10 månader och nytt försök

Linnan · Inlägg av **Linnan** » tis 03 jul 2007, 21:19

Hej min dotter är nu tio månader, flera gånger har jag försökt med shn - men inte lyckats behålla resultat...
Dels beror det på mina problem med attityden, dessutom har hon ätit så dåligt på dagen att jag kännt mig glad om hon velat amma på natten

.
Nu har jag dock rett upp - dvs slutat nattamma. Hon får en sista slurk 18:30 därefter skratt och gos sedan är det sova som gäller. Eftersom jag har svårt att få henne att sova brukar jag först bära henne tills hon blir tung i kroppen, då lägger jag ner henne och ramsar medan hon är halvvaken och går sedan ut.
Nu har hon dock börjat vilja bli buren även nattetid och helst på dagslurarna också! Så jag har bestämt mig för att lyckas ge henne riktig nattsömn nu.
Snälla ge mig suport! Så att vi kan klara det här?!

Nu har jag gjort så här: Storasyskonen är bortlånade ett par dar (jag har så svårt att vara konsekvent med att inte ta upp när de är hemma) och ikväll la jag lillan i sängen med ramsan. Det går tyvär inte att buffa henne eftersom hon blixtsnabbt sätter sig upp. Men jag försökte i alla fall och hon blev sålkart arg.
Då ramsade jag mig ut ur rummet och gjorde andra "ljud och saker".
hon skrek och var arg men jag svarade med ramsan. Efter en lång stund gick jag in då hon skrek lite mindre och la henne ner, genast blev hon lugn men arg då jag lade henne ner och ramsade. Jag gick ut igen och samma procedur igen.
Så kom då attitydproblemen i form av min tanke - hon kan ju inte somna ståendes!- alltså gick jag in igen. (Nu var hon verkligen förtretad.) Lade henne ner och höll fast henne i magläge och sjöng nerlutad över henne liksom omfamnande. Jag brukar sjung en viss sång om inget annat hjälper, hon tystnar fortare av det än av ramsan och det är lättare att överrösta henne. När hon lugnat sig något buffade jag och ramsade tills hon somnade och jag gick ut. Det hela var över på 40 minuter. Inte känns det roligt när ens älskade lilla barn ligger där svettigt av kampen och sover...

Ca 45 minuter senare vaknade hon igen, jag rusade in på första skrik, buffar och ramsar och hon somnade snabbt om. Ca 15 minuter senare vaknar hon till igen och denna gången räckte det att ramsa fyra gånger plus bekräftelse.

Hur ska jag nu gå vidare?

Hon kommer säkert att vakna till vid midnatt och vid halvfyra, halvfem det har hon gjort den senaste tiden. Midnatt är inget större problem men morgonen är supersvår! Hon tror att det är dag då...

Är det fel av mig att mer eller mindre krypa ner till henne när hon är halvhysterisk vid läggningen??? Jag lyckas inte få henne att somna med bara ramsa då.
Hur ska jag göra på dagarna, hon somnar inte i vagnen utan att jag bär henne först? Och jag vill inte heller vara inne varenda sömnpass...

Hjälp oss och attityden!

Kantarella · Inlägg av **Kantarella** » tis 03 jul 2007, 21:55

Hej Linnan.

Jag tänker nog gå på och vara helt ärlig här och delge min åsikt utan krusiduller....

Attityden kommer inte som en blixt från klar himmel. Den måste införlivas i en själv. Inte förräns du har bestämt dig och VET - ända inne i ryggmärgen - att det du gör är rätt för ditt barn, ja inte förr kommer attityden.

SHN provar man inte flera gånger, det är ett helt förhållningssätt som man tar till sig och jobbar med för resten av livet. SHN kräver evig respekt för ditt barns skull. Det är inte schysst att göra så här mot din flicka. Du ger henne ett besked som du sedan inte kan stå upp för. Du ger henne sedan ett nytt besked som hon inte accepterar då hon inte känner sig fredad från världens faror. Hennes mamma talar ständigt och om och om igen för henne att det besked som gällde igår inte gäller idag

mamma vet inte hur man tar sig fram här i världen - hur fasen ska då jag överleva

Det du gjorde ikväll och de frågor du ställer angående att krypa ner hos henne osv, tyder på att du inte har läst på ordentligt. Det är det första du kan göra för att skapa attityd. Ju mer man läser och förstår desto säkrare blir man i sitt agerande och i sin övertygelse om att man gynnar sitt barn (om man nu väljer SHN vill säga).

Så mitt råd är att om du VERKLIGEN tycker att SHN är vägen att gå för er, så läs på

Minst hundra gånger höll jag på att säga. Man kan inte läsa för lite. Har du boken?
Det är inte snällt mot din dotter att inte fullfölja eller genom att ge henne så många olika besked om vad som gäller från ena veckan till den andra. Så snälla, för hennes skull, bestäm dig för hur du vill ha det. Och väljer du SHN, så gör det enligt "reglerna" och inte halvdant.

