Förhållningssättet - det som avgör

Här hamnar favoriter från samtliga forum till erinran, inspiration, nyskapande
Skriv svar
Gäst

Förhållningssättet - det som avgör

Inlägg av Gäst »

:idea: Som jag ser det så tillhandahåller SHN-kuren (AW) det förhållningssätt som i sin tur gör verktygen funktionsdugliga. Utan rätt förhållningssätt funkar inte verktygen. Med rätt förhållningssätt fungerar verktygen. Rik av erfarenhet så kan jag lugnt säga att så ÄR det :!: Det är känsla och attityd av självklarhet (förhållningssätt) som avgör hur man hanterar verktygen och hur kuren sedan i sin tur fungerar. Schema och verktyg utgör själva basen men det är förhållningssättet som får saker och ting att hända :D . Förhållningssättet är som bakpulvret i ett recept på sockerkaka :thumbsup: ! Utan bakpulver händer ingenting... Rik av erfarenhet där också... :roll: :wink:

:idea: Varför jag lyckas få till det hela är inte för att jag är så jäkla bra på att ramsa i olika tonarter eller på "rätt" ställe eller håller på schemat till 100% :shock: . Nej - det handlar om att jag har en övergripande tro på mig själv, barnet, situationen och på sömnens betydelse för en bra förälder/barn-relation. Ja, hela familjerelationen :heart: . Alla behöver vi sömn för att fungera och kunna tänka/agera på ett vinnande sätt i vardagen. En god sömn är språngbrädan till att kunna se allt det som finns där ute som är meningen med Livet! Hjärnan behöver vila för att kunna ta in information. För säg mig den som kan släppa tanken på sömn när någon i familjen har sömnproblem… Alla vet hur dessa grubblerier mörklägger vardagen för de som befinner sig i situationen. Ja, det är bara att läsa på diverse forum där sömnbekymmer och dess hantering eller hopplöshet upptar SÅ mycket tid av ältande fram och tillbaka. Man vill ha en lösning men ser inte skogen för alla träden. Det är bara man själv som har förmågan att genom kunskap förändra en situation där barnet/föräldern (=sammanhanget) inte får den sömn det behöver. Inget av vad AW, jag eller vem som helst annan person än man själv säger kan förändra någons situation. Tänk vilken TILLGÅNG det är :heart: ! Man har ju det hela i sig och är således inte beroende av omgivningen eller experter för att förändra en situation! KAN SJÄLV - ett begrepp som varje 2-åring ger som budskap till omvärlden. Den känslan av egen förmåga tappar vi dock på vägen... Men med medvetenhet kan vi plocka upp den! Och nu vet du :P !

:idea: Mitt sätt att se på sömn som en grund för känsla av hanterbarhet och glädje i vardagen bidrar till att förhållningssättet jag har är likställt AW:s. Det innebär dock inte att jag ”gör som AW gör”. Jag är övertygad om att om Anna och jag skulle kura samma barn samtidigt så skulle vertygtsanvändandet vara olika. Både gällande tidpunkt för ingripande och sättet i själva verktygandet. Helt säkert :!: Men förhållningssättet skulle vara det samma och därför skulle vi lyckas lika väl båda två. Helt säkert det också :!:

:idea: Av den anledningen så är det ju alldeles självklart att man ska "modifiera" eller "köra en egen variant". En del vill slå på stora trumman och säga att ”jo, jag körde en egen variant” eller ”ja, jag kan ju inte hålla med om ALLT…” Då vill jag fråga mig hur det annars skulle gå till?! Något annat än att ”köra egna varianter” är otänkbart i min värld! Det kan enligt mitt sätt att se det inte bli på annat sätt - vi är inte alla AW eller Mammut som tur är :roll: (....och inte ens vi är oss själva alla dagar ) utan alla är ju sina egna personer. Vad SHN-kuren bygger på är att vi alla är olika - men mer lika än olika. Det är likheterna man tar fasta på när det gäller att förstå varandra i mellanmänskliga relationer. Som i Barnaboken och SHN-kuren t ex. Man ska ta in kunskapen som på olika sätt förmedlas och införliva den i sig själv - då blir kunskapen till egen visdom! Då blir förhållningssättet också rätt och man lyckas med att hjälpa sitt barn att sova skönt om natten. På sitt alldeles egna sätt med det alldeles unika barnet. En unik situation byggd på de mellanmänskliga likheter som vi inte får förbise i jakten på det unika hos alla. Den jakten gör oss oförmögna att se att vi har en påverkan och en möjlighet till förändring som gynnar sammanhanget familjen. Många som "går in i väggen" lever med just den känslan. Den är tärande. Genom att istället bejaka och se till likheterna kan det unika hos varje individ frodas :heart: !

