Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Här hamnar favoriter från samtliga forum till erinran, inspiration, nyskapande
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av annawahlgren »

Ja kära nån. Natt 1. Sitter och väntar på att de ömma ska komma hem nu vid sju. Då sticker jag. Nästa natt ska vi ta tillsammans. Sedan, på tisdag, reser de till Thailand på två månader...

Få se hur mycket jag hinner rapportera nu. Återkommer.

Vill bara berätta först och främst att mamma A kontaktade mig per info@annawahlgren.com (Christian vidarebefordrar) och jag skickade henne vidare till kontaktlistan på kurforum. Hon PM:ade alla i Sthlms-området och hade inte ord för hur vänliga svar hon fick av er :heart: Som alla avböjde av olika skäl, främst tydligen bristande kurvana vid så stora barn :roll: Hon var överväldigad av ert bemötande.

Och nu kom de :mrgreen:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av annawahlgren »

:D Så tack för ert vackra bemötande =D>

Problemet var nattlig cirkus, med vandringar mellan olika sängar, den ena sökte enligt uppgift "trygghet" och den andra (minsta) "gos". Pappa fick överhuvudtaget inte ger nerför trappan (sovrummen låg på övervåningen) och hade förståeligt nog fått det på hjärnan; han ville kunna se på nyheterna på TV och "betala räkningar" och så... Mamma gick i KTB-terapi "för stressen" och förhållandet var präglat av "slitningar", tror jag det :shock: och barnen sov för lite, "las" i tid men somnade kanske halv tio först. Upp kvart i sju (vardagar) och då måste de väckas. (Konstigt :roll: )

När de gick ut ur rummet som flickorna delar skreks det i högan sky men de hade nerver att GÅ. Sov över i stan. (Det här var ett fint villaområde utanför.) Jag gick in och pratade med fröknarna, berättade om hur Gud la mörker över jorden för att människor och djur skulle gå till vila... på temat PÅ NATTEN SOVER MAN, och då har man släckt (annars hades det lampa tänd). Jag släckte och det tjöts. Utanför rummet med dörren på glänt ställde jag mig att ramsa ungefär tjugo gånger men nådde inte fram särskilt bra. Så då stormade jag in igen, stängde dörren efter mig och tände i taket och sa att "Jaha, då FÅR ni inte sova. Då får ni skrika i stället. Skrik på. Skrik skrik." Och så vankade jag runt på mattan väntandes. "Är vi färdiga?" frågade jag med jämna mellanrum och den stora kom raskt av sig. Hennes beskyddarinstinkter vaknade och hon tyckte jag skulle sitta och klappa på lillasyster. Tänkte jag inte för PÅ NATTEN SOVER MAN, men jag strök dem en enda varsin gång över håret. Sedan släckte jag och ramsade mig ut, glatt och trevligt och betryggande och fortsatte i en mindre evighet utanför dörren på glänt. Den stora försäkrade sig om att jag skulle "vara här uppe" och det var jag ju, med lampa tänd utanför deras rum. Sedan började det viskas. Då ramsade jag tyst på¨det också. Kl 19 hade de ömma föräldrarna gått. 19.10 var det tyst och lugnt, vilket jag sms:ade till mamsen. Sedan hördes ingenting förrän bortåt halv tolv, när 8an kom i dörren och frågade om hon fick "gå och dricka". - "Det gör man i morgon, älskling. Hopp i säng" sa jag och hon gick och la sig (det där var jag inte säker på att hon skulle köpa så enkelt, hon kunde ju törstat ihjäl några varv först - men det gjorde hon inte). Frampå småtimmarna hördes lite prassel i sänghalmen och det visade sig, när jag kollade en bra stund senare, att lillasyster hade krupit ner i storasysters enorma säng. Någon gång dessförinnan hördes någonting odefinierbart och jag gav en bekräftelseramsa i största allmänhet, x4, vid två sådana tillfällen. Men ingen försökte mera ge sig ut ur rummet.

Antecknade under natten och ska ge de ömma en liten lektion i kväll när vi ses alla. Det har varit mycket oro i familjen, pappa dödssjuk men för fyra år sedan; men oron hänger kvar och båda barnen är övertygade om att det är väldigt synd om dem. Som sagt - små barn gör som vi lär dem :!: Nu dog visserligen inte lilla pappa, men det kan han ju göra när som helst och han måste varje kväll LOVA att han inte ska dö... Förståeligt på alla sätt och vis men jobbigt att missa själva underbara livet av fruktan för döden :roll: Det blir temat för min moralkaka åt de ömma i kväll. Att deras MEDLIDANDE med barnen betyder garanterat cementerad oro = livsfara för dem.

