När mamma och pappa inte vill ta hand om sina egna barn

[Tina D]

Är djupt bekymrad över mina kusinbarn som för tillfället bor permanent hos mormor och morfar. Deras mamma och pappa vill helt enkelt inte ha dem hos sig (skilda). Morföräldrarna är närmare 65 och börjar ta slut. De skjutsar barnen till skolan var morgon (tre mil) och hämtar på eftermiddagen.
Dessa två pojkar är deras enda barnbarn och morföräldrarna är snälla och vill ställa upp. De är också oroliga för att barnen skall hamna i fosterhem om de säger nej.
Hela soppan började med att föräldrarna skilde sig. Mamman var inte intresserad av att ha pojkarna utan ville satsa på sig själv. Hon påstår sig få ångest av att ha dem hos sig.
Pappan tog bra hand om barnen men träffade senare en ny kvinna och fick ytterligare en son med henne. Barnen har periodvis vistats hos dem men just nu verkar det som om varken mor eller far vill ta hand om dem utan lämpar över allt ansvar på mormor och morfar. Föräldrarna har bra jobb och är socialt kompetenta men detta är skandal!! Hur kan man avsäga sig föräldraskapet??? Vad ska vi göra för att få dem att förstå hur galet detta är?
Är det någon som vet vad som kan ske om det sociala kopplas in??
Det är synd om mormor och morfar!!!
Hoppas på många kloka råd!
Tina

[kissemjao]

Ja, visst är det lättare att skratta än att gråta. Usch, det gör ont att läsa...
Föräldraskap är inget man kan avsgäga sig, sådär när galoschen inte passar. Det är ett lagstadgat livsåtagande.
Om det ska bli nån annan vårdnadshavare, så ska detta vara ett laga kraft vunnet beslut. För pojkarnas rättsäkerhets skull, tycker jag definititv du eller kanske rentav morföräldrarna bör konttakta socialtjänsten i detta läget. Det är också en skyldighet varje medborgare har. Man kan anmäla anonymt, och varje anmälan måste följas upp.
Beroende på hur man tar kontakt med socialtjänsten så är det olika vad som händer.
Tar modern, fadern självmant kontakten så kan man ju sätta in stödinsatser/öppenvårdsinsatser och hålla ärendet på bevakning. Men utan att ha mer kött på benen än det du skriver så tycker jag det låter som ett ärende som den som står som åskådare, ska anmäla och som av socialtjänsten ska utredas.
Hur mår pojkarna? Hur tänker föräldrarna? Vad vill föräldrarna? Vad kan morföräldrarna ställa upp på. Ska pojkarna behöva nya vårdnadshavare? I slutändan så kan ju barnen komma att familjehemsplaceras. Men i det längsta jobbar man inom soc.tjänsten för att stärka kontakten i det befintliga nätverket...

[Mamma S]

Usch, jag vill grata nar jag laser. Har du bra kontakt med din kusin? Lyssnar hon pa dig? Gar det att prata med henne och fraga hur hon har tankt sig och vilken framtid ser sina barn i? Det hade kansek varit det basta som kissemjao sager att fa henne till att kontakta socialen sa de kan fa hjalpinsatser?

[?za]

Hej! Du kan ringa till socialjouren och fråga dom hur du ska gå tillväga och vad som skulle ske om soc kopplas in. Man kan vara helt anonym. Jag ringde dit och pratade och frågade MASSOR när min syster hade problem. Jag fick ett jättebra bemötande
Annars finns ju Bris också.. dom kan man också fråga.