Behöver bara ventilera mig lite...

[kvacke]

Hej alla vänner!

Har skrivit lite i bebis- 08 tråden men startar nu en egen tråd för att ventilera mig lite.

Vi har ju försökt skaffa syskon till Wilma i ett år snart men det har inte velat sig. Hade missfall i november som blev ganska långdraget och efter det så har cyklerna vart upp och ner.

Nu testade jag pluss igen för ca 1 vecka sen. Lyckan var total men höll sig bara några timmar eftersom jag började blöda lite på kvällen. Vi fick komma på vul dan efter men dem kunde inget säga. Antingen var det en tidig graviditet eller ett missfall. Efter det har det kommit lite bruna flytningar då och då men ändå tillräckligt mycket för att oroa mig. Har nu fått en ny tid 10 juli för nytt vul och dit känns det som en evighet!

Jag tog ett nytt test idag och fick ett jättestarkt pluss. Är det någon som vet om plusset blir svagare vid missfall eller om det dröjer länge?

Jag undrar också om nån har haft blödningar och vill dela med sig om sina erfarenheter kring det?

Min sista undran är om nån har gjort ett tidigt vul utan att dem har sett nåt?

Många kramar Åsa

[Jannika]

Hej raring!

Jag vet att man kan blöda utan att det är någon fara alls men att det också kan betyda att det inte blev som man ville.

Pluset mäter ju HCG-halten och den kan kvarstå rätt högt även efter ett missfall. Eller så betyder det att det faktiskt ÄR en liten bebis därinne i magen.

Så kontentan av mina trista svar är att det är för tidigt att avgöra men att det inte behöver vara kört. Så du får avvakta. Och vänta. Det gör jag också fast i andra änden.

Jag önskar dig all lycka till! Och skickar tonvis med pussar till gullungen Wilma från tant Jannika.

[kattklo]

Hej!
Jag förstår att du är orolig som .
Men snart är ditt VUL-datum här, tro det eller ej! Dom måste ge det lite tid så att något syns på skärmen nästa gång!
En arbetskamrat till mig gjorde ett mkt tidigt VUL då dom precis som för dig bara kunde säga att någonting var på G där inne, antingen en bebis eller ett missfall.
Så det behövs några veckor till för att säga om det finns något där.

Jag har också väninnor som fått svagare och svagare plus på stickan efter blödning och då "vetat" att det varit ett missfall. Däremot känner jag ingen som fått starkare plus vid missfall. Men som sagt, inget vetenskapligt.

Det ÄR mycket vanligt att blöda dom första månaderna av en graviditet, helst omkring när man skulle haft mens egentligen, dvs runt BIM-dagen (när du testade förmodligen??!) och kanske runt v 8 ungefär.

Jag håller tummar och tår för en glad retur i bebis 2008-tråden!

kram kattklo

[Fjällfolket]

Hej!

Du har redan fått så fina svar... jag vill bara att du ska veta att jag håller alla tummar och tår!

Storkramen!
/Fjällmor

[Gäst]

Jag har haft blödningar i båda mina graviditeter. Med mitt första barn blev jag superorolig eftersom jag haft ett missfall innan. Men det gick bra i alla fall. Blödningarna höll i sig i ett par veckor, och det var väl ett par månader in i graviditeten om jag inte minns fel. Det är tydligen ganska vanligt att man blöder lite under början av graviditeten. Med mitt andra barn hade jag lite blödningar vid den tid då jag skulle haft mensen, två eller tre gånger. Inte kul! Vi har en jätteduktig barnmorska där jag bor, som är expert på ultraljud, och hon såg att det blödde lite från livmoderslemhinnan och sa att det är ganska vanligt och att man inte vet vad det beror på. Hoppas det går bra för dig! Jag tror att ett starkt plus är ett gott tecken när det är så tidigt i graviditeten! Håller tummarna! /Karin

[SusanD]

Jag håller tummarna och sänder en massa positiva tankar till dig, det här kommer gå vägen! Det måste göra det, så de så

Kram Susan

[Gäst]

Jag hade 2 missfall, innan lillen kom tillslut. och långdragna var dom, skrapningar, rester och allt möjligt skit,allt liksom avlöste varandra..tvillingar i olika veckor, och sen ytterligare ett missfall ett par månader senare...räknas det som 2 eller 3, två graviditer, men tre små liv...