:idea: Angående verktygen så är jag alldeles säker på att man kan få sitt barn att somna/somna om lugnt om man sjunger ”är du kär i mig ännu Klas-Göran” och hoppar 8 hoppsasteg baklänges med en röd och en grön gummistövel på fel fot ute på balkongen var 4:e minut :shock: - om man bara hade tilltro och ett vinnande samt självklart förhållningssätt till situationen, barnet och sig själv :D ! Absolutamente :!:

:idea: Därför ska man vara så påläst att man kan ta kunskapen till sig och förankra i sin egen personlighet samt att våga agera som egen person i kurens alla moment - inte en kopia av AW eller Mammut. Ni vet hur det är med dåliga kopior... :wink: Om jag kan, så kan jag lova att alla andra också kan - jag är bara en Mammut bland alla andra....
Senast redigerad av Gäst den fre 03 mar 2006, 19:11, redigerad totalt 3 gång.
ambra
Inlägg: 407
Blev medlem: lör 20 aug 2005, 15:39
Ort: Stockholm

Inlägg av ambra »

Så sant, så sant, det du skriver :!: :D Detta inlägg borde definitivt bli en "Sticky" :!:
Ambra
storebror feb 01 :heart:
lillen aug 05 :heart:
Madeleine
Inlägg: 40
Blev medlem: tor 04 aug 2005, 22:29
Ort: Bj?rred

Inlägg av Madeleine »

Halleluja, Maria!! Tänk att jag har ju förstått detta för inte så länge sen. Trots att det var ett tag sen vi kurade. Och det märkliga är ju att jag egentligen vet det sen långt tidigare. Fast INTE när det gäller barnens sömn utan allt annat. Konsekvens i det man gör och tro på det. Man behöver ju inte vara Einstein för att förstå det men ändå så gör man det så stort. Och vacklar emellanåt gör man ju.

Ska bli kul att gå "kurs" snart!
Madeleine
/Madeleine
Mamma till Nikola 030701 (ej kurad) och
Alexander 050319 (kurad 050901)
A lie
Inlägg: 201
Blev medlem: sön 01 jan 2006, 19:08
Ort: Stora Mel?sa, ?rebro
Kontakt:

Inlägg av A lie »

TACK :!:
Du får ner så himla bra vad jag trasslat mig runt och eg velat säga i otal snurriga inlägg på FL om detta med att köpa allt/göra på sitt eget sätt. :heart:
Annelie; mamma till Widar (050606), och Vendela (060910)
ms Sophie

Inlägg av ms Sophie »

Tack för de klockrena orden!!!
Satt bara och log och höll med när jag läste detta!
Mitt i prick helt enkelt! Tack för det :D
Sagomamma
Inlägg: 742
Blev medlem: sön 21 nov 2004, 19:52
Ort: Hässleholm i Skåne
Kontakt:

Inlägg av Sagomamma »

=D> [-o< =D> :D
Tess
Inlägg: 17
Blev medlem: ons 08 jun 2005, 12:38
Ort: Nykvarn

Borde bli en STICKY

Inlägg av Tess »

Precis så känner jag också. I början hade jag lite "dåligt samvete" över att jag inte gjorde exakt som det står i böckerna :oops: ...men med övertygelsen har det funkat ändå. Vi har hittat en väg som passar oss och utan AW hade det inte gått, för jag famlade i mörker innan jag hittade hit. Men nu känns det så bra och säkert! :D
mamma till Lovisa, sept-01 ( ej kurad) samt Alva april-05 (har k?rt med standardmodell sedan hon var ca 3 m?nader. Kurade ordentligt vid 6 m?nader efter att n?tterna b?rjat strula med en massa vargar...Lite ?verg?ende strul ocks? vid 8 m?n...
Kit
Inlägg: 830
Blev medlem: tis 23 nov 2004, 18:35

Re: På begäran: Reflekton kring förhål

Inlägg av Kit »

Mammut Maria skrev: Förhållningssättet är som bakpulvret i ett recept på sockerkaka :thumbsup: ! Utan bakpulver händer ingenting...