Och nej, jag kurar ju inte längre som ni vet (på nätterna) men detta tyckte jag var hanterligt, eftersom jag slapp buffa i evigheter och lyssna på spädbarnsskrik i natten. Fem eller sju minuters tjutande från två stuckna grisar går att uthärda, om man nu kan få stopp på det. Vilket jag kunde :lol: Jag slumrade en knapp timme. Så nu blir det sängen, hemma-hemma :-({|=

:heart:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av miar70 »

Anna, Anna... du är verkligen helt makalös, otrolig, inspirerande. Jag är så imponerad av dig. Igen! Du är verkligen helt unik :heart:
annawahlgren skrev: ju inte längre som ni vet (på nätterna) men detta tyckte jag var hanterligt, eftersom jag slapp buffa i evigheter och lyssna på barnskrik i natten. Fem eller sju minuters tjutande från två stuckna grisar går att uthärda, om man nu kan få stopp på det. Vilket jag kunde. YES.
Tänk, nu hjälper du de här otrygga, inte så små :wink: , fröknarna att få sova gott. Du har ett stort, stort hjärta och ett engagemang som går långt utöver det vanliga.

Jag hoppas föräldrarna knaprar i sig och njuter av dina moralkakor ikväll!

Kram Mia
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av Jannika »

Du är bäst. Punkt slut. :heart: Kram Jannika
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av annawahlgren »

:D :heart: :heart: :lol:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av TorsMamma »

Tack snälla för rapporten!!!

Jag hoppas att föräldrarna tar vid detta fina arbete där du slutade.

Kram! :heart:
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
Nat
Inlägg: 1613
Blev medlem: mån 28 feb 2011, 22:18

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av Nat »

Va härligt!

Om du funderar på att kura i närheten av Gbg skulle jag jätte gärna vilja vara med och observera. Hade varit sååå lärorikt

Kram
Storebror född september 2010, kurad vid 5 1/2 månad.
Lillebror född januari 2014, SM från start.
Lillasyster född juni 2016, SM från start.
Lillebror född februari 2020 (3 1/2 vecka för tidigt) .
Susanne G
Inlägg: 1202
Blev medlem: tis 23 nov 2004, 18:15
Ort: malmö
Kontakt:

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av Susanne G »

Du är för härlig! :heart:
Hoppas föräldrarna tar till sig det du säger till dem du kloka kvinna.
Susanne G
Dotter född 25/6-04
Kurad vid 4-månader.
Dotter född 31/10 -09. Sm från start.
Sofias mamma
Inlägg: 381
Blev medlem: tis 02 jan 2007, 15:11
Ort: Stockholm

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av Sofias mamma »

Vilken härlig läsning, hoppas du skriver imorrn med hur det gick natten som kommer :D . Vilken tur de här barnen har, som kommer o få sova tillräckligt framöver :D . Tycker så synd om alla barn man ser på förskolan som är helt slut av sömnbrist.. :cry:
:heart: Storasyster född sept 2006. :heart:
:heart: Lillasyster född mars 2010. :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av annawahlgren »

miar70 :heart:
Jannika :heart:
TorsMamma :heart:
Nat :heart:
Susanne G :heart:
Sofias mamma :heart:

:D Hemma igen. I kväll ska vi ringas vid sju, när det är läggning, så jag får höra.

Det gick bra. Men jag är ganska slut som artist. Två vaknätter är en för mycket. Jag är ju för bövelen en gammal dam! Och har för länge sedan slutat kura åt folk. Men detta kunde jag ju inte bara låta vara, när ingen annan kunde / ville / vågade ge sig på det. Så jag ska försöka berätta. Och jag har den vackraste bild med mig på näthinnan. När jag gick ut till taxin strax efter sju stod båda de inte så små barnen i fönstret och vinkade ivrigt åt mig. Åt denna "läskiga tanten", som de beklagat sig så över igår... berättade pappsen. De hade t o m lyckats gråta och hade naturligtvis inte sovit ett dugg. Påstod de. Efteråt. Igår, efter att ha sovit som stockar. Men den äldsta hade ändå kostat på sig att säga att det var rätt skönt med mörkt i rummet...

