Önskar få stöd, svar och hjälp genom kuren...

[Love-2B-Mom]

Jag följde magkänslan och gick in till en väldigt ledsen tjej. (Fick kämpa mot att möta de utsträckta små armarna ) Lade tillrätta, gav påminnelseramsa och solfjädrade stadigt i ca 30 minuter tills hon kändes avslappnad. Hon tystnade förutom de hjärtskärande hulkningarna som dröjde sig kvar. Dröjde sig kvar gjorde i alla fall inte jag , utan jag ramsade mig ut, avvaktade reaktion och gav en bekräftelseramsa vid tystnaden som följde direkt.

Lillhjärtat mitt sover!!

Ikväll tog läggningen allt som allt ca två timmar (en timme kortare än igår). Solfjädrade två gg. Första gg i ca en timme och nu andra gg i ca 30 minuter. Det känns att dottern nu förstår vart solfjädrandet leder och att hon inte kämpar emot lika hårt som igår - lättnad Men jag tyckte ändå att det var en känslomässigt påfrestande läggning och känner mig ledsen i hjärtat av att Lillan tvingats gråta så mycket utan "riktig tröst eller närhet".

Men Attityden håller sig kvar alltjämt!! 8)
Jag är verkligen övertygad om att den är nödvändig för att inte svika min dotter nu! Vi har kommit förbi det värsta nu antar jag.

Hoppas nu att snuttan sover gott heeeela natten lång!

[cissii]

godkväll

Läste igenom hur det hade gått nu. Och jag tycker du gör ett strålande jobb! Allt kommer gå bra, för du har verkligen tagit på dig Attitydsbyxorna....eller är det brillorna kanske.. 8)
Snart sover dottern som en gris hela natten lång hon med.

Kram Cecilia. (som följer kurandet med spänning...)

[Elle]

=D> Bra jobbat! Nu kryper jag i säng och ser fram emot rapport imorgon.

Kram Elle

[Love-2B-Mom]

Tack Cissii och Elle!!
Ert stöd betyder massor!

Älsklingen hade nyss ett uppvak som var ungefär som det första igår. Jag försökte först ramsa utanför dörren för att lugna, men gick in då gråten inte stillade sig och lade tillrätta samt solfjädrade henne i ett par minuter. Hon slappnade av direkt och var liksom igår mer sovande än vaken. Ramsade mig ut och gav bekräftelseramsa efter att ha inväntat en reaktion. Hon somnade om direkt!:D

Tror att det är till fördel att hon är såå enormt trött, lillstackarn. Blev ju få timmar igår natt...

Skall nu hålla utkik efter vargar natten lång så dottern kan känna sig trygg! 8)

Kram på er! Hoppas att ni får en god natts sömn!

[Sköldis]

Du är strålande
Jag håller själv på att kura vår son på 5 mån. Just nu läser jag allt jag skriver högt. Han blir tyst och lugn av ljud. Vi är inne på 4 natten och han börjar förstå vad som gäller. Jag känner igen mig i att mammahjärtat verkligen vill ta upp och trösta Men vi vet ju vad som är bäst, så det är bara att agera klokt och hålla sig lugn 8)
Hoppas natten blir lugn och sovande skön
Lycka till Ida

[Love-2B-Mom]

Hej hej!!

Behöver nu råd

Vet att man helst inte skall trafikera rummet mer än absolut nödvändigt efter andra natten. Men dottern gråter kraftigt och jag undrar om jag skall/kan/bör gå in och solfjädra lugn igen

Nedläggningen med solfjäder tog ca 40 minuter ikväll. Hon blev först väldigt ledsen och försökte göra fysiskt motstånd, men lugnade sig snabbare än tidigare två kvällar. Ramsade mig ut och avvaktade. Hon började gråta så snart jag var utom synhåll.

