Har BVC rätt?

heltor · Inlägg av **heltor** » tor 14 apr 2005, 14:44

Hej,
var hos BVC idag för att kolla att Liv (2 mån) gått upp i vikt som hon ska, trots att jag de senaste veckorna dragit in nattmålen och försöker få henne att sova 23-05 mha vagning. Status efter två veckor är att hon är vaken ca 03-04 och sedan somnar om fram till 05 när jag tar upp och ammar. Sedan somnar hon om och sover till 06.30.

Hade egentligen inte tänkt diskutera detta med BVC-sköterskan men jag är verkligen väldigt trött och började nästan gråta när hon frågade hur jag har det, så det kom på tal i alla fall.

Hon tyckte att det var allvarligt att jag är så trött redan efter två månader och menade att vi absolut måste ta tag i detta. Hom var dessutom överraskande positiv och tyckte att jag absolut kunde sluta nattamma. Liv går upp fint i vikt och är en glad och pigg bebis, och hon menade att ingen vagning i världen skulle få Liv att somna om, om hon verkligen var hungrig. Hennes förslag var dock att lägga Liv i eget rum, så att jag inte vaknar så fort hon vänder sig, utan först när hon faktiskt börjar skrika. Hon avsåg alltså inte någon femminutersvariant, utan menade att jag självklart skulle gå in till Liv när hon började skrika, bara inte innan. Hon menade att Liv säkert somnar om, om jag bara vågar ge henne chansen.

Som det är nu har jag vagnen brevid mig och väntar inte speciellt länge, bara tills Liv börjat röra på sig ordentligt och gnälla. Jag har testat både att vagna korta sekvenser, som svar på hennes frågor och 20-minutare som det står i Barnaboken.

Vad tycker ni, ska jag göra som BVC-sköterskan säger? Kan man dra paralellen med musik under SHN-kuren för att inte bli överfokuserad, eller är det viktigt att inte låta barnet skrika sig rädd innan man lugnar med vagning, när hon bara är 2 månader?

Hon fick mig att lova att försöka. Om inte det funkar till nästa vecka tyckte hon att jag skulle pumpa lite och ta sömntabletter ett par nätter så att jag inte kollapsar totalt. Låter rätt lockande måste jag säga...

Snälla, kom med synpunkter!

heltor · Inlägg av **heltor** » tor 14 apr 2005, 15:33

Jag tror faktiskt att Annas svar på mina, Elin och Jeanettes funderingar under "Ska jag gå tillbaka till gå" besvarade detta. Verkar inte förenligt med AW-filosofi att lägga Liv i eget rum, även om jag tror att BVC-sköterskan har rätt i att jag inte borde ligga och lyssna på Livs varje andetag.

Däremot kan kanske sömnpiller och en påläst sambo vid vagnen vara en kombination. Hallucinerar nämligen och tror att Liv ligger och skriker så fort sambon är ansvarig, trots att hon sover sött. Trodde aldrig i livet att jag skulle överväga att ta sömnpiller, men vid desperationens brant....

/LO · Inlägg av **/LO** » tor 14 apr 2005, 16:28

Hej.
1. sömntabletter tycker jag att du ska låta bli, däremot tycker jag att du kan pumpa lite och försöka sova någon annan stans och FAKTISKT överlåta ansvaret till pappa några nätter - han fixar det om du fixar det.

Du har ju fått en del svar av anna.

Min tanke är om du verkligen vet att Liv är vaken varje gång du vagnar. Det händer att barn - och vuxna - låter lite i sömnen, speciellt när de är på väg upp från djupsömn till ytsömn. Om du då vagnar kanske du istället stör och väcker henne

Går det att ställa vagnen någon annan stans, fast i rummet? Den behöver ju inte stå så att du når den utan så att du måste kliva ur sängen - gärna på andra sidan t.o.m. Tänk då när du vaknar - är det nödvändigt att gå upp nu eller kan jag vänta i 30 sekunder och efter 30 sekunder frågar du samma sak igen. Om två dygn frågar du dig om du kan vänta 5 minuter (tror jag i alla fall) eller så vaknar du inte alls.

När det gäller sömn för övrigt tycker jag att du starkt ska överväga att sova även på dagarna. Liv sover väl någorlunda regelbundet och ganska långa perioder. Sov du också!

Min filosofi när Vera föddes (innan jag hittade Anna W) var att det viktigaste var att hon och jag fick mat och sömn. Resten fick bli som det blev. Och har man den inställningen blir resten rätt ok också.

Kram på dig !

/LO

heltor · Inlägg av **heltor** » tor 14 apr 2005, 16:53

Tack för ditt svar, detta forum är ett fantastiskt stöd!
Du har nog helt rätt i att jag är framme för snabbt och vagnar. Efter att ha läst Annas svar inser jag att jag framför allt inte väntat tillräckligt länge mellan vagningarna utan varit framme igen vid minsta pip.

Oj, vad jag skulle sova dagtid om bara Liv sov ett par timmar i sträck på dagen! Men det krävs nästan alltid omsövanden efter någon timme och då har jag knappt hunnit komma till ro. Skulle nog inte ens bry mig om att kämpa med nätterna om dagarna bara funkade.

