skvaller
Hej!
Som med allting annat tror jag på att
Visa
Leda
Lära
Hjälpa
- även här. Man skvallrar inte på varandra, såvida inte någon behöver hjälp ur en knipa. Då månar ju syskonen om varandra och den vuxnes hjälp kan förstås behövas - och måste ju fås. Men handlar det istället om förtal, så är det en annan femma. Och då får man lära honom att man inte skvallrar på varandra. "Behöver någon hjälp får du berätta om något som hänt. Men skvallrar gör vi inte." Visa och lär honom HUR man gör, om det är något man vill berätta. Betydligt mer och bättre finns att läsa i BB
Kram Ewa
Som med allting annat tror jag på att
Visa
Leda
Lära
Hjälpa
- även här. Man skvallrar inte på varandra, såvida inte någon behöver hjälp ur en knipa. Då månar ju syskonen om varandra och den vuxnes hjälp kan förstås behövas - och måste ju fås. Men handlar det istället om förtal, så är det en annan femma. Och då får man lära honom att man inte skvallrar på varandra. "Behöver någon hjälp får du berätta om något som hänt. Men skvallrar gör vi inte." Visa och lär honom HUR man gör, om det är något man vill berätta. Betydligt mer och bättre finns att läsa i BB
Kram Ewa
Mamma till Stora guldklimpen född april -04
& Lilltufsan född feb -06 
Håller helt med om det du skriver och har nu färskat upp minnet med det som står i Barnaboken. Återstår dock några frågetecken
tex. om Kalle slagit min Victor och Victor kommer och berättar detta, jätte ledsen för att det gjorde ont. Hur beter jag mig då
Är det fel att låta honom utrycka sina känslor för någon annan, eller ska han gå och hålla på det inom sig finns det inte risk för att han tappar förtroendet för mig och slutar berätta även andra saker för mig
Apan
storkilleen 040522
lillkillen 070731
storkilleen 040522
lillkillen 070731
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Hej!
Visst kan man säga så, apan
. Be honom visa var det gör ont och så tar ni hand om det med blås, plåster eller vad som nu behövs.
Men jag funderar vidare här lite, om det är ok. När barnen här hemma har puttats eller bitits eller vad det kan vara, så har jag inte funderat över skvallertemat alls... Varför inte det, undrar jag :-k.? För det mesta vägleds jag nog av ljudet, att något hänt
, och går själv till dem och kollar. Men någon enstaka gång kommer någon av dem och ska visa. Och här har det då varit viktigt BÅDE att ta hand om ontet, men också att visa lillasyster eller storebror HUR man gör. På samma sätt som de får lära sig att man inte tjongar tillbaka utan VISAR den andre att man ska klappa fint istället. Och det är också viktigt att lillasyster/storebror också får vara med och ta HAND om ontet. Så liiiite fokus har vi allt givit "skurken" också.
Samma om något hänt när vi varit tillsammans med andra barn. Hittills har det mest varit mina barn som blivit puttade eller liknande och då har jag nog för det mesta hjälpt det barnet att hjälpa "offret" en smula. Inte för att något av mina barn skvallrat, förvisso, för det har de inte gjort. Utan för att jag varit vittne till händelsen och/eller för att det andra barnets förälder envisas med att det andra barnet under vilda protester ska haspla ur sig ett förlåt. Då har jag istället koncentrerat på ontet och fått med mig det barnet att blåsa och klappa. Eftersom det känts bättre för alla parter - åtminstone för de inblandade barnen. Ja, nu svamlar jag iväg lite, men att helt ignorera den som åsamkat ontet vill jag nog inte göra, för någondera barnets skull.
Visst kan man säga så, apan
Men jag funderar vidare här lite, om det är ok. När barnen här hemma har puttats eller bitits eller vad det kan vara, så har jag inte funderat över skvallertemat alls... Varför inte det, undrar jag :-k.? För det mesta vägleds jag nog av ljudet, att något hänt
Samma om något hänt när vi varit tillsammans med andra barn. Hittills har det mest varit mina barn som blivit puttade eller liknande och då har jag nog för det mesta hjälpt det barnet att hjälpa "offret" en smula. Inte för att något av mina barn skvallrat, förvisso, för det har de inte gjort. Utan för att jag varit vittne till händelsen och/eller för att det andra barnets förälder envisas med att det andra barnet under vilda protester ska haspla ur sig ett förlåt. Då har jag istället koncentrerat på ontet och fått med mig det barnet att blåsa och klappa. Eftersom det känts bättre för alla parter - åtminstone för de inblandade barnen. Ja, nu svamlar jag iväg lite, men att helt ignorera den som åsamkat ontet vill jag nog inte göra, för någondera barnets skull.
Det här fick mig ju faktiskt att fundera ännu mer. Hur tänker ni andra här?Hege skrev: Så vi endte upp med MOTSATT problem, kan man säga.
Mamma till Stora guldklimpen född april -04
& Lilltufsan född feb -06 
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Sedan skulle jag naturligtvis - särskilt om det vore ett syskon - ta Skurken i hampan, men inte inför ögonen eller uppmärksämheten för Skvallraren, och säga saker på värsta pedagogiska viset, och avkräva vederbörande någon form av gottgörelse. Som ju inte alls behöver - eller ska, alla gånger - kopplas till själva Brottet. Bara allmän gottgörelse
Skvaller ska alltså fimpas i sin linda, dutt ska handla om Ontet /Sorgen, diskretion vara en hederssak och Skurken frias, dvs ledas in på bättre vägar
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Så här har jag skrivit i Barnaboken:
"Lillan slog sig" – godkänt.
"Lillen slog Lillan" – inte godkänt.
"Dockan är sönder" – godkänt.
"Lillan hade sönder dockan" – inte godkänt.
Du får försöka skilja på skvaller för syskonets bästa och skvaller som förtal. Bror som har ramlat ner från taket behöver hjälp, oavsett om det han gjorde var rätt eller fel. Syster som har börjat röka är på väg att skada sig – hon behöver också hjälp.
"Om någon behöver hjälp får man tala om vad som har hänt, även om den personen har gjort något som är fel."
"Bror sitter och surfar på din dator på nätterna!"
"Det är inte ditt problem."
Syster ska inte ha någonting för att hon skvallrat.
I fortsättningen bevakar du datorn och nätterna bättre, men för den skull behöver du ingenting säga till Bror. Han kan få tro att du märkt vad han haft för sig men är finkänslig och förstående nog att inte förebrå honom.
Konstaterar då Syster triumferande att du tagit undan datorn, får du uppfinna något skäl: du behövde den i sovrummet, du satt illa på stolen där den stod, du bestämde dig för att rensa den i långliga tider och tyckte det var bäst att ta bort den under tiden, eller vad du nu kan få ihop.
Syster får tro vad hon vill, men inte att hon har nitat Bror.
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022