Över tiden

[lilla morran]

Har nu gått 7 dagar över tiden och har fått en tid för igångsättning. Jag är livrädd
Jag vet inte varför jag är så rädd för att just bli igångsatt

Min första kom en vecka för tidigt så där hann man liksom aldrig börja fundera på om allt var bra. Nu är det väldiga bekymmer om bebisen mår bra
Har den rört sig
Kände jag inte nåt där osv osv

Igår kväll så kom det en slemklump, typ som om man har ägglossning. Var det slemproppen Den var inte alls stor men det kanske dom inte är
Hur som helst så har jag inte känt något mer så det var väl inte den då

När Stella kom så visste jag inte ens att vattnet hade gått utan jag hade bara som jag trodde en vanlig flytning, det var först när jag kom in till förlossningen som dom konstaterade att vattnet gått.

Jag tror att om jag blir igångsatt så kommer inte min kropp eller jag själv att hänga med i själva förlossningsarbetet, att det kommer att gå för fort. Att jag
tappar kontrollen.

På grund av foglossning så är jag inte så rörlig längre men jag försöker ihärdigt att röra mig så mycket som möjligt i tron att det skall sätta igång
Nyper mig i bröstvårtorna och mjölkar men det händer inget
Fler tips Nu ska den ut

[Gäst]

Jag blev igångsatt. Och jag har bara psoitivt at säga om det. det räckte för mig med piller, så var värkarna igång.
Jag hann med, men nog var övergången från svaga värkar till starka värkar snabb.

För endel som mig själv tex gick det inte så raketsnabbt bara för att jag blev igångsatt. 20-02.45 varade förlossningen...så 6timmar och 45 minuter ungefär. Ganska lagom

Och har du övat avslappning och profylax? Jättebra hjälpmedel, som gör att man verkligen lever sig in i förlossningen...

Jag har provat många saker för att få igång, allt utom ricinolja faktiskt. Men inget fungerade
Provade någon häxblandning, hallonbladste, springa i trappor, byta gardiner, putsa fönster, äta annanas...jag herregud, vad man kämpade...men som sagt det hjälpte inte....

Stort lycka till

[lilla morran]

Och så kom det en slemklump till
Tänk om jag skulle ha en sån tur att det har satt igång

Det var skönt att läsa att det har gått bra för dig.
En del får piller, en del får dropp och en del pratar om ballonger och att sticka hål så att vattnet går. Det kanske är därför som jag känner mig så osäker då det finns så många olika sätt. Och att det är en situation som jag inte har kontroll över och som jag inte vet hur den kommer att gå till.
Berätta gärna från när ni kom innanför dörrarna tills värkarbetet kom igång.

Jag har inte tränat profylax, däremot hade jag stor hjälp av "andningsyoga" vid min första förlossning. Att jag kunde slappna av med hjälp av hur jag andades.
Fick värkstimulerande på slutet då jag inte riktigt orkade med att krysta. Varje gång jag krystade så fick jag kramp i ljumskarna
Till slut så fick dom ta henne med sugklocka. Jag kände inte att det var något fel med det, det var nödvändigt just då.

Kanske oron sitter i att jag vet vad som kan hända den här gången
Jag var inte ett dugg osäker inför min första förlossning och det är väl den attityden som jag skall försöka hitta nu igen

Känner jag inte ett tryck därbak

[Puffis]

Apropå slemproppen: Förra gången gick den ett par dagar innan förlossningen för mig. Den kan lossna bitvis också, som det gjort för dig. Sedan fick jag värkar som bara satt i ryggen, därför fattade jag inte vad det var förrän det gjorde så ont att vi var tvugna att åka in... (Typ, konstigt vad ont i ryggen jag har... å vad skönt nu släppte det... konstigt vad ont i ryggen jag har... nu släppte det visst )

[Gäst]

Jag ska göra ett försök att berätta, men jag låg ju inlagd från fredag, men bb var överbefolkat och de hade inte tid för mig, förän på söndagen.

Då fick de en liten lucka. De beslutade att ge piller, och sen efter det ta hål på hinnorna. Så först piller, och det tycktes inte hända något få svaga värkar. Så barnmorskan, skulle in och prova ta hinnorna, men hon kom bara inte åt. Hela barnmorskan klev upp i sängen, använde mer eller mindre hela armen för att komma åt, men icket. Vet inte varför, jag var så krånglig att komma åt, men stackars barnmorskan på 65+ och kort i rocken, nådde inte alls.
De sa att i värsta fall skulle vi få vänta till nästa dag, och kanske få dropp i stället...

Jag fick pillret vid 16-tiden, och först vid 19-20 tiden började jag få värkar, men de ökade snabbt i styrka. Efter några timmar, så gick vattnet självmant, och inget värksstimulerande dropp behövdes. Barnet var ute, 2.45, efter 4-5 krystvärkar. Det var så häftigt att följa med i krystvärkarnas styrka.
De sa att min kropp reagerade ganska typiskt för en omföderska, alltså omföderskor svarar bättre på tabletterna...

I övrigt var förlossnignen en bra förlossning, uthärdlig i vart fall
Jag tror inte pillrena gjorde varken till eller från i fråga om förlossningsupplevelse.