Min förhoppning är att det funkar bättre nu om jag slipar min vagningrutin. Ska dessutom be sambon att ta natten redan i natt (han tar helgerna annars) och själv flytta in i gästrummet med öronproppar.

kramar från Helena
som hoppas få ordning på livet snart och slippa överutnyttja detta stackars forum...

mammamy · Inlägg av **mammamy** » tor 14 apr 2005, 17:46

Hej! Du har väl öronproppar? Köp apotekets orangea (hur i fridens dar skriver man orange i pluralform???) i skumplast, de är skonsamma och man vänjer sig fort. Då hör du omedelbart lillans gnöl eller skrik - jag lovar, även om du sover djupt - men vaknar inte av pust, knyst, stön och stånk och rörelser i vagnen. Och absolut annat rum i några nätter så du får vila, helst i andra änden av huset för som nybliven mamma är minsta ljud från barnet som en elektrisk stöt i kroppen - been there. Jag avråder från sömntabletter, de ger bara hangover - tungt huvud dagen efter - och då blir det jobbigare ta hand om barnet på dagen.
Tilltro till barnafadern! Håller med föregående talare om att sova på dagen också, du kan omöjligt sova för mycket när du ammar!
Sov gott!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tor 14 apr 2005, 19:30

8) "Valerina Natt" finns att köpa där de säljer naturläkemedel - kanon för att ta udden av den "överaktiva" mammanerven

!

Lycka till!

anna · Inlägg av **anna** » tor 14 apr 2005, 21:22

Hej igen!

Jag vet hur trött du är.
Som jag skrev i det inlägg du hänvisar till så hade jag då hållt på att vagna i 22 nätter!
Jag var ett vrak.
Men jag gjorde ju FEL! Det hade inte behövt bli så, det är därför jag blir så angelägen, när jag ser folk upprepa mina misstag!

Jag passade på att sova när barnen sov middag båda två samtidigt, (jag hade ju en två-åring att tänka på också!)
De enstaka nätter min sambo avlöste mig sov jag på nedervåningen i soffan, annars hade jag precis som du skriver överkoncentrerat mig på varje andetag.
Sambon kom knallande med henne när det var dags för nattmål, och bar sedan tillbaka henne upp igen.
Läs mitt inlägg igen riktigt ordentligt, så du förstår när och hur du ska ingripa.

Ja, hon är för liten för eget rum, och öronproppar, som du fått tips om, bör ta udden av småljuden.

LO-svaret är ju jättebra! Tänk till, före du ens reser dig upp ur sängen!

kram anna

mammamy · Inlägg av **mammamy** » fre 15 apr 2005, 13:03

Och Valerina natt måste jag som läkare bestämt avråda ifrån då du ammar, man har för dåliga kunskaper om hur det går över i modersmjölk och hur det i så fall påverkar barnet. Eftersom du är så trött sover du nog ändå om du vet att någon annan tar hand om barnet och GIVETVIS kan någon anna göra det. Om inte pappan får chansen kommer han ju aldrig att lära sig det heller!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » fre 15 apr 2005, 13:17

8) Tack Mammamy! Jag har ju inte ammat mina barn så jag tänkte inte på det

...

Då är det tur att folk är vakna

!

heltor · Inlägg av **heltor** » lör 16 apr 2005, 08:35

Tack - gick precis in för att fråga om Valerina natt och ammning och så hade jag svaret serverat! Vilken lyx det här forumet är!
Kan rapportera att Liv i natt för första gången sov 6 timmar i sträck!!! Tog upp och ammade 05, hon sommnade om och sedan försov sig hela familjen till 06.45 (precis en marginalkvart) då sambon vaknade.
Jag är så glad och lycklig!

Låg dock själv vaken halva natten så jag hörde (genom öronproppar och stängd dörr) att Liv vaknade vid 04 och pep i ett par omgångar. Men det lät precis som om sambon var uppe och vagnade och snart tystnade hon. Visade sig att barnafadern sovit sig igenom det hela och att Liv somnat om av sig själv! Vilken tur att det inte var jag som hade passet - jag hade ju varit framme direkt.

Tack alla inblandade och speciellt Anna med vagningstekniken!!

kramar

Mindy · Inlägg av **Mindy** » lör 16 apr 2005, 09:12

Vilken härlig rapport Heltor!

Du ser, barnet har förmåga att lösa många saker själv!

IBLAND är pappornas förmåga att sova bra att utnyttja.

Gäst · Inlägg av **Gäst** » lör 16 apr 2005, 09:17

Härligt! Pappor är väldigt bra att ha

!

anna · Inlägg av **anna** » lör 16 apr 2005, 09:39

Hej!

Åh, vad skönt att höra!!!

Tänk att öronproppar kan göra så mycket!
Jag vet att man som mamma, har en förmåga att överkoncentrera sig.
Minsta lilla grymtning eller rörelse får en att vakna ur den sömn man sover så ytligt när man har barn, och så flyger man på vagnen...
Helt i onödan.
Papporna sover helt enkelt hårdare, och vaknar inte av små-ljud på samma sätt som modern.

Jag tyckte det var skönt när hon blev så stor att hon flyttade ut ur sovrummet, fast samtidigt kändes det konstigt...

kram anna

Inlägg av **annawahlgren** » lör 16 apr 2005, 21:18

Mer mat och längre natt, skulle jag rekommendera.

Plus den effektiva vagningen i korta tag med "skak" och med GÅ, emellan. Gå snabbt därifrån och långsamt dit, kan man säga

Tycker inte alls om sköterskans råd

så när som på öronpropparna.

Vivan · Inlägg av **Vivan** » lör 16 apr 2005, 22:01

Som en parentes så vill jag inflika att 2 mån. efter förlossningen verkar vara den jobbigaste tiden. På vårt bvc kan man få komma på samtal om man känner sig trött/deppig då, ett test görs vid den tiden på rutin till dem som vill. Jag var själv jättetrött, fast rutinerna börjat formas och det mesta flöt på och lillan sov ganska bra på nätterna. Om du har Barnaboken så kan du läsa där, (långt innan bvc hade kommit på tanken så kunde AW konstatera) att "kanske sitter du nu och gråter". Stora kramar till dig!