Återfall? Nu? VRÅLSKRIKER och vill inte sova.

Frågor och svar om att kura lite äldre barn
Skriv svar
rebekka4
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 23 feb 2005, 12:39

Återfall? Nu? VRÅLSKRIKER och vill inte sova.

Inlägg av rebekka4 »

Hej,
Har inte varit här på ett tag för att det inte har behövts. Men nu behöver jag hjälp.

Efter att ha varit förkyld med hög feber har lilla Rebekka spårat ur lite på sömnsidan.

Sen i torsdags så skriker hon som en galning när vi lägger henne på kvällen. Vi har ramsat och använt solfjäder - men när vi kommer in och skall göra solfjäder, så står hon upp och när vi vill lägga ner henne så klarmarar hon sig till en med naglarna i våra armar och försöker klätra upp ur sängen. :( :(

Dessutom vaknar hon med ett vrålskrik en eller flera gånger mitt i natten. Och hon är verkligen vaken - jag hör hur hon flyger upp och ställer sig och skriker rätt ut. :cry:

I går kväll skrek hon - men bara en minut. Och så la hon sig ner och sov så lugnt och fint. Äntligen, tänkte jag. Nu kommer hon sova gott hela natten. :) Men klockan 00.30 kom illtjutet från hennes rum. Jag avvaktade lite och så ramsade jag. Hon blev döförbannad och skrek ännu högre. Då började prata med mig själv (jag var ensam hemma) eftersom det att hon hör våra röster har funkat andra nätter. Hon lugnade sig faktisk ganska snabbt. Och jag tror, att hon höll på att somna. Men just då kom pappa hem från jobbet... Och eftersom hennes rum är just vid entren, så hörde hon honom och så började vi om från början. :cry: :cry:

Han gick in för att solfjädra - hon klamrade sig till honom och kunde hålla sig fast utan att han höll i henne. Han tog upp henne och satte sig i soffan med henne. Sen var han "dum" nog att vara på väg in och lägga henne, men ångrade sig för att hon skrek så. Vid andra försöket genomförde han. :!: Hon skrek men lugnade sig vid våra röster. Men kom igång igen efter 20 min. Samma visa - ramsa, och sen våra röster. Och så somande hon. Men två gånger till upprepade detta sig. Sista gången tog enbart ramsan faktiskt. Så jag har ju på känn vilken väg vi skall.

Men är det nån som kan tala om vad som händer. Varför har hon plötsligt börjat med dessa illtjut och gråt? När vi lägger henne på dagen är det inga problem.

Är detta ett återfall :?: :?: Eller är det en "fas":?: Eller kan det vara för att hon har varit sjuk och har haft mardrömmar och kommer på detta när hon skall somna eller när hon vaknar till :?: Eller är det för att jag har hängt upp en ny tavla över hennes säng :?: Eller för att jag och hennes pappa har haft det lite krisigt och bråkigt :?: Eller för att hennes pappas nya jobb gör, att han nu först kommer hem när hon har lagt sig (han brukade komma så han var med och la henne förut) :?: Eller är det för att det har blivit sommartid och hon är ur fas :?: Eller för att jag fortfarande ammar henne :?: Hon har varit jätte mammig efter hon var sjuk... Skulle vara skönt med nån slags förklaring, men det kanske är svårt att ge en sådan.

Ramsa och röster verkar vara lösningen. Vet dock också att när hon gråter såhär, så är det en ond cirkel för att hon då också vaknar och skriker upprepade gånger.

Det känns himla jobbigt, måste jag säga. Vill att hon skall vara glad och sova gott!!

Behöver lite uppbackning för att fixa detta känner jag!!!!

Tack
Ulrika
Ulrika med Rebekka, född aug. -04. Sov hela natten när hon var 4 månader (vagnade) men har alltid varit en piggelin;-) Särskillt på dagarna.

Liten ny flicka - Josefin - född 11 feb 2008;-)

Bor i Köpenhamn (sen 1990) och Rebekkas och Josefins pappa är dansk.
rebekka4
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 23 feb 2005, 12:39

Nu går det bättre

Inlägg av rebekka4 »

Hej,
Vill bara tacka för att jag fick skriva av mig lite här på forumet. För även om ingen har kunnat svara på mina frågor om varför Rebekka plötsligt har börjat krångla, så verkar ramsan ta nu!