Jag instruerade de ömma inför läggningen, som fick ta max två minuter. Innan skulle barnen skrattas upp och allt annat göras utanför rummet, saga och hela baletten, kissa inte minst. De gick in med dem tillsammans och fick säga "Å, så skönt, godnatt älskling, sov så gott, vi ses i morgon." Och så släcka och UT, vilket de faktiskt lyckades med. Barnen protesterade och började tjuta rutinmässigt innan de hunnit ut ur rummet. Jag stack in huvudet och sa godnatt jag också. Sedan ramsade jag utifrån. Femtioelva gånger. Den stora var tyst faktiskt, hela tiden, gudskelov och tack. Den lilla skrek på mamma och tyckte synd om sig, började "svära" och blev förbannad, ynkade sig igen, svor igen, osv. Föräldrarna satt och lyssnade. Jag ramsade på, pauser emellan, avlyssning, variationer i ramsandet. Rutinramsa: besked. Bestämd ramsa: "nu räcker det". Gullig ramsa: bekräftelse. Hurtig ramsa på självmedlidande, "allt är sååå trevligt och kul!" Berömmande ramsa: bekräftelse. Osv osv. Det tog en timme och fem minuter. Varje gång jag ramsade tog lilla barnet ny sats och vrålade / snyftade / ynkade "Maaammaaaa" som hon ju visste var där. Jag väntade och ramsade igen, när det gicks ner och tystnades en smula. Och höll på så tills ramsan fick sista ordet och hon var tyst under hela. De ömma uppförde sig och pratade INTE om "hysteri" och insåg att det inte var fråga om det heller. Pappa sa: "Otroligt." Och kunde gå ner till sina smörgåsar och sin TV och sina räkningar redan tio över åtta. Mamma var taggad och frågade saker och jag förklarade saker. Hon hade läst SHN-boken (det hade inte han) och fattade precis. Det var imponerande!

Så satt jag kvar ett tag ensam utanför dörren för att försäkra mig om att lugnet kommit för att stanna och gick sedan ner och höll mitt lilla föredrag med vidhängande gräl. De måste sluta tycka synd om barnen som har den enorma förmånen att få sova tryggt och säkert i sina extremt sköna sängar där ingenting ont kan hända dem. De måste sluta TRÖSTA dem med allt roligt som ska hända i morgon, bara de uthärdar den här förskräckliga natten... typ. Och är "duktiga". De måste sluta med sin extremt korkade ceremoni varenda kväll där pappa ska lova att han inte ska dö (han var på repet för fyra år sedan). Jag spände ögonen i honom och sa DU DOG INTE eller hur? Nej, det gjorde han ju inte. Alltså ser du på livet och världen med nya och tacksamma ögon, eller hur? Jo visst, det gjorde han ju, verkligen. VISA DET DÅ röt jag. (Well, jag röt inte precis, men jag menade det.) Så jag uppmanade honom att ägna sig åt en positiv sport i stället för denna negativa, att tex göra en liten frågetävling varje kväll om vad som varit roligt, underbart, trevligt, kul, vackert, GOTT idag, och vem som kunde säga flest sådana saker och komma på mest. För blixtsnabbt vänjer sig människan vid det som är gott och bra, medan det som är dåligt och fel aldrig upphör att irritera varje ögonblick på nytt. Får man en sticka i ena foten som gör ont kysser man inte den andra som fungerar som en dröm. Vi vill inte ha några gnällspikar till barn, eller hur, tyckte jag och de var rörande överens: NEJ!

Så det blev ett längre föredrag om Attitydens betydelse. Allt är inte bara i sin ordning. Allt är dessutom alldeles underbart trevligt och skönt!

De fick anteckna. Bl a skrev de noga upp "Taskigt att missa livet av fruktan för döden."

Ska vi få bort skrikandet, grälade jag, måste mamma sluta tycka synd om och trösta dem för att de ska sova, och pappa ska lära sig köra lite "halvkrävande" Positive Style. Barnen ska redovisa x antal tacksamheter varje kväll, modell gammaldags aftonbön: "Tack gode Gud för..." Och det kom pappsen ihåg från sin egen barndom och tyckte var en riktigt bra idé.