:idea: Varför jag lyckas få till det hela är inte för att jag är så jäkla bra på att ramsa i olika tonarter eller på "rätt" ställe eller håller på schemat till 100% :shock: . Nej - det handlar om att jag har en övergripande tro på mig själv, barnet, situationen


Aaaalltså, kloka Mammuten därborta på Stäppen! Detta kan jag numera stämma in i - inte enbart för att jag har tilltron till resonemanget utan i första hand för att jag har erfarenheten! \:D/

Jag barnvaktade liten barnaboksbaby för första gången och möjligen tillät jag ett uns av ängslan härja runt strax vid själva förfrågan, som ställdes per telefon - Que? Moi? - men icke sedan! Jag laddade verkligen!

Och väl på plats resonerade jag fast och övertygande - i presens, inte i futurum! - med mig själv och lilla ljuvliga vovven och när bebben hojtade till mer än en gång, ja, då gjorde jag och vovsingen gemensam sak och gick i samlad tropp till barnkammardörren, där vi :shock: jag :roll: läste ramsan innantill från en handskriven vältummad lapp och ramsade oss bort från dörren och strax var det tyst från barnkammaren! Jag var full av bakpulver! :lol:

Attityden är verkligen A och O och en förutsättning för resten!
:heart: Jag sökte en Bibel och fann Barnaboken.

:heart: Matte till minilejon som ramsas i spinn.

:heart: Det är inte för att det är svårt, som du inte vågar. Det är för att du inte vågar, som det är svårt.
Gäst

Inlägg av Gäst »

:D Tack alla för glad tillrop här på forumet, via PM och mejlledes :heart: . Det känns skönt att ha kunnat lyfta blicken för en del och framför allt blir jag glad då ni skriver att ni tror mer på er själva nu! BRA!

:idea: Jag skulle också vilja passa på att använda AW:s utmärkta fras "om du inte ifrågasätter barnets goda sömn så gör inte barnet det heller". Jag vill trycka lite extra på det då jag upplever att många kör kuren och sedan hamnar i ett slags bestående "kurtänk" - vardagen med ett barn med god sömn vill inte infinna sig. Nej, en del fastnar och tror att man för alltid har ett "kurbarn" och i det sättet att tänka så ifrågasätter man faktiskt barnets goda sömn. Hela tiden. Kan ni se det? Och vad händer då? Jo - då ifrågasätter barnet den goda sömnen också... Där hamnar många ett par/ tre veckor efter kuren (och fastnar gärna där väldigt länge, tyvärr) och sedan är det igång i en lång rad av frågor från både barn och förälder. Men om förhållningssättet hade varit att inte ifrågasätta en goda sömnen så hade det sett annorlunda ut! Tänk på att läsa "Tips på vägen" många gånger om - helst i en bekymmersfri period då man är mer öppen - och känn in budskapet som AW ger. Då blir förhållningssättet så mycket mer vinnande och vardagen så mycket enklare :D !

:idea: Som tecken på att barnets goda sömn ifrågasätts efter genoförd kur kan jag t ex se att det divideras :wink: om
:arrow: hur varmt/kallt det är i rummet
:arrow: hur barnet är klätt
:arrow: schemafunderingar
:arrow: verktygsanvändande hitan och ditan
:arrow: mat hitan och ditan (ml-fokusering)
:arrow: sovställningar

Under själva kuren är det såklart viktigt att dessa förutsättningar är bra och vinnande men det är som sagt förhållningssättet som är det som får saker och ting att hända. Barn VILL sova! Det är inget hokus pokus :shock: :roll: :lol: ! Inget man "gör" ska få barnen ATT SOVA. Vad man gör är att man LUGNAR ett barn så att det KAN SOMNA. Sova ska och kan barnet göra själv - oavsett exakta ml mat och temperaturer i rummet. Faran är att om man tror att det är dessa detaljer som "får barnet att sova" så ifrågasätter man barnets goda sömn. Just precis det AW vill förmedla att vi inte ska. Så ha koll på detaljerna sådär med ett getöga och satsa på helheten - tron på dig själv, barnet, situationen på den goda sömnen för alla! Barn VILL sova och KAN det också - men ibland får man ge dem betryggande svar som en förutsättning för dem att somna/somna om.

