Förvirrad, men med goda intentioner...
-
TorpSara
Jag vet att Anna har ändrat i nya upplagor för att hon upptäckte just det att många vagnade sig blå nätterna igenom. Så oftast rekommenderas att sluta innan barnet somnat för att de inte ska vakna i första bästa skarv, men jag tror att en bebbe som normalt sett sover gott om nätterna kan dras ända in i sömnen precis i de tillfällen du föreslår. Det märker man rätt fort!

-
Gäst
Tack för din förklaring Torpsara
Själv har jag 2004 års upplaga. Har haft 1994 års upplaga i min ägo, en gång i tiden
Som försvann under en flytt.
Men redan nu är 2004 års upplaga totalt sönderläst (social delaktighet
)
Så nu har jag beställt 1994 års upplaga igen
Hur många Barnaböcker ska det bli, innan man blir nöjd tro
Skulle inte vara helt fel med en första upplaga heller
Själv har jag 2004 års upplaga. Har haft 1994 års upplaga i min ägo, en gång i tiden
Men redan nu är 2004 års upplaga totalt sönderläst (social delaktighet
Så nu har jag beställt 1994 års upplaga igen
Hur många Barnaböcker ska det bli, innan man blir nöjd tro
Skulle inte vara helt fel med en första upplaga heller
-
Jennie1976
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 03 jan 2008, 19:19
Blivit osäker...
Tack Sonica och TorspSara för förklaringen. Nu förstår jag...
Känner att jag behöver peppning. Läget med Wille känns ganska stabilt - dagssömnen funkar bra och läggningarna är ok, oftast vaknar han en gång på natten och äter, vilket jag också är nöjd med. Men om man ser tillbaka de senaste två veckorna har det inte blivit så mycket bättre. Känns som om vi står och stampar på samma ställe...
Till råga på köpet har jag börjat bli väldigt känslig inför hans gråt vid läggningar. Jag har börjat oroa mig att vi gör något tokigt, att han tar skada av att ligga och gråta, att han är för liten för att "utsättas för denna behandling". Vi låter honom gråta utan insats i max 2-3 minuter, och då är det inte fråga om otröstlig, helintensiv gråt. Eftersom han är större nu protesterar han mer med hela kroppen. Han drar ihop benen och sparkar och kränger med kroppen om han har svårt att komma till ro. Kanske det är därför det "känns" mer för mamma...
Snälla, skjut mina vargar!!! För samtidigt vet jag inte vad alternativet är. Vi kan ju inte ha det som vi hade förrut...
Känner att jag behöver peppning. Läget med Wille känns ganska stabilt - dagssömnen funkar bra och läggningarna är ok, oftast vaknar han en gång på natten och äter, vilket jag också är nöjd med. Men om man ser tillbaka de senaste två veckorna har det inte blivit så mycket bättre. Känns som om vi står och stampar på samma ställe...
Till råga på köpet har jag börjat bli väldigt känslig inför hans gråt vid läggningar. Jag har börjat oroa mig att vi gör något tokigt, att han tar skada av att ligga och gråta, att han är för liten för att "utsättas för denna behandling". Vi låter honom gråta utan insats i max 2-3 minuter, och då är det inte fråga om otröstlig, helintensiv gråt. Eftersom han är större nu protesterar han mer med hela kroppen. Han drar ihop benen och sparkar och kränger med kroppen om han har svårt att komma till ro. Kanske det är därför det "känns" mer för mamma...
Snälla, skjut mina vargar!!! För samtidigt vet jag inte vad alternativet är. Vi kan ju inte ha det som vi hade förrut...
Jennie
Mamma till Wille, född 071031
Mamma till Wille, född 071031
Hej Jennie!
För att komma vidare handlar det om att ni lär er att lyssna på sonen, HUR han låter. Ofta är man där och vagnar för tidigt och då STÖR man bara barnet. Lyssna= låter han ARG, SUR, TRÖTT=jag kan inte komma till ro, ligger och bökar
det är fullt tillåtet och det får han ta hand om själv. Det är först om han arbetar upp sig och blir ledsen som han behöver er hjälp och är mottaglig för den.
Lycka till!
