Det här m. förlossningen

[mammawilma]

Hej Alla!

Jag tänkte börja med att presentera mig. Jag heter Ann här på nätet, är född 1970, har två barn en dotter som är född 0210 och en son som är född 0505. Jag hittade in på detta forum då sonen var ca. 5 mån och nätterna hade blivit rena marddrömmen. Böjade då med SHN-kuren och den funkade ju, precis som Anna sa eller rättare sagt skrev. Sen dess har jag varit ett stort fan av Anna. Gick o köpte Barnaboken på en gång. Vi ska nu ha vårat tredje barn och ser fram emot förlossningen. Den första var lite av en skräck upplevelse.


Det började med vattenavgång och sen hade jag "värkar" i 3 nätter inget på dagen. Vilket resulterade i att jag inte fick så bra sömn. Tredje dagen hade de lovat att sätta igång mig om inget hade hänt. När vi kommer dit vill de inte sättaigång mig, fick aldrig någe bra svar varför. De råder oss att gå ut o gå för att sätta lite fart, hade då lite sammandragningar. Efter promenaden har det börjat tycker jag, för jag har riktigt, riktigt ont. Det fanns liksom inget mer att ta av tyckte jag, men väldigt glesa värkar20 min emellan. De vill skicka hem mig. Tillslut bestämmer de sig för att kolla om jag har öpppnat mig vilket de inte hade velat gjort tidigare pga vattenavgången o då inf. risken. Jag är då öppen 8 cm. Inte konstigt att jag hade haft ont. Och de som ville skicka hem mig!! Efter ytterligar ca 4 timmar var det dags att börja krysta. Jag var redan då helt slut, pga för lite sömn och att inte ha blivit tagen på allvar. Efter två timmar av helt fel krystning, så bestämms det att det blir sugklocka. Äntligen kommer hon ut, men hon mår inte bra. Vi fick senare reda på att det säkert berodde på den långdragna förlossningen som givetvis var jätte jobbig för henne, men det visste vi ju inte då. De sprang iväg med henne hon fick ligga i kuvös på intensiven. Andningen var dålig, svårt att hålla värmen, svag. Ja jag kommer inte ihåg alla turer. Det var rena kaoset då. Det visdae sig ju sen att hon var OK. Men det första dygnet var ett helvete.

Andra förlossningen började likadant. Denna gång var jag mkt tuffare och krävde att de skulle sätta igång vilket de gjorde bara ett knappt dygn efter vattenavgången. Blev igångsatt ca 12,30. Började få sammandrgningar ca kl 15,00. Helt OK. Denn förlossning gick väldigt fort. Han är sen född 18,44. Kl 18,10 är jag öppen 4cm. Krystningen gick mkt bättre, men den kunde säkert vart bättre. Hur som helst så tror jag att jag spännde mig alldeles för mkt i slutet av öppningsvärkarna.

Nu till min fråga: Kan man klara sig på de Anna skriver om förlossningen i Barnaboken eller måste man leta reda på boken Att föda utan smärta?


Kram

[lilla morran]

Hej,

Min andra förlossning så födde jag utan bedövning och precis som din andra så var själva öppningsskedet väldigt snabbt.
Jag läste på samma dag som jag åkte till förlossningen och det är väl inget som man skall rekomendera men det gick jättebra
Det är klart att det var jobbigt och smärtan kändes men det är du som har kontrollen Du vet hur du skall gå in i värken utan att spänna dig utan hänga med i arbetet som kroppen har.

Öva dig på att andas hemma. Först avslappningsandningen, sedan flämtningen och blåsa ut ljuset tyckte jag kom helt automatiskt men det ska man nog öva på också.

Lycka till.

[lilla morran]

FÖRLÅT, jag svarade dig väldgt otydligt.....

Men det jag ville ha sagt var att jag läste i Annas bok enbart. Jag läste alltså inte Att föda utan smärta innan. Och för mig gick det bra men vi är alla olika.

Det jag tycker är viktigast är avslappningen

[Pia Pojkmamma]

Hej

Jag har nu inför min tredje förlossning köpt boken Innan du föder. Första förlossningen använde jag inte profylax. Inför andra förlossningen läste jag Barnaboken och Att föda utan smärta. Nu vill jag ytterligare finslipa profylaxanvändningen och då passar Anna Wilsbys bok bra! Jag rekommenderar den alltså varmt! Finns tillhörande DVD också.