Gråter på nätterna

[Tessigt]

Hej!
Jag har sedan min dotter blev kurad vid 8 månader inte haft några som helst problem med sömnen. Men nu vid snart 3 års ålder så har det helt plötsligt blivit kaos.
På nätterna vaknar hon och gråter ungefär varannan till var tredje timme och jag känner mig helt handfallen.
Förstå gångerna det hände blev jag orolig och gick in men insåg snabbt att det inte var till någon nytta. Så nu ramsar jag bara och då brukar hon lugna ner sig och somna om. Men sen vaknar hon igen efter 2 timmar och så är det samma visa igen. Man blir ju lite knäpp av att aldrig få någon sammanhängande sömn
Det märks även att hon blir trött av att inte sova ordentligt.
Det här har nu pågått i 2-3 veckor.

Jag har två tankar på vad det kan bero på; det ena är att jag och hennes pappa är separerade och hon kanske vaknar och är ledsen för att hon saknar sin pappa? Alternativ två är att hon drömmer mardrömmar?
Oavsett så vet jag inte hur jag ska hantera saken, så skulle verkligen behöva lite råd!

Hon sover 18-06 och vilar ungefär 45 min på dagen.
Jag försöker alltid köra skrattet till gonattet och vi har samma rutin vid läggning varje kväll.

[Tin]

Hej kara du,
grattis till en saker sovare, bra jobbat.

Men vet du aven sakra sovare har fnurror ibland, sarskilt sakra sovare i trots aldern.......

Las forst om trotsaldern i barnaboken, manga foraldrar till sakra sovare blir lite overraskade nar somnen som fungerat som en klocka sa lange plotsligt svajar. Visserligen ar det inte alltid justt somnen som svajar i trotsen, den kan vara maten eller humoret eller nat annat. Och trotsen ar ett utveckling sprang som vi alla maste igenom oavset vad som hander i ovrigt i familjen.

Jag hor vad du sager om separationen , eller mardrommar men vet du, anledningen till uppvaken ar faktiskt mindre viktig. Vad som ar viktigt for dig att fokusera pa ar hur du agerar nar hon vaknar.
Som du marker ar hon inte intresserad av att du kommer in, bra. Du har ju lart henne att lyssna pa ramsan, det ar ju sa ni kommunicerar nar hon har fragor fran sangen. Sakra sovare kan tom svara battre pa annu svagare verktyg, sasom husljud eller mozart eller tom ingenting. Hon vet ju hur man somnar om, men slanger anda ur sig en fraga (i form av grat): Vaktar du mamma? Ar jag trygg?
Det ar just detta som ar trotsen, plotsligt rubbas de smas varldsbild nar de vaxer och dessa fragor blir oerhort viktiga.

Ditt jobb ar att svara betryggande med ett sa svagt verktyg som mojligt, dvs agera precis som liten ar van. Om du agerar "konstigt" och gar in i rummet, da far liten vatten pa sin kvar och tanker: Hjalp, jag ar inte trygg langre.

Se aven over "the basics", det ar som om ett litet trots barn behover regler och struktur mer an nagaonsin, jag menar, folj schemat till punkt och pricka, massor (minst 2 x 45 minuter) springa, klattra osv fysisk aktivitet, social aktivitet (diska, stada, laga mat), skrattet till godnatten varje kvall tills hon kiknar, massor med mat, bcksvart i rummet. Ticka av checklistan sa att du som mamma har 100 procent attityd och liten har alla forutsattningar. Ge dig 17 pa att vara liten klippa och ge svar om natten.

PS! Jag fokuserar valdans pa trotsen, men tank efter, mina rad hade varit de samma aven vid mardrommar, separation eller nat annat. Liten behover kanna sig trygg. Precis som nar du kurade. Youve got this.

kram Tin

[Tessigt]

Tacksam att du tog dig tiden att svara!
Ska sätta mig och lusläsa kapitlet om trotset igen.

Jag pratade med hennes pappa och där är det inga problem på nätterna - vilket får mig att känna mig som en usel mamma. Är hon inte trygg hos mig?

Hennes pappa är inte riktig lika strikt med sömntider och rutiner kan det ha en påverkan?

[Tin]

Hej kära du,
Kan ni komma överens om ett schema med sov och mattider som ni båda kör på? För litens skull? Det är ju enklast.
Ni kan ha olika nattnings rutiner och ramsor men själva antalet sovtimmar en bebis behöver är ju samma menar jag.

Vet du, jag tror att separationen har skapat vargar i ditt huvud som gör att din attityd svajar lite, det känner dottern. Kan det vara så?
Du är det bästa mamman din dotter kan ha, hon har två föräldrar som sätter henne först, hon är trygg. Lägg bort dom tankarna bums.

Kram Tin