Har försökt ramsat henne lugn med värsta magstödet, och hon har gått ner en aning i styrka men sedan ökat igen. Har säkert gråtit ensam i rummet i 10 minuter nu. Det känns inte bra. Skall jag gå in?

Tack Sköldis för ditt söta inlägg - Lycka till själv med sonen!!

[Love-2B-Mom]

Behöver verkligen stöd nu...

Det kan ju inte skall vara meningen att dottern skall få gråta så här... eller.?? Hon har nu varit ledsen i snart 30 minuter från det jag lämnade rummet.

Usch, vad kluven jag känner mig! Vill inte förstöra någonting, men går in och solfjädrar lugn nu.

Sveper dock med mig självklara Attyityden!!! 8)

[TorpSara]

Varför frågar hon tror du? Fundera rätt mycket på det så att du vet hur du ska svara. Glöm inte att det är frågor!
Överger du mig?
Är du dum i huvudet? Jag vill somna i FAMNEN!
VET ni vad ni sysslar med? Jag tycker inte om nyheter!

När du känner vad hon frågar, så lägger du svaret i ramsan. Lugnande och tröstande eller bestämt och högröstat eller något annat som passar det svar du vill ge! Glöm inte att ramsan är ett sätt att kommunicera, och fullt tillåtet! Lita på den!

Lycka till i natt!

[TorpSara]

Och du, inte förstör du nått, men vägen kan vara mer eller mindre rak...

[Love-2B-Mom]

Tack TorpSara!!!

Dottern sover (nog) nu. Jag gick in och lade tillrätta samt solfjädrade henne i dryga halvtimmen för att få hennes nästintill hysteriska gråt att ebba ut. Usch, så det skär i mig när hon är så här förtvivlad.

Det kändes bra att åtminstone få visa mig för henne och hjälpa henne att slappna av. När hon kändes helt tung och avslappnad i kroppen, ramsade jag mig ut och mötte hennes tystnad med en bekräftelseramsa. Sedan har det varit lugnt och jag är säker på att lilla gumman snusar och sover. Läggningen tog allt som allt ca 2,5 timmar idag. En halvtimme mer än igår.

Tror att jag behöver få lite mer stöd i att det här verkligen är rätt...
Har märkt att lilltjejen varit betydligt mer mammig och pappig senaste dagarna, mer kinkig och ledsen dagtid och framförallt att hon nu förknippar nedläggning i sängen med något väldigt negativt. Hon har även reagerat kraftigt vid blöjbytena - något vi aldrig har haft problem med. Är det vanligt med sådana här reaktioner?

Vill poängtera att vi tagit det hela med ro. Låtsats att allt är som vanligt, försökt att engagera henne socialt samt låtit henne vara hos oss utan att ömka henne. Vi vill verkligen det här - tro inget annat!

Men är det fler än jag som måste jobba för att stänga av mammahjärtat och även jobba för att inte tappa tron på det man utsätter sitt lilla barn för?
Ikväll grät dottern i dryga halvtimmen i ensamhet. Det kändes inte alls bra, även om jag ramsade utanför dörren. Hoppas någon kan känna igen sig i mina tankar och känslor...

Varma natthälsningar till er alla!

[Love-2B-Mom]

Hej!

Lillfröken sov hela natten. Hördes inte av en enda gång. Så skönt!! Hon brukar i och för sig sova de flesta nätter, men det är ändå en lättnad att slippa lägga om i flera timmar. Fast, det är ju ändå snart slut med det!!

Vad "tysta" ni kurare har varit senaste dagarna...
Hoppas ingen har tagit illa upp för att jag har ett blödande mammahjärta... 8-[

Gjorde jag rätt igår? Skall jag försöka vänta ännu längre med att gå tillbaka in ikväll, även om Lillan gråter mycket? Hon somnade ju så gott efter att jag lugnade henne med solfjädern... Men jag antar att jag skall jobba bort den ändå..?

*Varma måndagskramar till er alla*

[Elle]

Hej hej!

