FÖRTROTS - tipstråd

Här hamnar favoriter från samtliga forum till erinran, inspiration, nyskapande
annifrid
Inlägg: 90
Blev medlem: sön 09 apr 2006, 20:50

Inlägg av annifrid »

Hej Anna!

Tusen tack för ditt utförliga svar, fullt av förnuftiga synpunkter! Vi är så glada att ditt forum finns och att du skrivit så bra böcker om barnafostran! Utan sova-hela-natten-kuren skulle vår familj ha varit en våt liten pöl. Nu har vi glada och utsövda barn och vi har vuxenkvällar och säkra sömnnätter.

Angående ditt trevliga svar: Jag skrattade högt när du skrev "jag tror inte att det är lillasyster som blir skitsur utan du". Så sant när man tänker efter. Lillasyster kan ju avledas enkelt. Storasyster är faktiskt väldigt artig och brukar säga tack när hon tar saker från lillasyster (eller vem det nu är för stunden). Jag trodde bara att det är olämpligt för henne att lära sig att hon kan ta vad hon vill men det lär hon sig säkert så småningom utan min hjälp.

när det gäller vagn så fick jag många bra tips. Storasyster älskar att dra vagnen själv. Hon petar bort mina händer och SKA dra helt själv. Detta gör vi ibland men jag ska börja göra det som huvudregel nu när jag tänker efter. Mina barn har aldrig velat sitta i vagn utan föredragit selar eller gå själv men jag har tänkt att de måste kunna sitta i vagn för att livet blir komplicerat annars. Nu tänker jag låta deras behov styra och inrätta mig mer därefter.

Imorgon ska vi diska hela dagen :D

Social delaktighet ska vi bli ännu bättre på, särskilt för lilltjejen, men även för stora. STora tas i bruk väldigt mycket men kanske inte på det koncentrerade sättet som du säger (2 * 20 minuters pass).

Idag har jag, utifrån tidigare tips jag läst här, i förebyggande syfte ofta berömt storasyster för att hon är så snäll och gullig mot sin syster. Och hon har varit extra kärvänlig faktiskt. :)

Tack igen!
Mammor till tjejerna f?dda -05 och -06
Lua

Inlägg av Lua »

annifrid skrev:Jag trodde bara att det är olämpligt för henne att lära sig att hon kan ta vad hon vill men det lär hon sig säkert så småningom utan min hjälp.
:idea: Tänk på att du faktiskt lär henne en massa i den situationen! Att bete sig trevligt, ge något intressant till sin lillasyster och att tacka för sig är kunskaper väl värda att ha med sig!

Kram Lua. :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

annifrid skrev:Utan sova-hela-natten-kuren skulle vår familj ha varit en våt liten pöl. Nu har vi glada och utsövda barn och vi har vuxenkvällar och säkra sömnnätter.
:D Underbart att höra :lol: Tack :!:

:heart:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

Lua skrev: Tänk på att du faktiskt lär henne en massa i den situationen! Att bete sig trevligt, ge något intressant till sin lillasyster och att tacka för sig är kunskaper väl värda att ha med sig!
:D Det goda exemplets makt är stor :P "Förr", när folk LEVDE med sina små barn och inte bara träffades när alla var "lediga" (utom husmor, peståss, som fortfarande tar på sig merparten av hem- och hullshållsarbetet, men det är ju en annan historia) bedrevs förvisso mycket mera fostran genom just det (förhoppningsvis) goda exemplet, förebilderiet :wink:

Jag minns när jag hade nio egyptiska studenter boende hos mig i flera månader och insåg, redan efter ett par tre dagar, att jag varken hade råd att föda alla dessa vuxna män med mat eller tid att sköta om allting. Snabbt delegerades alla uppgifter. Någon bakade varje morgon, någon handlade, någon lagade maten, någon tog ut barnen, någon tvättade - två, ska jag säga egentligen, eftersom alla jobbade parvis. De bestämde helt själva och allt förlöpte totalt smärtfritt (och billigt, jämförelsevis :!: ).

Jag visste (och såg det senare med egna ögon i Egypten) att unga män näppeligen lagar mat, bakar eller ens handlar, och inte tar de hand om barnen. Dvs karlarna med pappan i spetsen tar hand om sönerna från det de är fem år och börjar lära upp dem på fälten, och när - fortfarande - sönerna är nio år, övertar fäderna och männen i familj och släkt fostran totalt. Vilket i praktiken betyder att barnen börjar arbeta på allvar, allt för "flockens" överlevnad.

