Onda sammandragningar

Tips- och samtalsforum kring havandeskap och förlossning
Gäst

Onda sammandragningar

Inlägg av Gäst »

Ja, jusst det.
Mina sammandragningar tar ont :!: :shock:
Vecka 27-28 med tvillingar.

De känns ungefär som i början av förra förlossningen.
Om jag ska beskriva smärtan.
Och använda mig av en skala mellan 1-10. Och 1 är vanlig mensvärk, och tio är värsta värkarna, så ligger smärtan på 2 ungefär.

Jag har ju hört att förvärkar INTE ska ta ont. Men mina gör ju det.
Vad ska man tro :?:
I går hade jag hur många som helst. Vissa förvärkar tog aldrig slut, utan mynnade ut i allmän menssmärta.

Lite orolig är jag ju,
ni som är vana att vara gravida :lol: är det ok :?:

Barnmorskan har sagt att jag KOMMER att få tidigare. Dels pga av att det är tvillingar, och dels pga att jag så nyligen varit gravid att kroppen då, inte riktig brukar orka bära hela vägen ut.

Men vecka 27, det kan inte vara på riktigt va?
Förvärkarna fortsatte under natten i går, och ett tag funderade jag på att ringa in. men tog en alvedon, och sen gick de över.

Ska man vara manisk och ringa in, eller kan man vara cool :roll:
Nu är det ju lugnt. Så jag tänker mig aatt avvakta.
Men det kanske är en risk :?
Nancy

Inlägg av Nancy »

Van och van... :wink:

Erfarenhet av onda sammandragningar har jag i alla fall. Det är värt att kolla upp tycker jag. Om inte annat så kan de mäta cervix och se om den är påverkad.

Vila är oftast bästa botemedlet dock. Så Doktor Nancy (med hemmansnickrat expertdiplom) ordinerar vila och vid första bästa tillfälle koll hos läkare.

Var rädd om dig :heart:

Kram
Fjällfolket

Inlägg av Fjällfolket »

Hej!

Jag har också haft onda sammandragningar tidigt i denna grav. Jag fick detta tipset av min gamla BM:

:arrow: Gör pinktestet!

Om en ond sammandragning kommer, gå på toa och pinka efter den släppt. Om även nästa sammandragning gör ont, då är det dags att kolla upp..

/Fjällmor
Gäst

Inlägg av Gäst »

Tack ni kära, kloka :heart:

Här uppe är de så väldigt restriktiva med att kolla upp cervix.
Vid min första graviditet. så var det vid varje BM besök efter vecka 28 :shock: alltså år 93/94.
I vecka 32 var jag öppen hela 4 cm, utan att ens ha kännt ett endaste dugg, och blev då ordinerad vila och celibat :lol: .
Jag gick hela tiden ut...

Förra gravven, så kollade aldrig någon någonsin upp, trots komplikationer, och att jag förutom det informerade om att jag haft hotande förtidsbörd med första barnet:shock:
De kollade inte förän krystvärkarna var på antågagande.

Kan man helt fräckt fråga om de kan känna efter :?: Blir inte det pinsamt :oops:

Jag ska göra kisstestet där Fjällfolket, så får vi se. Nu har jag mest molande mensvärk, som inte tycks ge vika.

Är det någon som vet vad som händer om det skulle bli för tidigt :?:
Jag tänker på lilla storebror, som knappt är född själv :cry: får han vara på sjukhuset :?: Eller får han bara hälsa på :?:
Får man fara hem i bland :?:
Hur går en annektering till om mamma är borta i flera veckor, månader :?:
Hur länge kan lilleman vara hos farmor utan att tro att vi övergett honom :?:

Okej nu går jag händelserna i förväg, i all min oro,
men vad som ska hända med lilleman gnager fram och tillbaka i mina tankar.
Jag vill ju inte bara lämna honom.

Nej nu ska jag ta och vila, och fundera vidare...
Nancy

Inlägg av Nancy »

Hej sonica :heart:

Vilka rutiner som gäller på Neo varierar nog från sjukhus till sjukhus. Vi fick t.ex inte stanna över natten då Leia var där. Men det vara nog bara bra för det betydde just där att hon ansågs som stabil. Sen har det ju med avstånd till sjukhuset att göra också gissar jag.

Jag tycker att du skall ringa och fråga :!: Bra att vara förberedd :!:

Gällande syskon tror jag att de klarar mer än vi tror. Syskon är nog oftast välkomna på neonatalavdelningar och gäller det längre period skulle jag nog bortse från att man helst sammanför syskonen på hemmaplan. Man får göra det bästa av situationen helt enkelt och de det den tid det behöver.

Hade Lussi fötts för tidigt hade vi nog gjort så att jag. tex åkt till sjukhuset på morgonen och sen efter lunch hade pappa och Leia kommit dit, stannat en stund och sen hade mamma/pappa/Leia åkt hem för natten.