Hon är forfarande ledsen när vi lägger henne -och jätte lättväckt om vi går in för att lägga över henne eller så. Och så vaknar hon och står upp och skriker 2-4 gånger per natt. Men de sista två nätterna har det räckt med ramsan - inget prat eller något, men bara ramsan:-) Antingen lägger hon sig ner med en gång och tystnar eller så kommer hon med en kort protest, och så ger hon sig!

Så jag tror att vi kommer lösa detta! Tack till ramsan :D :D

Och glad påsk förresten 8)

Ulrika med familj
Ulrika med Rebekka, född aug. -04. Sov hela natten när hon var 4 månader (vagnade) men har alltid varit en piggelin;-) Särskillt på dagarna.

Liten ny flicka - Josefin - född 11 feb 2008;-)

Bor i Köpenhamn (sen 1990) och Rebekkas och Josefins pappa är dansk.
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Vad underbart rar du är - som tackar för den hjälp du inte fått :oops: :shock: :!:

Det underlättar kolossalt om man ser barnets skrik och diverse konstiga beteenden som FRÅGOR, inte som missnöjesyttringar som kräver sina djuppsykologiska förklaringar.

Det är ungefär som om vi skulle börja på ett nytt jobb där vi tyckte vi kunde en massa, och allt gick bra, men så dök det upp någonting som vi inte begrep oss på, och så frågade vi folk - varpå folk började undra VARFÖR vi frågade/mådde dåligt/mådde konstigt över vad det nu var, etc etc etc. Vi kanske bara behövde lite saklig vägledning :idea: :!:

Man kan ju verkligen, även som vuxen, må apa i plötslig förvirring utan att alltid kunna sätta fingret på exakt vad som nu skulle vara fel och varför. Då tar man gärna emot en utsträckt hand, som visar en den lämpliga vägen att gå :idea: :lol:

"Hon har varit jätte mammig efter hon var sjuk... Skulle vara skönt med nån slags förklaring, men det kanske är svårt att ge en sådan." Där har du förklaringen, om vi nu ändå ska rota efter en sådan :lol: Hon blev sjuk. Vad är det :?: Varginvasion :!: I själva kroppen, i välbefinnandet som ryker, i obehaget, förvirringen, plågan :cry: Vi vuxna vet att vi med största sannolikhet blir bra igen på fredag, då vi ska på fest, och är vi inte helt krya då så tar vi tretton Treo och går i alla fall. Ett litet barn har inga sådana referensramar. Ett litet barn fruktar - och det med rätta - för livhanken. Någonting alldeles obegripligt och skrämmande och hemskt händer med det barnet trodde fungerade och levde och uppförde sig hyfsat: den egna lilla kroppen. Som man var fullt upptagen med att lära sig hantera och bemästra. Nu går den i strejk :!: Vad betyder det :?: Död och förintelse :!: Vargar så det kryllar :!: :cry:

Längre än så behöver man inte gå. Det är långt nog, i förståelse. Lilla älsklingen behöver få det enkla och betryggande beskedet att allting är bra igen, allt är som det ska, igen. Där är ramsan precis den välsignelse som du märkt av.

Om sedan pappa kommer och går lite hur som helst, har faktiskt ingen betydelse i sammanhanget :!:

Men vänj henne vid ljud, som inte har med henne - eller med er - att göra. Prata gärna på med varandra som ni gör och som du gjorde för dig själv (bra där :wink: ) men låt inte pratet handla om henne. Och sätt sedan på musik eller annat neutralt i ljudväg.
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
rebekka4
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 23 feb 2005, 12:39

HJÄLP!!!

Inlägg av rebekka4 »

Hej igen,
Nu vet jag inte vad jag skall göra mera :!: :!:

Efter två lyckade kvällar och nätter måndag och tisdag denna veckan är vi tillbaks där vi började. Hon gråter och gråter och gråter vid varje lägning. Hon vaknar av minsta lilla också om vi går in på de tider vi brukar, dvs. då hon borde sova djupt. :?

