Vill inte alls vakna...

[HÖNSMAMMA]

Hej

Ms L som nu är 8 månader sover som en "gris" helt enligt schema (när hon väl väljer att somna, ibland är det lite skratt och ibland lite gråt innan sömnen kommer dagtid), men hon är en riktigt surkart när vi väcker henne. Vi väcker henne med sång och skratt, oftast är det jag och storebror som är hur hurtiga som helst! Men det hjälper inte . Ofta kniper hon bara igen ögonen och ser ut att önska oss dit pepparn växer, ibland blir hon bara grinig och sur (fortfarande med stängda ögon)...det går i och för sig över ganska fort men ändå

Med lite avledning och varsamt bus så blir hon alltså glad efter ett surt och yrvaket uppvaknande. Jag undrar eftersom jag är van vid en glad och pigg unge (storebror) som helst bara vill ta vid där vi avslutade innan luren, inte en som bara vill sova vidare och tittar buttert på en med lakanavtryck på kinden.

Någon som känner igen sig och som har goda råd att ge!? Hur få henne glad, eller är det bara så att hon är som mamma sin som hatar att bli väckt?! 8) Behöver hon kanske mera sömn

Schemat ser ut som följer:
07.00 God morgon och mat
9-10.30 Vila (0ftast ute i vagnen)
10.30 Mat
12.30-14.30 Vila
14.30 Mellanmål
17.00-17.20 Vila
17.45 Mat
19.30 Kvällsslurk
20.00 Sova natt.

[cissii]

Hej

inte en som bara vill sova vidare och tittar buttert på en med lakanavtryck på kinden.

Hahaha det där kände jag igen. Fnissade gott här.
Sådär har vi haft det i perioder, då tror jag det har rört sig om för lite sömn eller "missuppfattning" om när det egentligen somnades in. Dvs man blir inte väckt i en skarv.
Är det samma sak när du väcker henne på morgonen är min fråga?

Jag skulle nog testa att kvarta över på någon av dom längre lurarna och se vad som hände?
Eller kanske försöka ta reda på så EXAKT det går när hon somnar, det kan ju vara så att hon ligger vaken mycket längre än du tror och därför blir väckt mitt i djupsömnen?

Eller så är hon bara som mor sin......

Några tankar från mig

[HÖNSMAMMA]

Jo, det kan nog vara så att hon är som mor sin . Men det är nog mer troligt att det handlar om att hon väcks på "fel" sida om skarvarna. Grejen är den att jag utgår från devisen att hon på långlurarna får möjligheten att sova sina 1,5 resp 2 timmar. Om hon då väljer att ligga och pilla med filten och prata för sig själv i 14 minuter först så ska ju inte det påverka väckningstiden. Det är bara vid 20 minutersluren som jag har stenkoll på när hon somnar för att det verkligen ska bli 20 minuter (visst, ibland blir det bara en 5-minutare då hon inte har somnat inom kvarten). Men visst känns det ibland som att jag väcker henne just i djupsömnen (känner igen mig sååå i henne ).

Hur hon är på morgnarna? De gånger hon vaknar innan det är dags så sitter eller ligger hon och "pratar" för sig själv eller med storebror, de gånger jag får väcka henne är hon mest yrvaken och gnäller till i protest. Oftast är hon panikhungrig , så det är bara att lägga henne till bröstet fort som attans. Efter lite mat kan man få ett litet snett leende (som på nåder ).

Storebror är bara lycklig när det är morgon "är det morron nu? Jippiii!". Han har lite svårt att förstå lillasysters sura miner när han vill ge henne morgonpussar.

En annan "grej" som Ms L nu håller på med sedan 1 månad tillbaka är att åla runt och ställa sig upp så fort vi försöker byta blöja. Hon vägrar ligga ner på rygg. Man blir helt svettig efter ett blöjbyte. Vi har nu övergått till sk up-and-go blöjor för att slippa få på henne blöjan på sniskan. Frågan är hur länge detta kommer att pågå - jag försöker nämligen intala mig att det snart går över [-o< .... Det är lite struligt att försöka torka bort bajs på en tjej som ålar runt på skötbordet...

[Ewa]

Disa gillar heller inte dunder och brak vid lunchlursväckning. Och inte bjuds det på några pussar 8) - förrän man fått sin välling och hunnit vakna som folk. Och jag väcker på tid. Dvs efter 1,5 timme. Om jag någon gång fastnar här och kommer lite för sent , så jag väcker henne kanske 10 min senare, så blir det i en skarv och det tas lite bättre emot (hon tar väl cirkus 10 min på sig att somna, kan jag tro). Men oavsett vilket, brukar hon tina upp efter en stund - och är då en solstråle igen. Alla kan ju inte ha världens festligaste nyvaknarhumör, tänker jag.

Vad sen gäller blöjbytarbrottning - bjussa på en muta. Ätlig eller inte, men något intressant att pilla med, är mitt hetaste tips. Just för bajsbytena.

[Elle]

Hönsmamma, jag kan rekommendera att du läser i BB om 8-månadersångesten och det finns även trådar här om detta.

Elle

[Elle]

Hönsmamma, är inte Ms L en SS=Säker Sovare nu så du ska börja "hänga" på "Säkra Sovare med fnurra på sömntråden"?

Elle

[HÖNSMAMMA]

Jo Elle du har rätt, det är nog så att jag borde hänga på "SS-forumet" eftersom nu lilla Ms L definitivt kan räknas som en säker sovare. Men jag hamnade här av bara farten! Ska vara lite alert och försöka hamna på rätt ställe nästa gång .

Ska återigen läsa på om 8-månadersångesten. Har dock nyligen läst där men tycker nog att det här med sura miner vid väckning har pågått i säkert 2-3 månader så jag har inte riktigt kopplat det till 8-månadersångesten. För övrigt kan tilläggas att hon befinner sig mitt i ångesttiden, så det vore inte helt fel att anta att det hela kanske rättar till sig om några veckor .

När det gäller blöjbytabrottningen så har vi nog provat det mesta, det har varit en muta, två mutor, tre mutor etc och hon ska bara stå, stå och stå - med mutan/mutorna i handen och munnen . Ibland kan jag inte annat än skratta - hon är ju trots allt ganska söt i all sin ambition...