Elle
För att komma vidare handlar det om att ni lär er att lyssna på sonen, HUR han låter. Ofta är man där och vagnar för tidigt och då STÖR man bara barnet. Lyssna= låter han ARG, SUR, TRÖTT=jag kan inte komma till ro, ligger och bökar
Lycka till!
-
Jennie1976
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 03 jan 2008, 19:19
Jo, jag förstår i teorin vad jag ska göra. Men när jag väl gör det blir jag så rädd att jag tolkar honom fel. Tänk om han verkligen är ledsen eller rädd och så låter jag honom vara i tron att han helt enkelt har svårt att komma till ro. Blir osäker på hur riktigt jag tolkar honom, liksom...
Jennie
Mamma till Wille, född 071031
Mamma till Wille, född 071031
-
TorsMamma
- Forumets ordförande
- Inlägg: 11193
- Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
- Ort: Stockholms Skärgård
Men du! Samtidigt är du förmodligen den som KAN tolka honom bäst. Du måste bara se till att ta TIDEN att LYSSNA av och sedan bestämmer DU vad åtgärden är. Inte klockan! Ju mer du lyssnar, desto mer kommer du förstå VAD han säger, JAG LOVAR!! Och det är när du lärt dig lyssna av som ni kommer att få till stånd en "dialog" och det är verkligen superhäftigt kan jag lova.

Tor 2006
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån 
FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. 
-
Jennie1976
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 03 jan 2008, 19:19
Åhh... tack för peppning! Jag vet inte varför jag så plötsligt har blivit såhär. Det som är synd är ju att det direkt märks på Wille att jag börjat tveka /(där ser man vikten av attityden, fast i omvänd bemärkelse). Han har nämligen börjat vakna två gånger per natt nu, och har så gjort i fyra nätter nu, så det börjar nog bli en vana. Förr vaknade han nästan alltid run 03 och åt och sedan väckte vi honom 07. Nu vaknar han runt 01.30 och sedan runt 04-04.30. Jag är ju inte dummare än att jag förstår att det har att göra med min tvekan...
Jag har läst om bebisars anknytning och hur viktigt det är att de får respons när de kommunicerar (=gråter) och plötsligen blivit så rädd att jag gör något som skadar anknytningen... Samtidigt tänker jag att det handlar om HELHETEN, inte om att i varje situation där man gråter få blixtsnabb respons
Sen kan man ju också se vagningen och buffningen som respons, för han blir ju tyst ganska direkt när vi vagnar eller buffar... Ja, som ni ser argumenterar jag såhär fram och tillbaka med mig själv och det duger INTE
Nu får jag helt enkelt bestämma mig för att tro på det jag gör, eller sluta göra det
Jag har läst om bebisars anknytning och hur viktigt det är att de får respons när de kommunicerar (=gråter) och plötsligen blivit så rädd att jag gör något som skadar anknytningen... Samtidigt tänker jag att det handlar om HELHETEN, inte om att i varje situation där man gråter få blixtsnabb respons
Nu får jag helt enkelt bestämma mig för att tro på det jag gör, eller sluta göra det
Jennie
Mamma till Wille, född 071031
Mamma till Wille, född 071031
-
TorsMamma
- Forumets ordförande
- Inlägg: 11193
- Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
- Ort: Stockholms Skärgård
Det jag vet absolut säkert är detta. Som förälder behöver man svara på fler frågor från sitt barn, än ställa fler frågor till sitt barn. Om du förstår vad jag menar?
Om du inte vet, undrar, ställer frågor till ditt barn, ber om bekräftelse osv... Då tror i alla fall jag att man verkligen GÖR sitt eget barn osäkert. För om inte mamma "livsgaranten" inte vet hur det går till här i välden... Vem vet då??? Det är ju dessa frågor som han ställer och DU svarar, med vagning, med buffning, med ramsa, med husljud osv.... Närheten lovar jag att man kan fylla på i MASSOR när man är vaken, glad, blöjbyten, badet osv.... så mycket närhet att den efterlängtade sömnen kommer som en befrielse.
Hänger du med här? Så försök att hitta lite av attityden nu och inte lyssna på vad alla skriver, säger eller tycker! Du måste LEDA, VISA, HJÄLPA och LÄRA ditt barn HUR saker och ting är, och det är VAD du vill förmedla, inte osäkerhet och rädsla.
