Hej!
Jag har en pojke på 10,5 mån som blev kurad när han var 5 mån. Han har varit SS länge nu men plötsligt har vi fått/skapat problem. För ett tag sen började han ställa sig upp i sängen. Han vaknade nöjd och ställde sig genast upp. Så fort han kom upp började han skrika(ropa). Eftersom han inte kan sätta sig själv så hjälpte vi honom ner varpå han blev tyst och somnade om. Det behövdes kanske en gång/läggning och någon gång framåt morgonen. Inga problem tyckte vi, han lär sig snart sätta sig.
En dagslur när jag nattat honom som vanlig blev han helt plötsligt helt förtvivlad när jag lämnade rummet och ställde sig direkt. Sedan dess har det varit omöjligt för honom att somna själv, utan någon hos sig. Helt fel! Han ställer sig upp så fort han märker att vi är på väg ut. Problemet är att han fortfarande inte törs sätta sig (han gör det inte under vakentid heller, trots försök att träna).
Hade det bara varit att han inte kan sätta sig så hade man ju kunnat vänta tills han gör det eller verkligen ber om hjälp och sen ligger kvar. Det har vi gjort och han är så tacksam för att få hjälp ner men ställer sig direkt vi börjar ramsa och gå. Tillbaka på ruta ett... Hade det bara varit separationsångest hade vi kunnat ramsa utanför dörren tills han somnat, men det hjälper honom inte ner. Jag vet inte vad vi ska göra och jag hoppas på hjälp och råd. Det känns så jobbigt att vi förstört det vi jobbade så hårt för att bygga upp.
Hans schema:
Natt: 20-8
Sova: 10.30-11.30
Sova: 14.30-15.30 (Han har 30 min sömnrytm och det här har fungerat bra innan.)
Jag funderar på om det böjar bli dags att byta till en dagslur eller ev en längre lur mitt på dagen och ett 20 min pass lite senare.
Mvh
Anna
Står i sängen och vill inte bli lämnad
Står i sängen och vill inte bli lämnad
Mamma till liten S född 2007-01-15 (kurad vid 5 månader) och liten T född 2011-06-02 (SM från start).
-
Nancy
Hej Anna 
Det här är en utmaning som din lille son måste klara av på egen hand. Det låter hårt, jag förstår, har själv varit i din sits.
Han kommer att sätta sig, jag lovar. Till slut. Kanske ramlar han men en sån liten kommer inte att slå sig nåt vidare. Om du vill kan du se över spjälskydd och kanske införskaffa ett nytt
Bara så Du blir lugnare.
Han vet i nuläget inte om att han kan själv.
Nu måste ni för hans skull sluta stanna kvar tills hans somnar. Det är inte sjyst mot honom tycker jag för då tror han att det måste vara så och att han inte kan somna på egen hand.
Tänk på att det är skillnad på ett barn som är mitt i en kur och en Säker Sovare som din son. Med en SS kan man ta ut svängarna mycket mer och faktiskt tycka att det är ok med både skrik och protester ibland. Barnet vill ju bara kolla att det verkligen ÄR som mamma/pappa sagt och det allra bästa är att svara "Gonatti med sig, sov så gott" (eller vilken ramsa man nu har) och det utanför rummet.
Genom rutinerna, ramsan, kurande etc, har ni ju lovat sonen att hans rum är en vargfri zon. Ta inte ifrån honom den övertygelsen.
Vet att det är tufft men han (och ni) fixar det här
Kram från Nancy
Det här är en utmaning som din lille son måste klara av på egen hand. Det låter hårt, jag förstår, har själv varit i din sits.
Han kommer att sätta sig, jag lovar. Till slut. Kanske ramlar han men en sån liten kommer inte att slå sig nåt vidare. Om du vill kan du se över spjälskydd och kanske införskaffa ett nytt
Bara så Du blir lugnare.Han vet i nuläget inte om att han kan själv.
Nu måste ni för hans skull sluta stanna kvar tills hans somnar. Det är inte sjyst mot honom tycker jag för då tror han att det måste vara så och att han inte kan somna på egen hand.Tänk på att det är skillnad på ett barn som är mitt i en kur och en Säker Sovare som din son. Med en SS kan man ta ut svängarna mycket mer och faktiskt tycka att det är ok med både skrik och protester ibland. Barnet vill ju bara kolla att det verkligen ÄR som mamma/pappa sagt och det allra bästa är att svara "Gonatti med sig, sov så gott" (eller vilken ramsa man nu har) och det utanför rummet.
Genom rutinerna, ramsan, kurande etc, har ni ju lovat sonen att hans rum är en vargfri zon. Ta inte ifrån honom den övertygelsen.Vet att det är tufft men han (och ni) fixar det här
Kram från Nancy
-
Nancy
Tack för snabbt svar! Du säger precis det som jag redan vet och känner. Det känns helt fel varje gång vi stannar med honom. Men ibland behöver mamma också en bekräftelseramsa för att jaga bort vargarna. 