Hur som helst, så med lillen, var det precis samma förlopp som vid missfallen, avsaknad av symtom, tidiga blödningar,
och jag ar så säker på missfall som man bara kan bli när man redan haft några, att den skulle leva fans helt enkelt inte på kartan. Fick vänta länge tills första vulet, och hade börjat räkna bort även denna graviditet.
Men icket, den levde och mådde fint, var till och med större än beräknat, kan inte beskriva lyckan då..eftersom jag räknat bort graviditeten helt.

Blödningarna fortsatte sen, till att bli störtblödningar senare i graviditeten. Så oron varade i 9 månader Pga föreliggande moderkaka...men det är en helt annan historia, som ändå slutade lyckligt Läkaran sa att jag möjligen fått ärrbildning i livmodern och att det kunde bero på det...ja jag minns inte eller förstod inte riktigt vad de menade...

Hur som helst så kan det gå bra, men det kan även vara missfall. Och detta med att plusset blir starkare...det går inte att tyda. Har varit med om båda varianterna, att det först ökar, minskar osv.

Ta det bara lugnt, drick mycket vatten, e-vtamin, och högläge med benen...var de gamla husmorstips jag fick från den äldre generationen...

lycka till kram
sara

[J och Å]

Har igen egen erfarenhet, men min mamma upplevde detsamma.

Man kan ju även blöda rejält när ägget fäster sig. Och det kan hålla i sig, blodet försvinner ju inte allt i ett svep.

Hoppas, hoppas, skickar varma kramar till er alla från oss.

Vet hur jobbigt det är att vänta på vul. Jag testade positivt med Karl på en camping i ströstad. Morgonen efter blev det akuten, kraftiga smärtor, går inte att beskriva. Skicakdes runt på tre olika sjukhus. Spec. sa att det va ett utomkveds och att de skulle avvakta. Kunde inte se något på vul, en pytte hinnsäck men det va allt.

Kvällen kom och de beslöt akut op. Titthålsop, och de sög ur massor, en äggstockscysta som brustit i buken. Alla sa att det inte blir någon bebis. På väg till uppvak viskade en av sköterskorna, "det verkar som det faktiskt är en liten där". Oj vad jag grät. Johan satt och väntade och det tog ett tag innan jag fick träffa honom. Morgonen efter sa läkaren efter vul återigen att till 99% säkerhet så blev det inget.
Skrev ut mig och åkte hem, fick ligga och vänta på att åka på vul. Tror det va i v 6 el 7 som de kunde ge mig ett svar. 1½ cm med ett dunkade hjärta. Och så kom han sen.

Så jag verkligen håller all tummar, det kan ju gå vägen trots en massa dåliga odds, det va bara det jag ville förmedla med min historia, fast den inte är som din.

kramar

[kvacke]

Tack alla godingar!

Har inte kommit något blod eller nåt idag och jag har faktiskt börjat må riktigt illa. Första gången i mitt liv som jag nästan hjular av glädje över illamående. Brösten ömmar också....men jag vågar inte hoppas nåt.

Jannika - ja visst är det så att det bara är att vänta och se men man blir knäpp av ovissheten...men det som sker sker ju ändå...Jag tänker på dig och läser varje dag i din tråd och hoppas på att du inte ska ha svarat så att du är inne och snusar bebis! Wilma skickar massor med pussar tillbaks.

Kattklo - Tack för dina tummar! Känns bra att du aldrig hört om nån som fått starkare plus vid mf.

Fjällmor - Tack vännen!

KarinÖ - Tack för ditt svar! Jobbigt att ha haft blödningar båda graviditeter. Var du inte väldigt orolig? Skönt att du fick veta var blodet kom ifrån.

SusanD - Tack! Wilma skickar en puss till sin goa kompis Emil och till Emils mamma stora mage...

Sonica - Vad jobbigt du har haft det men vilken tur att det gick bra till slut. Det går inget vidare med att vila mig just nu. Jobbar 100 % men det är faktiskt bra för du funderar jag mindre.

J o Å - Men den där historia om Karl har du inte berättat förr! Vilken rysare!! Tack gode gud för att det gick vägen för dig och att det blev en liten kung karl som kom ut. Snart kanske vi ses!

Nancy - Tack för pm och för att du alltid ställer upp och stöttar! T'änker på dig och hoppas att foten läker fort och att bebis i magen har det bra!

Många kramar Åsa

[kvacke]

Tack alla godingar!