Så pepping, pepping!
Om du inte vet, undrar, ställer frågor till ditt barn, ber om bekräftelse osv... Då tror i alla fall jag att man verkligen GÖR sitt eget barn osäkert. För om inte mamma "livsgaranten" inte vet hur det går till här i välden... Vem vet då??? Det är ju dessa frågor som han ställer och DU svarar, med vagning, med buffning, med ramsa, med husljud osv.... Närheten lovar jag att man kan fylla på i MASSOR när man är vaken, glad, blöjbyten, badet osv.... så mycket närhet att den efterlängtade sömnen kommer som en befrielse.
Hänger du med här? Så försök att hitta lite av attityden nu och inte lyssna på vad alla skriver, säger eller tycker! Du måste LEDA, VISA, HJÄLPA och LÄRA ditt barn HUR saker och ting är, och det är VAD du vill förmedla, inte osäkerhet och rädsla.
Så pepping, pepping!
Tor 2006
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån 
FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. 
Hej!
Känner inte till helheten men ville bara peppa lite.
Kul att ni varit så kloka och följer Annas råd redan med första barnet.
Först med mitt tredje barn har vi följt standardmodellen från början. Vi upptäckte barnaboken när mitt andra barn var sju månader. Ville bara säga att om jag jämför med hur jag gjort med de andra barnen så är defintivt inte mindre närhet eller sämre anknytning en tanke som slår mig. Snarare tvärtom. Min första dotter var klistrad vid min sida dag som natt. Jag var som du skrev ovan någonstans livrädd för att hon inte skulle få tillräckligt med anknytning. Numera är jag helt övertygad om att standardmodellen på många sätt ger betydligt tryggare barn än att så att säga trösta med sin närvaro. Precis som Torsmamma skriver så ger man ju tydliga besked och det är jag helt övertygad om att alla barn vill ha! Närheten hinner både barn och mamma tanka vakna och pigga istället. Det är väldigt mycket trevligare att kela och mysa när man fått alla sina behov tillfredsställda.
Fortsätt alltså som ni har gjort! Det kommer att gå jättebra!
Känner inte till helheten men ville bara peppa lite.
Kul att ni varit så kloka och följer Annas råd redan med första barnet.
Först med mitt tredje barn har vi följt standardmodellen från början. Vi upptäckte barnaboken när mitt andra barn var sju månader. Ville bara säga att om jag jämför med hur jag gjort med de andra barnen så är defintivt inte mindre närhet eller sämre anknytning en tanke som slår mig. Snarare tvärtom. Min första dotter var klistrad vid min sida dag som natt. Jag var som du skrev ovan någonstans livrädd för att hon inte skulle få tillräckligt med anknytning. Numera är jag helt övertygad om att standardmodellen på många sätt ger betydligt tryggare barn än att så att säga trösta med sin närvaro. Precis som Torsmamma skriver så ger man ju tydliga besked och det är jag helt övertygad om att alla barn vill ha! Närheten hinner både barn och mamma tanka vakna och pigga istället. Det är väldigt mycket trevligare att kela och mysa när man fått alla sina behov tillfredsställda.
Fortsätt alltså som ni har gjort! Det kommer att gå jättebra!
Nillan, med tre fantastiska döttrar födda aug 01, juni 03 och okt 07.
-
Jennie1976
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 03 jan 2008, 19:19
Tack snälla ni!
Tack snälla till TorsMamma och Nillan för toppen pepping!
TorsMamma - så mpnga gånger som du peppat upp mig och gett mig trygghet att fotsätta - TACK!
Och Nillan - toppen att läsa ditt inlägg! Gör mig mer övertygad om att vi gör rätt!
Känner mig starkare och säkrare nu - så nu kör vi!!!

TorsMamma - så mpnga gånger som du peppat upp mig och gett mig trygghet att fotsätta - TACK!
Och Nillan - toppen att läsa ditt inlägg! Gör mig mer övertygad om att vi gör rätt!
Känner mig starkare och säkrare nu - så nu kör vi!!!
