Somna själv, mm

[maernsp]

Hej hej!

Trodde du hade övergett oss!!!

Ja, det går sådär för oss faktiskt. Hon sover nu hela nätterna igen, antar att det var åttamånadersångesten som spökade fast det höll i sig lite längre än några nätter för oss.
Däremot läggningarna är inge skoj! Vi har nu kommit på ett trick som får henne att skratta, vi skrämmer henne så hon blir rädd o det är tydligen skoj?!?!? Hursomhelst så har vi kortat ner rutinen något, se föregående inlägg, men hon gråter fortfarande! Jättetråkigt när man inte vet vad man gör för fel, liksom! Hur skadad blir hon av att varje kväll gråta innan hon somnar?!?! Usch!
Det är som att hon har rejäla sömnryckningar, för hon gråter en stund, tystnar o sen börjar hon om igen. Kommer ihåg att Wille oxå höll på så här läääänge innan han lugnade ner sig vid läggningarna, men jag minns inte att det var så här länge....

Jaja, vi kämpar på iallafall! Det är toppen att hon sover hela nätterna iallafall!

Kram

[duggan]

Hejsan!

Det är övergående, stå nu bara extra stadigt och peka med HELA handen.

//Malin

[annawahlgren]

Vi har nu kommit på ett trick som får henne att skratta, vi skrämmer henne så hon blir rädd o det är tydligen skoj?!?!?

Troll spricker i solsken. Ibland kan man behöva möblera fram trollen, för att sedan låta dem spricka. Precis som ni gör. Det är kolossalt befriande för lilla barnet och alldeles särskilt då för åttamånadersångestar, förtrotsare och trotsare

För de har så mycket att tampas med som de inte begriper, som skrämmer för att det är okänt och nytt, och dessutom ogripbart, abstrakt - VARGliknande Vargen ser man ju inte - den bara finns där, som en abstrakt otäck diffus fara, ruvande i skuggorna; man kan inte "ta" på den och därmed inte angripa den.

När ni skräms med flit, så att säga, projicerar ni faran, den diffusa, på er själva - och ni är hennes beskyddare, vilket hon ju vet tvärs igenom allt elände. Ni låter henne alltså möta faran beskyddad.

Och det är befriande för henne. Ni ger den form, gestalt - troll, varg - och låter henne punktera sin obestämda rädsla genom att skratta åt den i er. Om du förstår

Det är ett oslagbart knep och mycket, mycket hjälpsamt. Som man naturligtvis ine får driva för långt, så att lilla ungen blir rädd på allvar också för er Konsten är att hålla en balans exakt där hon för några ögonblick inte riktigt vet vad som är allvar och skoj Lättnaden när hon får skratta i solskenet som bryter fram är obetalbar

Så arbeta på detta, med riktigt rejäl skrattambition varje kväll, och portförbjud alla orosvargar som raskt kommer sättandes när ni väl ska lägga henne. Fortsätt skratta och var glada, lägg ner barnet, som om hon också fortfarande vore i bästa skrattform, och gå genast därifrån, med en ramsa x4 som ska vara så hög och så glad och så nästan klämkäckt hurtig, att den tar udden av alla protester och all gråt. Har hon "fastnat" i att gråta efter läggningen så är det desto viktigare att ni verkligen bryter mönstret genom att inte "höra" - än mindre svara på - sorgeyttringarna, utan ni ska ramsa / svara som om hon vore hur glad som helst

Positiva förväntningar är lika självuppfyllande som negativa Välj rejält de positiva och gör som beskrivet, så tror hon alldeles snart att hon verkligen är hur glad som helst, och det blir slut på (det alldeles onödiga och till intet ledande) självmedlidandet

[Elle]

Sorry Marita, här skriver jag och frågar hur det går och missar sedan att du svarat Vad härligt att nätterna sitter Jag kan bara skriva under på det duggan och Anna skriver. Busa på och bort med alla ev vargar

Elle

[maernsp]

Hej hej!

Ja, det känns verkligen som att hon fastnat i gråt efter läggning, men vi hoppas på ändring på det nu.

Vi har precis kommit hem från semester i Vemdalen o då var det ju ny säng osv, men det gick jättebra! Hon somnade på bara 5 minuter o det är ju toppen!
Fast det trista är att hon nu är förkyld igen, vaknade glödhet imorse o det är ju inge kul. I bilen hem så blev det kaos med sovningen. Hon ska ju sova 11-12,30 o hon somnade mycket riktigt 11, men bara i 20 min, sen sov hon o gnölade om vartannat tills vi var hemma vid två. Fanns inte så mycket att göra åt det eftersom vi var i bilen, men med lite alvedon i kroppen blev hon ju piggare igen nu när vi kommit hem.
Kaos med tiderna idag bara, men läggning som vanligt o åter till schemat imorgon igen.
Hoppas på en BRA läggning ikväll, trots snuvan!

Tack för att ni orkar med oss,jag min evighetstjatare!!!

[annawahlgren]

Kom ihåg att det viktioaste inte är att hon sover varje minut hon "ska". Det viktigaste är att hon har förutsättningarna.

Så ge henne dem

Se gärna månadens krönika