På forumet här kan du få hur mycket hjälp och stöttning som helst. Men attityden och att läsa på om kuren kan ingen hjälpa dig med. Det är DITT jobb, ditt ansvar

Lycka till och återkom gärna med kommentarer/synpunkter eller fler frågor.

/Åsa

Linnan · Inlägg av **Linnan** » tor 05 jul 2007, 10:57

Jag tycker att jag har läst på. Många, många gånger. Vilket jag naturligtvis kan göra igen och igen.

Jag kan förstå på det jag skrev att du uppfattae det som att jag skiftar förhållningssätt från vecka till vecka - så är det inte. Först försökte jag införa standardmodellen men fastnade i vagningen. Sen fick min dotter en svår period då hon knappt kunde äta.

Då vart jag förståss väldigt oroad och kune inte fortsätta på grund av bristande attityd. Sen skulle jag genomföra shn och gjorde det i tre nätter utan att lyckas - dottern var åtta månader och kom in i separationsfasen så det var ett dåligt valt tillfälle.

Nu är hon stark och frisk, jag är inte längre orolig, hon är i en harmonisk fas, min man har semester och storasyskonen är bortresta - därför tror jag att vi kommer att lyckas denna gången. Förutsättningarna finns.
Men jag ska nog läsa på en omgång (eller fyra) till och tvinga honom göra det samma.

Men det känns inte schysst att från att ha haft "gosiga" läggningar tvärt bryta och låta henne ligga ensam med sina frågor. Gårdagens och dagens läggningar har gått väldigt bra. Igår var hon mycket trött och somnade på enbart ramsa. Hon sov till fem i morse och då försökte jag ramsa, men fick buffa också. Sedan vaknade hon så efter 10minuterspass om och om igen. Antagligen är det lite för ljust på morgonen. Det är jättesvårt att få henne att somna till djupsömn på morgonen eftersom hon är ganska utsövd då. Så där gjore jag fel och tog upp henne innan utsatt tid. Dvs halv sju istället för sju. Hon var också rejält hungrig då.

Fler frågor: hon sover i vårt sovrum nu är det är mörkast. Men i natt flyttade vi och sov i ett annat rum. Är det rätt tidpunkt att flytta in henne till syskonrummet, när vi fixat mörkläggning där. Hon har inte samma sov tid som de stora. Jag misstänker att hon kan bli väkt där och om hon vaknar blir hon nog distraherad.

Kantarella · Inlägg av **Kantarella** » tor 05 jul 2007, 12:27

Hej igen.

Du måste släppa orosvargarna

Tösen är ingen bebis längre utan på väg att bli stora damen. Att ge henne "gosiga" läggningar kanske gagnar dig mer än henne - för vem vill behöva tro/veta att mamma måste vara där när man somnar för att man ska vara trygg? Det är ju en ren lögn egentligen - eller hur. Och det är det du ska förmedla - svårare än så är det inte. Höll jag på att säga, för det kan vara nog så svårt. Hon ligger inte ensam med sina frågor. Du besvarar dem med ramsan - utanför dörren - genom att lyssna av, tolka och svara henne nöjaktigt.

Ledsen unge besvaras med en vänlig men bestämd, betryggande ramsa.

Självömkande gråt och gnäll - en riktigt hurtig och glad ramsa som säger att allt är HELT ok

Arg och förbannad - ingen åtgärd. Ilskna barn är inte mottagliga och ser vi till oss själva så vill vi inte att nån ska komma och hyssja oss när vi är irriterade. DET vill vi få ur oss.

Tösen vaknar klockan fem och TROR att hon är utsövd och vi vet ju att så inte är fallet. Hon behöver sin sömn vilken är sammanlagt 14h/dygn.
Utefter det gör du schemat. Här spelar din attityd också roll. Klockan fem är det ju ljust och nästan morgon i våra ögon, men natten har ju faktikst inte tagit slut för henne än. Den pågår till klockan 07. Och på natten händer ingenting, det vet ju alla människor. På natten sover alla som grisar.

Så här i början av kuren kan solfjädern tjäna som krisredskap i vargtimmen. Och den tar man till om barnet fastnat och inte tar sig ur situationen själv. Man ger den så länge det behövs tills barnet är lugnt, stilla och sömntungt men inte till sömns utan man går ut med ramsan och låter den få sista ordet. Detta verktyg kan du använda t.ex i morgon bitti om hon inte somnar om. Men som du skriver somnar hon ändå om i 10-minuterspass och det är ok. Med tiden bryggar hon över dessa uppvak. Jobba med ramsan. Nu är det slutbuffat. Eftersom du varit djupt nere i vagningsträsket vill du inte ersätta det med buffningsträsket - jag lovar.

Låt henne ligga inne hos er tills sömnen sitter ordentligt innan ni flyttar över till syskonen. Men mörklägg så att det är kolsvart, det underlättar avsevärt.

Inatt ska ramsan ta över helt och hållet. Jobba med den, få tillstånd d en kommunikationen och resten är bara transportsträcka!

Lycka till. Hör av dig om du har fler frågor.

/Åsa