. Pappa velar mellan flicka och pojke. Shrek-bebis tror han iaf inte på
Kram allihopa
