Vår lilla son, nu 7,5 månader, kurades för ganska exakt två månader sen. Efter månader av riktigt dåliga nätter och dagslurar som innefattade hejvilt dansande och sjungande för att få honom att sova läste både jag och min man SHN-boken och startade kuren. Nätterna gick som en dans och redan andra natten sov vår lilla nästan 12h utan ingripande. Också dagslurarna fungerade ok ganska snabbt, med undantag för läggningarna. Vid så gott som varje lur fick vi kämpa i 15-30 minuter innan han somnade. Det kändes rimligt första veckan, andra veckan, tredje veckan... men nu efter två månader börjar det kännas riktigt jobbigt. Han blir fortfarande alldeles ifrån sig varje gång vi lägger honom på dagen. På kvällarna är det inga problem.
Jag har läst alla trådar jag hittat om dylika problem, men känner mig ändå uppgiven. Vi har attityden, vi har schemat klistrat på näsan, vi har social delaktighet, utomhusvistelse, mörkläggning... Vi har både provat att ramsa lite oftare och att backa och ge honom utrymme att klara det utan oss. Vi har solfjädrat endast vid kris, men nu senaste veckan har vi börjat buffa eftersom solfjädern slutat fungera (ja, jag vet att vi inte borde buffa men mitt hjärta fixar inte gråten flera gånger per dag varje dag och med buff somnar han). I början hade vi nog för mycket sömn på schemat, men i takt med att han blivit mera utvilad (och äldre förstås) har vi justerat tiderna och antalet lurar. Just nu har vi inte ett typiskt schema för hans ålder, men ett som verkar ge honom den sömn han behöver. Så här ser det ut:
7:00 Väckning (han vaknar nästan alltid lite efter 6 och underhåller sig själv i c 30 minuter varefter han blir ledsen och börjar ropa
på oss. Vi brukar ta upp honom nån gång 6:45-7:00)
7:15 Frukost (gröt, ersättning, frukt)
9:00-10:30 Förmiddagslur
10:45 Lunch (mat, ersättning)
13:15 Mellis (frukt, ersättning)
13:30-15:00 Eftermiddagslur
16:15 Middag (mat, ersättning)
18:30 Nattslurk (välling)
19:00 Läggning
Han är oftast glad att dyka ner i sängen på kvällen och somnar alltid en stund efter ramsan. Ibland vaknar han på natten och somnar genast om med upplysningsramsa. Vi är naturligtvis rädda att den goda nattsömnen ska gå förlorad i och med buffandet, men mest av allt vill vi bara att han äntligen ska somna utan att bli så fruktansvärt ledsen. Ja, det bör säkert sägas att vi ganska snabbt slutade med skrattet till gonattet eftersom det faktiskt gjorde vår lilla mera ledsen än glad. Han liksom anade oråd då vi ställde till med skrattfesten och började ofta gråta redan innan vi kom in i sovrummet. Vi busar och skrattar mycket annars så vi tänkte att en jämnglad stämning funkar bäst hos oss och det löste faktiskt kvällsgråten.Men på dagarna är han alltså fortfarande riktigt ledsen då det ska sovas. Kan nån hjälpa oss?