Visst, det låter grymt att behöva lämna sitt barn men samtidigt är det skönt att lämna sjukhusmiljön en stund.

Liten varning bara. OM så skulle ske är det lätt att hamna i fällan: "dåligt samvete över att inte vara på sjukhuset och väl på sjukhuset dåligt samvete för att man längtar hem...". Onödig energitjuv som inte gör någon glad. Jag lovar att de små prematurbarnen är i goda händer hos sköterskorna kväll/nattetid.

Hoppas att dina små vill stanna i magen så länge som möjligt :heart:

Varm kram och Gott Nytt År från Nancy
Gäst

Inlägg av Gäst »

Tack Nancy, för dina trygga svar :heart:
Om än det inte skulle bli, såsom jag oroar mig för, så känns det så tryggt att veta att någon varit med om det, och sitter inne med vissa svar.

Föreställer mig att det nästan är ett outtalat krav att det är mamman (med brösten) som ska finnas på sjukhuset, och är man inte där är man typ en usel mamma.

Hur grymt det än låter så, vill jag ju finnas tillgänglig för storebror också.
men känslora kanske ändras när barnen är födda :shock:
Guud jag vill helst bara slå ifårn mig dom där tankarna :cry:

Man får verkligen hoppas att annekteringen på bortaplan, går fint ändå. man får väl hitta på något finurligt :? så storebror kan få välkommna dem på något bra sätt i alla fall.

Detta ska nog gå bra, sist det var så här, var på julafton, och det hade nog med allmän stress att göra.
Har lite mycket att tänka på, även beträffande 13 åringen, och ett annalkande möte med barnets riktiga far...ja lite stress, som stör ens lugn och ro :shock:

Så om jag kan finna ro, i tankarna och det stressande kring detta, så tror jag att detta lungar sig.

Jag kommer kanske att få skäl till att återkomma med frågor, men till dess Så tackar jag allra varmast, och önskar er alla ett GOTT NYTT ÅR :!:
Gäst

Inlägg av Gäst »

Jag drar en lättnadens suck,
förvärkarna är borta :!:
Jag tror verkligen att det är stressrelaterade värkar.
Allt tyder på det.

Nu är jag glad att jag bara har en sisådär 5 stycken per dag, i stället för 50 :shock: som jag hade där någon dag.

Ska prata med BM på måndag.
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Inlägg av TorsMamma »

Hej Sonica, jag vill bara skicka dig en hälsning och poängtera att du ÄR GRAVID och behöver lugn. (jag vet det där om att de säger att graviditet inte är en sjukdom, MEN :twisted: ett tillstånd utöver det normala är det i alla fall. :lol: )

Försök att vara "snäll" mot dig själv, ta hand om dig, vila mycket. Använda begreppet, SEN. Vi gör det där senare, en annan gång osv.. Du är gravid NU, och behöver fokusera på detta NU! Barnen behöver hjälpa till, och alla konflikter med andra osv... De får man helt enkelt lägga på hyllan!

Du skulle aldrig förlåta dig själv om något händer för att du oroar dig över andra människor än just dina barn. Så försök tänka att den där starka, goda fina och "duktiga" mamman du normalt är, hon är borta och återkommer om några månader. SEN, mao. :wink:

När jag var gravid så genomgick jag "helvetet på jorden" men jag lärde mig en sak.... När man är gravid är man oerhört fokuserad på sig själv, och innehållet i magen. Det är så naturen gjort det! Så jag stängde ut världen (läs släkten) och har faktiskt inte släppt in dem än. Ordet SEN är ganska länge i just mitt fall.
Och jag ångrar mig INTE! :D

:heart: Ps. du vet väl att jag räknar med dig och din hjälp på "späda och små" också (SEN), jag kan inte klara det utan dig och dina underbara svar. Ser fram emot en egen tråd för "twingosarna" när de kommer också. Ds. :heart:
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
Gäst

Inlägg av Gäst »

Tack för din kloka input :heart:
Jag blir aldeles varm och glad över att folk man bara känner via forumet, kan stärka en, genom sina ord.

Jag önskar verkligen att det fanns ett SEN, men fighten pågår för fullt med äldsta barnets pappa.
Vi ska ha ett möte nu på familjerätten, och jag har en stor klump i magen.
Jag behöver bara tänka på karln blir jag helt galet frustrerad och vansinnigt arg.
Men bara det blir avklarat så, ska jag verkligen ta och ta hand om och tänka på mig själv :?