Fram till fem år är även pojkarna uteslutande med mamman som i sin tur omger sig med idel kvinnor.

"Hur i fridens dar kan ni laga så fantastisk mat?" frågade jag mina unga studenter. "Och hur kan ni baka så gott bröd? Ni har ju aldrig gjort det förut, eller hur?"

"Vi såg på", var deras svar. "Vi lärde oss av att se på."

Nu var detta trettio år sedan men ändå...

I timmar satt de små pojkarna på jordgolvet och såg på medan kvinnorna bakade, skötte spädbarnen, fixade evighetslång matlagning på det enda lilla primusköket efter att ha förberett råvarorna halva dagen. De såg och lärde fram till de blev fem och kunde för livet :!:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
jenny75
Inlägg: 3
Blev medlem: tor 28 jun 2007, 15:23

Inlägg av jenny75 »

Har en son som är ca 2½ år. Han är väldigt högljudd & bestämd.

T ex vill inte gå in utan lägger sig ute på gräset eller inne i trappuppgången & skriker. Har provat gå iväg & säga hejdå men han brys sig inte om det. Slutar med att jag bär in honom skrikandes….

När vi är ute & leker eller ska gå iväg på en promenad så vill han förstås bestämma var vi ska gå & hur länge vi skall vara ute. Kan inte lämna honom med blicken för han går bara iväg, tittar lite på mig & flinar :lol: . Börjar jag gå i mot honom så springer han (tjoho mamma vill leka tagen) Har provat att gå åt andra hållet men han bryr sig inte… Ibland funkar det….

Provade att låta honom vara lite när han gått iväg för att se om han skulle kolla upp var mamma var. Slutade med att han försvann! (går ju riktigt fort när detta händer) blev alldeles förskräckt sprang fram å tillbaka & letade, hittade honom på en gård nära men eftersom jag blev så rädd så sprang jag åt ett annat håll. Kände mig som världens sämsta mamma… Hur kunde jag ens tänka tanken… jo min väninna som var med tyckte vi kunde prova, jag kände i magen att detta går inte men jag tänkte äh vi provar väl då. Ska ALDRIG göra så igen. Känner mig så misslyckad…. Pratade med några kompisar på en gård & min son åkte iväg på en liten leksaksbil in på andra gårdar osv. De sa bara, låt honom vara han kommer ju men han gör ju inte det! Får springa som en galning tillslut tog jag av honom bilen skulle gjort det på en gång eftersom han inte höll sig i närheten. Är så lätt för alla att säga gör si gör så. Känner mig värdelös :cry: som mamma tror också att jag tänker för mkt på vad andra ska tänka om jag ryter i åt honom men det är kanske det som behövs??? Är jag för mesig?

Hur ska jag kunna ta av honom att vara så högljudd? Har sagt att fortsätter du att skrika får du gå in på ditt rum! Han har faktiskt gjort det också smällt igen dörren & fortsatt gapa….
Ibland blir han så arg att han slår sig själv i ansiktet!

Helt otroligt vilken kraft & bestämdhet en sådan liten kille kan ha!

Har dessutom separerat för ca 2 månader sedan så det har varit jobbigt med det. Vet att jag måste ta tag i detta nu för det blir ju inte precis lättare ju äldre han är.

Vad kan jag göra? Vill gärna ha lite råd, tips så det ska bli bättre både för min son & mig själv
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Välkommen är du :wink: :lol:

Det finns inte mycket till samarbete mellan er. Och samarbete är nyckelordet.

Lätt att säga, förstår jag att du tycker, och det är det ju. Men bakom ligger en hel livsfilosofi, praktiskt och konkret beskriven i Barnaboken.

Jag önskar du ville läsa och ta till dig den. Då skulle du, vågar jag hoppas och tro, lyssna mera och innerligare till din egen inre övertygelses röst i stället för till omgivningen, och du skulle lära dig se ditt barns FRÅGOR som just frågor - som kräver sina goda, riktiga svar, dem han söker - i stället för som utmanande missnöjesyttringar.

Du är ju och ska vara ditt lilla barns allra bästa vän i världen. Sådant skriker man sig inte till.

:heart:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Mindy
Inlägg: 1190
Blev medlem: mån 20 dec 2004, 18:13
Ort: Umeå

Inlägg av Mindy »

Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006. :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Tack, Mindy :wink: :lol:

:sleep:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Skriv svar

Återgå till "Klistrade favorittrådar"