Har inte kommit något blod eller nåt idag och jag har faktiskt börjat må riktigt illa. Första gången i mitt liv som jag nästan hjular av glädje över illamående. Brösten ömmar också....men jag vågar inte hoppas nåt.

Jannika - ja visst är det så att det bara är att vänta och se men man blir knäpp av ovissheten...men det som sker sker ju ändå...Jag tänker på dig och läser varje dag i din tråd och hoppas på att du inte ska ha svarat så att du är inne och snusar bebis! Wilma skickar massor med pussar tillbaks.

Kattklo - Tack för dina tummar! Känns bra att du aldrig hört om nån som fått starkare plus vid mf.

Fjällmor - Tack vännen!

KarinÖ - Tack för ditt svar! Jobbigt att ha haft blödningar båda graviditeter. Var du inte väldigt orolig? Skönt att du fick veta var blodet kom ifrån.

SusanD - Tack! Wilma skickar en puss till sin goa kompis Emil och till Emils mamma stora mage...

Sonica - Vad jobbigt du har haft det men vilken tur att det gick bra till slut. Det går inget vidare med att vila mig just nu. Jobbar 100 % men det är faktiskt bra för du funderar jag mindre.

J o Å - Men den där historia om Karl har du inte berättat förr! Vilken rysare!! Tack gode gud för att det gick vägen för dig och att det blev en liten kung karl som kom ut. Snart kanske vi ses!

Nancy - Tack för pm och för att du alltid ställer upp och stöttar! T'änker på dig och hoppas att foten läker fort och att bebis i magen har det bra!

Många kramar Åsa

[kvacke]

Tack alla godingar!

Har inte kommit något blod eller nåt idag och jag har faktiskt börjat må riktigt illa. Första gången i mitt liv som jag nästan hjular av glädje över illamående. Brösten ömmar också....men jag vågar inte hoppas nåt.

Jannika - ja visst är det så att det bara är att vänta och se men man blir knäpp av ovissheten...men det som sker sker ju ändå...Jag tänker på dig och läser varje dag i din tråd och hoppas på att du inte ska ha svarat så att du är inne och snusar bebis! Wilma skickar massor med pussar tillbaks.

Kattklo - Tack för dina tummar! Känns bra att du aldrig hört om nån som fått starkare plus vid mf.

Fjällmor - Tack vännen!

KarinÖ - Tack för ditt svar! Jobbigt att ha haft blödningar båda graviditeter. Var du inte väldigt orolig? Skönt att du fick veta var blodet kom ifrån.

SusanD - Tack! Wilma skickar en puss till sin goa kompis Emil och till Emils mamma stora mage...

Sonica - Vad jobbigt du har haft det men vilken tur att det gick bra till slut. Det går inget vidare med att vila mig just nu. Jobbar 100 % men det är faktiskt bra för du funderar jag mindre.

J o Å - Men den där historia om Karl har du inte berättat förr! Vilken rysare!! Tack gode gud för att det gick vägen för dig och att det blev en liten kung karl som kom ut. Snart kanske vi ses!

Nancy - Tack för pm och för att du alltid ställer upp och stöttar! T'änker på dig och hoppas att foten läker fort och att bebis i magen har det bra!

Många kramar Åsa

[SusanD]

En go kram och puss skickar Emil till sin tjej Wilma. Han var lite besviken över att hon inte dök upp i Borås, som tur var kom hans andra tjej Vera så det var helt ok.

Det här kommer gå vägen.

Kram Susan

[Fjällfolket]

åh! Som jag väntat på dig

Håller tummarna och tårna än hårdare nu

[-o< [-o< \:D/ [-o< [-o<

Kram!
/Fjällmor

[J och Å]

Hoppas verkligen att vi kan ses snart. Å att du då inte kommer att sippa rött med mig!!!

[anna]

Hej!
Jag hade missfall en gång, vet att vi pratade ytligt om det då vi träffades, så förlåt om jag upprepar något.

Jag fick blödningar, allt kändes konstigt o.s.v.
Positivt test.
In på kontroll, positivt test.
Blödningar fortsatte. Vaginalt ultraljud, men det fanns inget därinne Trots att de tog flera test som alla var oerhört positiva, och flera ultraljud fanns det inget därinne Oerhört märkligt.
Flera veckor senare åkte jag in på test igen, och då tog de test, positivt igen. Men ytterligare ett test via blodet, och det var negativt.

Jag har även haft blödningar både då Clara och Ida kom, utan att det var något konstigt.

kram anna