Jag har haft "fixarhelg" här hemma därav min "tystnad", så var lugn det handlar inte om dig

Du jobbar på jättebra Jättebra att hon sov hela natten \:D/ Ikväll så busar ni för fullt på väg till sängen, lägg tillrätta ordentligt, kort solfjäder och ut med en betryggande och hög ramsa. Sysselsätt dig sedan med annat och lår dottern reagera. Lyssna av hur hon låter, stegras skriken=frågorna? Går hon ner själv eller behöver svar=ramsa? Jobba så här tills dottern förstår att hon kan somna lugnt, bekräfta henne när hon tystnar.

/Elle

[Love-2B-Mom]

Tack för svar, Elle!!
Var inte direkt "orolig". Ville bara inte visa mig otacksam mot era fina råd genom att belysa hur jobbigt det hela kändes för egen del... Men det är riktigt kämpigt för mig när lilltjejen är ledsen och jag behövde skriva av mig.

Själva nedläggningen är gjord nu och liksom tidigare kvällar fick jag solfjädra en stund för att lugna Lillan, innan jag kunde ramsa mig ut. Ikväll tog det dock bara 15 minuter innan hon slutade protestera mot att ligga ner. Hon smågnäller nu därinne och jag avvaktar för att kunna lyssna...

[annawahlgren]

Vad "tysta" ni kurare har varit senaste dagarna...

Tycker du Titta på datumen

Visst är "bara" fem minuters skrikande en evighet, för att inte tala om en halvtimmes gråt som är en totalkatastrof - men det betyder inte att DU är ensam och övergiven. Vi finns här och följer dig och talar om det. Tidsuppfattningen blir lätt lite märklig när redan fem minuter är för mycket...

Jag tycker inte om det där skrikandet / gråtandet, som det faktiskt är din uppgift att få slut på, direkt. Av den enkla anledningen att folk som inte är lugna - och lugn är man inte när man skriker - inte kan somna särskilt bra. Gäller oss vuxna också.

Ditt jobb är att ge förutsättningarna för att hon ska kunna sova så gott. Du kan inte sova åt henne, men du kan ge förutsättningarna, och till det finns verktygen och Attityden.

Du hjälper henne inte med något blödande mammahjärta, som hon inte är betjänt av det minsta. Du hjälper henne genom att förmedla LUGN. Till det krävs saklighet, och det har vi talat om förut

Så läs på alla suveräna svar du fått och ta dem till dig.

Rent konkret och praktiskt: vad du än gör, ska du göra kortare och kortare, för att inte fastna i något träsk, som det finns många av. Det kallas att backa. Men man backar inte före utan efter. Om du förstår. Lyssna först, ja, men lyssna då också till dig själv. Anser du det verkligen nödvändigt att ingripa, ska du göra det med full övertygelse. Men du ska bryta allt tidigare - precis innan du känner att "om jag bara fortsätter lite till, så..." Det handlar om förtroende för barnet också.

Som sagt, du kan inte sova åt henne. Sömnen är hennes egen.

Så ge henne den

[annawahlgren]

PS

Mom"] Tror att jag behöver få lite mer stöd i att det här verkligen är rätt...

Har märkt att lilltjejen varit betydligt mer mammig och pappig senaste dagarna, mer kinkig och ledsen dagtid och framförallt att hon nu förknippar nedläggning i sängen med något väldigt negativt. Hon har även reagerat kraftigt vid blöjbytena - något vi aldrig har haft problem med. Är det vanligt med sådana här reaktioner?

Tvivlar du / ni, tvivlar lilla barnet gånger två.

Det kallas trötthet.

Det finns folk som sover bort hela semestern, när alla skulle ha så roligt och göra en massa saker och verkligen vara tillsammans. Det kallas ackumulerad sömnbrist, och den tar ut sin rätt när den får chansen.

Väntade du dig att Rom skulle byggas på en dag Var är ditt tålamod och franför allt, var är din målmedvetenhet