Jennie
Mamma till Wille, född 071031
Mamma till Wille, född 071031
Re: Tack snälla ni!
HÄRLIGT Jennie, så ska det låta \:D/Jennie1976 skrev:Känner mig starkare och säkrare nu - så nu kör vi!!!![]()
-
Jennie1976
- Inlägg: 27
- Blev medlem: tor 03 jan 2008, 19:19
Sover för mycket på dagen?
Vi lägger ju Ville för natten 21 och dagen börjar 07 (=10 timmar). Men då är han vaken och äter oftast två gånger (20-30 min), så i realiteten sover han ju 9 timmar på natten. På dagen sover han 3 x 2 timmar (=6 timmar). Detta blir ju 15 timmar, vilket borde vara rätt lagom för honom. Har hållit detta schema sedan vi införde rutiner för honom när han var 2 månader gammal.
Vi upplever att schemat börjat fungera något knaggligare nu. Han vaknar ofta efter 1,5 timmar på dagslurarna och han vaknar oftare på natten. Rutin är uppvak runt 02.30 och sedan vid 06.00, vilket ät tråkigt eftersom dagen börjar 07.00. Vissa nätter vaknar han också en gång runt 23 eller 00. Han är alltid lätt att lägga efter uppvak på natten, mat och sedan ner i vagnen igen.
Frågan är om jag ska fortsätta med detta schema eller om ni tror att jag ska justera lite? I så fall hur?
Vi upplever att schemat börjat fungera något knaggligare nu. Han vaknar ofta efter 1,5 timmar på dagslurarna och han vaknar oftare på natten. Rutin är uppvak runt 02.30 och sedan vid 06.00, vilket ät tråkigt eftersom dagen börjar 07.00. Vissa nätter vaknar han också en gång runt 23 eller 00. Han är alltid lätt att lägga efter uppvak på natten, mat och sedan ner i vagnen igen.
Frågan är om jag ska fortsätta med detta schema eller om ni tror att jag ska justera lite? I så fall hur?
Jennie
Mamma till Wille, född 071031
Mamma till Wille, född 071031
Hej Jennie!
Vi märkte runt 2 1/2 månad att vår dotter hade svårt att sova på kvällsluren, då 2 timmar, så vi minskade den och lade tidgare för natten istället. Så här har vi gjort: Vi har satt den natt vi vill ha senare när helnatten sitter och sätter klockan på 04 och serverar ett nattmål då. Alla uppvak innan och efter vagnas bort. Nu är det sällan detta behövs utan hon sover i regler hela natten fram till maten.
Detta schema kanske kan passa er:
07.00 Godmorgon mål 1
9-9.45 Sova 45 minuter
10.30 Mål 2
12-14 Sova 2 timmar
14.00 Mål 3
15.45-16.30 Sova 45 min
17.00 Mål 4
Bad o pyjamas
18.30 Nattslurk
19.00 Godnatt
04.00 Nattmål
Sedan vid ca 4 månader när ni tar bort nattmålet så minskar ni förslagsvis em-luren till en 20-minutare.
Täcker ni för sufletten? Det gjorde stor skillnad för oss.
Vad tycker du?
Elle
Vi märkte runt 2 1/2 månad att vår dotter hade svårt att sova på kvällsluren, då 2 timmar, så vi minskade den och lade tidgare för natten istället. Så här har vi gjort: Vi har satt den natt vi vill ha senare när helnatten sitter och sätter klockan på 04 och serverar ett nattmål då. Alla uppvak innan och efter vagnas bort. Nu är det sällan detta behövs utan hon sover i regler hela natten fram till maten.
Detta schema kanske kan passa er:
07.00 Godmorgon mål 1
9-9.45 Sova 45 minuter
10.30 Mål 2
12-14 Sova 2 timmar
14.00 Mål 3
15.45-16.30 Sova 45 min
17.00 Mål 4
Bad o pyjamas
18.30 Nattslurk
19.00 Godnatt
04.00 Nattmål
Sedan vid ca 4 månader när ni tar bort nattmålet så minskar ni förslagsvis em-luren till en 20-minutare.
Täcker ni för sufletten? Det gjorde stor skillnad för oss.
Vad tycker du?