Det blir nog en "mini-kur" för att rätta till det här.
Det blir nog en "mini-kur" för att rätta till det här.Mamma till liten S född 2007-01-15 (kurad vid 5 månader) och liten T född 2011-06-02 (SM från start).
I går kväll påbörjades alltså projektet. Sovas skulle det och man kan faktiskt lägga sig ner själv! Men det tog tid... Först efter nästan 4 timmar somnade han! Jag var inne hos honom en gång efter ca 3,5h och bytte blöjan som luktade lång väg. Jag vet inte om han gått upp och ner många gånger under den tiden eller stått hela. Jag var ju inte inne. En gång hörde jag en duns, men när jag skulle byta blöjan stod han upp.
När han väl somnat sov han knappt 7h och vaknade 1,5h för tidigt. Han somnade inte om och jag tror han stod nästan hela tiden. Det lät så. Jag gick inte in då heller, bara ramsade utanför.
Idag är han en TRÖTT kille. Första sovpasset (jag behåller schemat tills det här funkar igen, så får vi se vad som verkar lagom sen) somnade han direkt, han sov nästan när jag la honom. Vaknade efter en halvtimme och stod tiden ut och ropade.
Hur lång tid tar det innan det funkar? Någon som har varit i samma sits och kan gissa vad jag har att vänta?
När han väl somnat sov han knappt 7h och vaknade 1,5h för tidigt. Han somnade inte om och jag tror han stod nästan hela tiden. Det lät så. Jag gick inte in då heller, bara ramsade utanför.
Idag är han en TRÖTT kille. Första sovpasset (jag behåller schemat tills det här funkar igen, så får vi se vad som verkar lagom sen) somnade han direkt, han sov nästan när jag la honom. Vaknade efter en halvtimme och stod tiden ut och ropade.
Hur lång tid tar det innan det funkar? Någon som har varit i samma sits och kan gissa vad jag har att vänta?
Mamma till liten S född 2007-01-15 (kurad vid 5 månader) och liten T född 2011-06-02 (SM från start).
Hej Anna!
Olle hade också vid den åldern VM i gymnastik i sängen ett par dagar innan han kom på att det var skönare att sova. För oss tog det tre dagar innan det började gå förbi. Tänk på mycket rörelse under vakentiden och massor av utevistelse så han får röra på sig under vakentiden och inser att det är skönt att sova istället
i sängen. Så kämpa på, var konsekventa och backa mer och mer. Ni fixar det här
/Elle
Olle hade också vid den åldern VM i gymnastik i sängen ett par dagar innan han kom på att det var skönare att sova. För oss tog det tre dagar innan det började gå förbi. Tänk på mycket rörelse under vakentiden och massor av utevistelse så han får röra på sig under vakentiden och inser att det är skönt att sova istället
i sängen. Så kämpa på, var konsekventa och backa mer och mer. Ni fixar det här /Elle
Storebror född -05 kurad feb-06 Lillasyster född -07 SM från startTack för stödet! 
Det är precis vad som behövs.
Andra luren somnade Liten på stört. Men den här gången var han helt vaken om än väldigt trött när jag la ner honom. Samma sak vid nattningen. Han har än så länge vaknat två gånger. Första somnade han om på ramsan. Andra gången var han vaken ca 25 min. Stog upp och gnällde lite men varken arg eller ledsen. Stooor skillnad mot igår. Han har redan kommit över ångesten när vi går ut. Nu är det bara ta sig ner han ska få kläm på också, men det går framåt!
Tack ska ni ha för hjälpen! Även om man egentligen vet vad som behöver göras så är det skönt med lite hejarop för att jaga bort mammas vargar också. Nu är det bara att jobba på ett par dagar till så är vi nog på banan igen sen.
Det är precis vad som behövs. Andra luren somnade Liten på stört. Men den här gången var han helt vaken om än väldigt trött när jag la ner honom. Samma sak vid nattningen. Han har än så länge vaknat två gånger. Första somnade han om på ramsan. Andra gången var han vaken ca 25 min. Stog upp och gnällde lite men varken arg eller ledsen. Stooor skillnad mot igår. Han har redan kommit över ångesten när vi går ut. Nu är det bara ta sig ner han ska få kläm på också, men det går framåt!
Tack ska ni ha för hjälpen! Även om man egentligen vet vad som behöver göras så är det skönt med lite hejarop för att jaga bort mammas vargar också.
Nu är det bara att jobba på ett par dagar till så är vi nog på banan igen sen.Mamma till liten S född 2007-01-15 (kurad vid 5 månader) och liten T född 2011-06-02 (SM från start).