:idea: Kanske är det känslan av risken för att misslyckas som är skrämmande och stor? Kanske är det så att det finns vissa risker med att lyckas med kuren? Kanske är det så att då finns det också en risk att misslyckas? Och vad händer då? Vem har ansvaret? Vem bär således "skulden"? Tyvärr är det många som förknippar ordet "ansvar" med skuld. Medvetet eller omedvetet och detta tankemönster ställer till det för många. Den känslan gör att man gärna går i taket om det blir lite strul kring kuren eller sömnen där efter. "Vad var det jag sa"- principen kommer smygandes i hjärnan... Från en själv eller tron på att andra ska pränta in det i en... Denna känslan ger "sändningsstörningar" i verktygandet (vargar). Därför får man inte till det och man begriper inte varför! Men vet ni - det handlar inte om att "lyckas" vad det gäller kuren (eller annat i Livet heller)! Det handlar om att hantera en situation på ett vinnande sätt. Det går lite fram och lite bakåt men så är det med processer. Framgångar och erfarenheter (inte misslyckanden). Så måste det vara. Kallas för Livet och det handlar inte om hur "man har det". Det handlar om "hur man tar det". Kan låta klämkäckt (blä!) men jag menar inte att man behöver tänka positivt. Man behöver för den skull inte heller tänka negativt. Man kan tänka REALISTISKT (sakligt, som AW skulle sagt!)! Då blir det en bra grund för att gå vidare och hantera saker och ting på ett vinnande sätt!

:idea: Det handlar i grunden om att agera snarare än att reagera på det som händer oss.

:!: Kom också ihåg att reflektion är det som gör att man blir säker i det man gör. Att reflektera innebär att lyssna, lära av andra och att utifrån det fatta ett eget beslut!
Senast redigerad av Gäst den fre 03 mar 2006, 19:13, redigerad totalt 3 gång.
Joy
Inlägg: 113
Blev medlem: mån 18 sep 2006, 17:18
Ort: Karlskoga

tankar

Inlägg av Joy »

ja, det var bra tankar du skriver här Mammut.

Det är nog så att det är lätt att fastna o tro att det är en "metod" man håller på med när man kurar. Men jag har oxå förstått att det är mycket mer än en metod. Ett förhållningssätt. Ett liv.
Men jag kan ändå känna att jag liksom fastnat. Jag är livrädd för att detta ska gå sönder, det vi håller på att bygga upp. Det fungerar så bra, tycker jag, förutom några små detaljer, som nog fixar sig under resans gång.
Jag känner att jag skulle vilja ha det mer förankrat i mig själv. Det känns liksom naturligt, det här förhållningssättet, det är bara det att det inte är förankrat riktigt hos mig. Bara i tanken o i känslan, men kanske inte i hjärtat. Jag vet inte vad det är o beror på...men jag ska jobba med det.

Tack i alla fall för att du delar dina tankar!

//joy
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Inlägg av /LO »

Jag läste detta i en annan tråd och tyckte att det passade bra här:

Skrivet av "Victorine":
Att avlyssna och tolka skrik är jättesvårt ibland. Det nyper i hjärtat och är plågsamt att höra på. Själv tycker jag det har varit en hjälp att verkligen tänka på det som frågor. Bygg upp en bild av dig själv där du är stor, stark, klok och trygg. Du är Modern som vet hur det ska vara. Barnet kan lita på dig och lungt sova. Det är väl just det beskedet man ska ge, och minsta tvivel och oro hos dig på om det verkligen är så det förhåller sig lyser igenom. Jag upptäckte att min son, som har haft problem med dagslurarna, tror mig då jag går runt i huset med tunga, halvlångsamma steg. Om han inte lugnar sig kan det räcka att jag går förbi hans dörr, lite på hälarana, om du förstår vad jag menar; Jag är Modern, jag har koll, du kan sova.

/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Skriv svar

Återgå till "Klistrade favorittrådar"