Det var länge sedan jag hade anledning att fråga alla kloka här inne om råd men nu känner jag att vi börjar tappa kontrollen hemma.
Ella har börjat vakna flera ggr under natten. Det börjar oftast med någon (vad det verkar) mardröm. Hon låter rädd och ledsen och i dessa lägen hjälper inte ramsan. Vi har efter stor tvekan då gått in i hennes rum och tröstat henne genom spjälorna i sängen. Hon tystnar snabbt, lägger sig ner och låter oss stoppa om henne och gå ut med ramsan. Detta tar kanske 3 minuter. Dock fortsätter det sedan.
Jag kan ta inatt som exempel;
03:29 första uppvaket, troligtvis en mardröm
05:00 andra uppvaket. skriker men det låter "fejk". Lyssnar inte på ramsan. Tyvärr ska jag till jobbet då och måste passa en buss och har förmodligen inte rätt känsla när jag ramsar. Hon verkar pigg.Går in och stoppar om henne. Verkar somna
om.
05:11 vaknar igen men eftersom jag måste till jobbet är det pappan som stoppar om henne.
05:35 samma sak (nu har jag gått hemifrån)
06:17 samma sak
06:50 samma sak.
Väckning ska vara 07:00. Läggning är vid 19:00.
Vi inser att detta med att gå in i hennes rum är dåligt men i brist på annat att ta till har det blivit så. Ramsan blir hon bara arg av, klassisk musik eller hushållsljud har aldrig fungerat på henne. Vad ska vi göra?
Jag tror att en orsak kan vara att hon inte längre sover middag på förskolan. Hon är jättetrött men precis när hon ska somna får hon för sig att göra motstånd mot sömnen och tillslut låter pedagogerna henne gå upp och vila i soffan så att hon inte ska störa de andra barnen.
Detta har börjat smitta av sig på dagsvilan på helgerna. Oftast, efter lite trassel, sover hon dock ia f 45 minuter.
En annan orsak kan vara att hon var sjuk flera ggr under hösten. Då blev nätterna ryckiga och när hon kräktes sov vi tillsammans så att jag kunde hjälpa henne när det behövdes.
Det är också om jag ska vara ärlig, länge sedan hon sov när vi "väcker" henne. Oftast är hon redan vaken.
Vi bor i västra sverige och det har stormat en hel del i över en månad så vi har inte varit ute så mycket som vi egentligen vill. Jag har en känsla av att hon inte är tillräckligt fysiskt trött.
Social delaktighet är vi noga med varje dag. Min man reser mycket och jobbar sent så jag är ofta ensam med Ella och är faktiskt beroende av att ha med henne på allt jag gör för att hinna med något alls. Hon är redan expert på att laga mat
Hon diskar och hjälper till med tvätten och posten och en massa annat. Är alltid med och handlar med egen kundvagn.
Sedan hon kurades har hon sovit fantastiskt bra men nu har vi alla tappat bort oss känns det som. Hur får vi tillbaka kontrollen över situationen?
Måste vi börja om? Eftersom det har varit bra så länge har jag glömt hur jag ska göra och känner mig osäker.
Tack på förhand!
har ju vant sig vid att ni ska komma in för att hon ska somna om så nu kräver hon det varje gång hon vaknar 
. Varför somna om själv när man kan få lite hjälp och uppmärksanhet först 
, det tar nämligen lite tid innan budskapet når fram.