Nu börjar hon snart få sömnbrist... :cry: och börjar därför också bli jobbig och gnällig på dagarna. Jag vet inte hur jag skall styra upp detta. Och jag vet inte heller om jag kan hämta hjälp här på forumet. För det råd jag kommer få är att fortsätta med ramsan och de andra verktygen. Och de FUNKAR inte. Det blir värre och värre för varje dag. :cry: :cry: :cry:

Jag är helt förtvivlad och min man har börjat prata om att byta metod för att han inte står ut med att höra henne vara ledsen. Han vill in och sitta hos henne tills hon somnar, men jag vet av erfarenhet att det är en riktigt dålig lösning. (Vill gärna ha fler argument för varför det är en kass idé.)

Kan någon hjälpa :?: :?: Jag hade ju attityden och fick tillbaks henne på spåret. Men varför höll det bara i två dar? Inget ändrade sig ju i dessa dagar. Allt var som vanligt. Och så plöstligt igen, så är det kaos.

Nu måste jag ta henne - det tog henne 45 min att somna för att sova middag. Hon somnade faktiskt glad och låg och pratade även om hon hade gråtit mycket innan. Men eEfter 30 minuter ville jag lägga över henne och då vaknade hon med en gång. Grät, men somnade om efter ramsa och mitt prat i vardagsrummet. Efter hon hade sovit i 10 minuter gick jag igen in för att lägga över henne (hon kastar alltid ut täcket när hon är ledsen) och då vaknade hon igen med en gång. Nu står hon upp och gråter och har gjort det hela tiden mens jag har skrivit detta. Inget verkar hjälpa.

Och en sista grej. Nu är hon glad när jag lägger ner henne och hon börjar först gråta när det gått några minuter efter jag har sagt versen. Detta är helt nytt... annars brukar hon sätta igång med det samma...

HJÄLP!!!!!!

Ulrika

Ps. Tack för ditt svar AW. Kändes bra med den förklaringen och uppbakningen. Trodde att jag var på rätt spår, men det var jag ju inte som du kan se.
Ulrika med Rebekka, född aug. -04. Sov hela natten när hon var 4 månader (vagnade) men har alltid varit en piggelin;-) Särskillt på dagarna.

Liten ny flicka - Josefin - född 11 feb 2008;-)

Bor i Köpenhamn (sen 1990) och Rebekkas och Josefins pappa är dansk.
Gäst

Inlägg av Gäst »

:D Kort svar kommer här!

:idea: Upphör med trafiken - du stör henne. Hon kan sova utan täcke - nemas problemas. Väck inte den björn som sover... :wink: Hon är ju nöjd så varför in och göra henne missnöjd pga av ett täcke :wink: :lol: ?

:idea: Du fick ju till det och i två dagar var allt bra, Sedan kom natt nummer tre som brukar innebära en ny frågestund och det är DÅ man verkligen går på med rejäla svar med ramsan och känslan i den. Om man ser till att genomföra DÅ - ja, då är man i hamn. Tvekar man och verktygar för mycket (=man visar sn osäkerhet) så är man tillbaka på ruta -27 :wink: .

:idea: Så glöm det som varit och börja om på nytt! Och ge det en vecka innan utvärdering och kom ihåg att det är en process!

:D Lycka till!
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D TAck, Mammut Maria :wink: :D

Ja, där fick du svaret du inte ville ha.

Om vi nu vänder på steken och jag frågar dig - och den ömme fadern - vad ni hade tänkt er för alternativ, nu när ni inte "står ut" :?:

Sitta hos henne, vill han göra, skriver du. Men du säger att du vet att "det" är en dålig lösning. Och du vill att jag ska förklara varför det är en dålig lösning, det som du säger att du vet själv :?:

Alla sätt är bra utom de dåliga. Låt honom sitta, om han vill det. Varför inte :?: Huvudsaken är att någon av er kan hjälpa barnet i ro, och att vederbörande tror på det riktiga i saken och tar ledningen, så barnet slipper :!:

Jag kan vända på steken ytterligare: jag tycker INTE om att se SHN-kuren misshandlas :!:

Med trafik, orosvargar, ansvaret på barnet, frågor till barnet - och det är vad du/ni sysslar med nu - misshandlar ni kuren och det gör mig sur, särskilt som du klagar på toppen och i förtid har bestämt dig för att du nog "inte kan hämta hjälp här på forumet".