Efter flytten och allt strul hit och dit, har jag liksom tappat bort mig helt inne på späda barn och små.
Vissa frågor har kännts så svåra att svara på, att jag har låtit bli :oops: :oops:
Nu har jag tappat bort mig aldeles, men kikar in emellanåt och hoppas att det finns något jag kan svara på.
Tänker en del på standardmodellen ska jag säga,
analyserar, och filosoferar, vad jag gjorde rätt och vad jag gjorde fel, och ur jag ska göra nu snart igen.
Och sammanfattningsvis så har jag kommit fram till att jag ska anamma en ännu coolare attityd,
har insprierats en aning av Nancy och Lussi, där coolheten verkar a varit övergripande :lol:
:heart:
Gäst

Inlägg av Gäst »

Varit på UL igen, och det är ju omöjligt att urskilja något alls, kollade som en hök så fort de närmade sig magen och låren, men kunde inte urskilja ett dugg, ingen snopp, ingen snippa...
Jag är alltså galet nyfiken på könen.
Lite hoppas jag att det är en av varje.

De vägde 1320, och 1450 gram.
Och allt var i sin ordning :) Och båda huvudena låg neråt.

De gjorde ingen kontroll fast jag sa att jag hade haft massor av onda sammandragningar,
Det är ju pinsamt nästan att be att de ska undersöka :roll:

Hur som helst har jag inte haft så mycket den senaste veckan, utan det ligger väl på en ca 5 per dag,
när det var som värst hade jag nog uppemot 50 på en dag, som kändes rejält.
Nancy

Inlägg av Nancy »

Hej sonica :heart:

Skönt att höra att allt ser bra ut och att dina sammandragningar har minskat.

Stor kram från Nancy
Gäst

Inlägg av Gäst »

Jodå, sammandragningarna har visst gjort sitt :shock:
Den här gången hos barnmorskan, efter att jag påpekade mensvärken, och att jag var lite orolig, så gjorde hon då en undersökning.
Hon behövde inte anstränga sig för att ganska direkt känna ett huvud :shock: som var fixerat, och stod långt ner,
livmodertappen var förkortad,
men hon avvaktade med att känna hur mycket jag var öppen
istället skulle jag få en extra kontroll där det skulle kollas upp igen/nogrannare.

Hon sa att jag inte skulle dra mig för att ringa förlossningen om det blev fler förvärkar.
För man kan aldrig riktigt veta, speciellt med tvillingar.
Hon sa att jag inte skulle gå tiden ut i alla fall.

Jag har inte så mycket förvärkar jusst för tillfället, men
ska inte antränga mig så mycket och inte lyfta.

Jag hoppas att jag får gå till vecka 36 i alla fall. Jag vill inte vara hemifrån.
Mitt hjärta skulle brista om jag är tvungen att vara på sjukhus länge, utan mina andra barn. :cry:
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

:D Oj, men lite spännande också ju (tycker ju jag! :roll: )! Även om jag absolut förstår att du vill slippa en längre stund på neo.
Du får helt enkelt ta det lungt, en vecka till kan vi väl ändå hoppas att du får! Men snart, snart är du fyrabarnsmor sonica! Hur känns det?
Gäst

Inlägg av Gäst »

:D Jo spännande är det.
Men jag har tänkt mig lite längre än en vecka till :shock:
Jag är ju bara i vecka 30+3... :?
Jag tycker att BM borde ha sjukskrivit mig, eller lagt in mig, om det vore väldigt allvarligt.
Hon ´tyckte mest att jag skulle vara uppmärksam på förvärkarna och tänka på om det trycker på mycket neråt, eftersom huvudet kändes så tydligt...
hon nämde någon ring :shock: :shock:
Osså fick jag ju komma på extra koll nu nästa vecka.

Ja hur känns det att bli 4 barnsmamma :?:
Ärligt talat är jag rädd.
Rädd för att jag inte ska få ordning på allt, rädd att det blir för övermäktigt.
Jag har ju standrdmodellen som verktyg, men SM sköter sig j inte självt, det är ju ett arbete som kräver sin man/kvinna.
Jag vet tex att jag inte kommer att kunna/hinna köra SM så ambitöst som förra barnet.
Jag måste verkligen tänka på alla kossor, och alla andra 18 ungar :lol: ,
och inte överarbeta.

Men jag längtar också. Jag undrar vilka det är som gömmer sig i min mage.
Hur de ser ut, om de mår bra, och vad det är för kön.
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

Oj, jag räknade fel! :oops: Jo, jag undrar också lite över varför hon inte kommenderade sängläge, men det är väl inte dags ännu då kanske. Ring till förlossningen om du är fundersam.
Jag vet tex att jag inte kommer att kunna/hinna köra SM så ambitöst som förra barnet.
Jag måste verkligen tänka på alla kossor, och alla andra 18 ungar ,
och inte överarbeta.
Ha, du kommer inte ha en chans! :D Du HAR ju 17 ungar och 18 kor, det kommer att gå galant! :thumbsup:

Åsså har du två fina storebröder och en fin pappa till de små!
Skriv svar

Återgå till "Barnaväntan"