Så spännande för dig nu! Jag tror det är på gång jag
åh blir så avis, så spännadne och kul

Håller tummarna jättehårt att det är på G [-o<

[Jannika]

Jag tror du slipper igångsättning.

Har ingen egen erfarenhet men vet att min mamma inte uppskattade det och hon har provat både med och naturligt.

Har däremot en väninna som blev igångsatt och hon tyckte det funkade jättebra. Nu var hon lite öppen men orkade inte vänta mer än sina två veckor över datumet. Det är nog mindre smärtsamt gissar jag om man slipper dra igång det från noll.

Kram Jannika

[lilla morran]

Jag läste precis om att det kan dröja några dagar innan det kommer igång trots att slemproppen har lossnat så vi får nog vänta ett tag till
Jag känner inget hur som helst.

Jag hoppas i alla fall att jag slipper bli igångsatt nu men man vet ju aldrig

Har förstått att det är väldigt olika på hur man reagerar på igångsättning.
Alla har olika erfarenheter med hur lång tid det har tagit mm och så är ju en förlossning

Det känns skönt att höra att det inte är så hemskt som jag fått för mig
Ska bara försökra intala mig själv samma sak också

Det är väl som lilltjejen säger " lillebror har för skön säng där inne"

[Fjällfolket]

Hej!

Nu kommer jag och ställer till det Med 1:an gick proppen långt före, minns att jag fick badförbud därför
Med 2:an sattes jag igång, och den enda skillnaden mot andra förlossningar var att det gick fortare...

/Fjällmor

[lilla morran]

Nu har det satt igång

Sitter här med sammandragningar och försöker tänka vad som skall med till BB osv.
Väskan är redan packad men man vet ju aldrig...

Har fått i mig frukost och det var skönt för nu börjar illamåendet komma, det hade jag förra gången också kommer jag ihåg.

Det trycker och drar och sliter i magen men vattnet har inte gått än vad jag vet.

Sitter och funderar på att jag måste raka benen innan....ja, det är ju till att ha väldiga problem

Nog blir det idag alltid

[Gäst]

Spännande!

[Gäst]

Oj, så skönt. Då slipper du oroa dig för igångsättning i alla fall
Men åh så jättespännande.
Stort lycka till \:D/

[lilla morran]

Tack Alla

Det är konstigt men jag tycker illamåendet är värst av allt

Det ska bli spännande att se hur lilltjejen reagerar när hon kommer hem
Om hon tycker det är otäckt att se mamma ha ont eller hur hon nu kommer att reagera
Eller så är hon bara glad över att hon skall få sova hos mormor

[Fjällfolket]

åh! Lycka till

[Boris]

Oj oj vad interessant att läsa timme för timme om din början till förlossningsarbetet. Tack. Lycka till men jag antar att nu är nog bebisen redan framme så GRATTIS till hela familjen! Undrar hur stor bebisen blev eftersom den ju stannade inne lite längre. Hoppas det ej tog för lång tid när du väl komm in till sjukhuset. Kram på dig.
Skulle vara skoj om fler orkar/har tid att skriva några reader innan ni åker in.
Är det någon förresten som funderat på att föda hemma Här i England är det ganska vanligt förekommande och sjukhusen/narmorskan stöttar fullt ut de som tar de beslutet. Själv blir det allt sjukhus för mig men lite nyfiken på hur Svenska mentaliteten är gällande detta.

Kram

[lilla morran]

Det blev en kille

Vägde 3240 g och var 50 cm lång.

Värkarna höll sig stadigt med tiominutersintervall fram till halv åtta på kvällen då vi kom in till förlossningen. Jag läste på precis innan hur jag skulle andas och det fungerade jättebra

Först lugna djupa andetag när det mesta av smärtan satt i ryggen, sedan gick den över till magen mer och då började jag flämtandas och jag tyckte jag kände lindring med än gång faktiskt!
Jag var så klar och medveten i huvudet när jag var inne på förlossningen mellan värkarna och det var jätteskönt
Det är klart att på slutet så var det lite jobbigt men andningen fungerade och lite övertalning från mig själv och barnmorska, som för övrigt tyckte att jag profylaxade väldigt fint Låg och intalade mig själv att det här är bra, det går neråt och det är ju däråt vi vill att bebisen ska. Den ska ju komma ut
Sedan när det gick över i krystningar så kändes det som en befrielse
Hade inga problem med detta
Jag hade ju intalat mig att för att den skall komma ut så måste jag ju krysta och det gjorde inte ont Utan hela det förloppet gick jättefint och lugnt tillväga och jag sprack inget, jag vet inte hur många krystningar det blev men det var inte många.

Kvart över tio så kom han fram och vi mådde alla jättebra
Och vilken skillnad det var efteråt nu när jag inte hade bedövning
Pigg och glad och underlivet känns snart som förr
Om jag ska gnälla lite så har jag väldigt jobbiga sammandragningar nu
Dom hade jag glömt bort från förra gången....
Men den här gången kan jag verkligen säga att det var jag som styrde
Kunde styra upp det hela om jag kom fel i andningen i en värk, kände verkligen skillnaden att gå in i en värk spänd mot att möta och följa med
Och jag som inte övat

Vi är nu hemma och vi mår bra alla