Då misshandlar du min/vår tid också, om man säger :cry: :cry: :!:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
rebekka4
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 23 feb 2005, 12:39

...

Inlägg av rebekka4 »

Hej igen
Tack för era snabba svar!

Jag lovar att inte missbruka forumet :oops: Men känslan av att tro att man kan något och så plötsligt upptäcka "men hjälp, det jag trodde att jag har koll på, har jag överhuvudtaget inte koll på", det är inte lätt. :roll:

Jag skall jobba på - och låta henne sova utan täcke... :!:

Tack!!!!

Ulrika

Ps. Pappan kan inte ta över för i vardagen är han inte hemma förän efter hon har lagt sig...
Ulrika med Rebekka, född aug. -04. Sov hela natten när hon var 4 månader (vagnade) men har alltid varit en piggelin;-) Särskillt på dagarna.

Liten ny flicka - Josefin - född 11 feb 2008;-)

Bor i Köpenhamn (sen 1990) och Rebekkas och Josefins pappa är dansk.
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Tack för din goda vilja :wink: :lol:

Jahaja, lätt för pappa att säga att det ska bytas metod och sittas stol, när han inte själv är hemma på kvällarna :evil: :roll:

Om jag vore du, skulle jag försöka lägga allt det här snurret bakom mig. Jag skulle ta fram Lathunden. Jag skulle med hjälp av några sköna vårpromenader klara skallen. Sedan skulle jag lugnt, sansat och sakligt börja om från början.
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
rebekka4
Inlägg: 173
Blev medlem: ons 23 feb 2005, 12:39

status

Inlägg av rebekka4 »

Hej igen,
Vill bara berätta att det går mycket, mycket bättre nu :!: :!:

Jag gjorde som du sa AW och la snurret bakom mig, och tog tag i det. Och det funkade :) :) :) Nu kan hon hitta på att smågnälla/gråta lite varannan kväll, men det låter mer som hon är sur för att dagen är slut. Hon blir inte sådär olycklig mer :) Och det är inte varje kväll :)

Tyvärr fick Rebekka maginfluensa i torsdags :cry: , men det har inte påverkat hennes sömn så mycket. Dagslurarna har krångla för att hon har vaknat och mått dåligt, men kvällar och nätter har gått bra. Tidigt uppvaknande på morgonen har det tyvärr varit, men det har nog vart för att hon har varit törstig/hungrig efter allt kräkandet.

Har två frågor:
:arrow: Hur förebygger man att vargen kommer in, när de är sjuka? För när de kräks eller mår urkasst så måste man ju ta upp dem :!: Sömntiderna kan vara svåra att hålla. Första dan med maginfluensa då sov hon nästan hela dagen, men som tur var ville hon gärna sova på natten också. Men det ger ju snurr...

:arrow: Rebekka har börjat ropa mamma, mamma, mamma, när hon vaknar - för tidigt - på morgonen. Vad gör man. Det känns uselt att inte svara henne :cry: :cry: I morse pratade hon och ropade i en kvart. Gnällde lite men inget särskillt. Och ropade mamma, mamma, mamma igen. Så sa jag vers och så började hon gråta i stället... Kanska svarar hennes reaktion på min fråga... Men som sagt, så känns det jätteknepigt att inte respondera alls :!:
Vad gör man?

Tack
Ulrika
Ulrika med Rebekka, född aug. -04. Sov hela natten när hon var 4 månader (vagnade) men har alltid varit en piggelin;-) Särskillt på dagarna.

Liten ny flicka - Josefin - född 11 feb 2008;-)

Bor i Köpenhamn (sen 1990) och Rebekkas och Josefins pappa är dansk.
Gäst

Inlägg av Gäst »

:D När de är sjuka så kan manverktyga lite extra och ta hand om dem ändå. Det behöver int betyda vargar utan sådant kan man göra med attityd av självklarhet också!

:idea: Ge henne en upplysningramsa direkt när hon börjar ropa. Då har du svarat och så slutar hon att ropa och gosar ner sig och sover istället. Hon fick svaret på sin fråga om hurvuda det var morgon eller inte. Även om hennes sätt att ställa frågan är "mamma, mamma, mammma" osv :wink: .
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn äldre än ett år "