Så pratades det strategier och verktyg. Attityden främst: PÅ NATTEN SOVER MAN, på natten händer ingenting, annat än att alla människor sover som grisar, etc. Mantrat ur SHN-boken fick de i uppdrag att ha i skallen, som en Självklarhet till grundinställning. Och för att kunna sova så gott krävs att man ligger ner i sin säng, inte sitter upp, springer omkring, skriker eller har någonting alls annat för sig. Man ligger still, är tyst, och tänker på någonting trevligt. Det där köpte åttaåringen rakt av, tipsad om att tänka på Thailand exempelvis, dit de ska resa i morgon. Inte svårt 8)

* Musik utanför rummet. Jag hade med en liten radio som körde P2 hela båda nätterna. Trevligt att småhöra när man vaknar till och/eller innan man somnar.
* Infrarött larm, fick pappa inhandla igår, att användas från i natt nu. Inte för att göra jobbet på något vis utan bara precis för att väcka de ömma så fort någon liten nattvandrare får för sig att lämna rummet. Då ska det hoppas upp direkt och sägas "Hopp i säng", väntas på att barnet går och lägger sig igen (men inte hjälpas till) och sedan ramsas.
* Den lilla ska läggas först, den stora en halvtimme senare, smyga in och pussas på och somna. Utan att mamma ber den lilla om ursäkt med diverse förklaringar och förnuftsvädjanden. Hon ska bara glatt deklarera att när DU blir åtta år, då får du också vara uppe till halv åtta! Egna halvtimmen där på slutet för den stora ska ägnas åt läxläsning, "jobb", inte underhållning.
* Den lilla ska ha ett eget sovutrymme i rummet, med sängen vid väggen och sänghimmel eller skärm, för att få en egen vrå att känna sig fredad i. Nu var hon liksom bara inflyttad i storasysters rum mitt på golvet och det är inte bra. Hade de varit tätare i ålder hade de kunnat dela säng.
* Och skulle det bli skrik och tjut i vanlig ordning nu när jag inte är där och det ska rusas upp ur sängarna redan innan det hamnats där och klättras och krälas på föräldrarna som absolut inte får gå, och ramsan inte tar för fem öre eftersom de ömma överhuvudtaget inte kommer loss från barnen, ska den av dem som så att säga har vakten den kvällen (medan den andra får gå ner till himmelriket undervåningen) gå in i rummet, stänga dörren efter sig, tända alla lampor och vara otrevlig i hela sitt kroppsspråk och bara stå där. I attityden "Jaha, då får ni väl skrika på då, om ni tycker det är trevligare." Och det är det ju ingen som tycker - egentligen. Så vederbörande ska fråga helt lugnt: "Är vi färdiga? Ska vi sova så skönt nu?" Och släcka, när barnen faktiskt är färdiga, och gå ut med ramsan.

Men så långt tror jag inte det behöver gå. Det var krisstrategi. Kemiskt fri från tröst , förnyad nattning, mera dutt. DET trevliga har varit. Det upprepas inte. Men ramsan efteråt, när barnen faktiskt är "färdiga", har lagt sig igen och håller truten, ska vara alldeles förtjusande glad och söt och berömmande och trevlig (=bekräfteleramsa).

Och babblandet, förklarandet, vädjandet och ursäktandet ska i nio fall av tio ersättas med ett lagom ointresserat OJ DÅ, när det klagas. Som tex åttaåringens tjat på temat: "Varför ska JAG lägga mig så tidigt när ALLA ANDRA får vara uppe hur sent som helst..." (Och det får de ju. Men lilla hon själv, även om hon la sig tidigt så somnade hon ju inte förrän halv tio normalt, efter tusen saker som absolut måste göras, av och med båda de ömma vareviga kväll - hon var mörk under ögonen och så blek, så blek.) Då ska inte mamma förklara och trassla in sig i sitt evinnerliga beklagande, som om det vore synd om barnet, utan tycka synd om kompisarna i stället. "ÅÅÅ vad de är trötta då, usch, vad hemskt! De vill inte vakna på morgnarna, de vill bara ligga kvar i sängen och sooooova! Det GÅR nästan inte att väcka dem! Stackars, stackars! Vilken TUR att DU kan vakna GLAD!" ("Halvkrävande", som sagt.)

Och där kvicknade pappa klart till och förfasade sig över hur trötta och jobbiga deras vänners barn var, som inte gick att ha i möblerade rum, bara skrik och vrål och bråk och tjafs hela långa kvällarna. "Men det har ju vi också", sa mamma. "Har haft", rättade hon sig :lol: "Och vi har ju alltid fått väcka dem", sa pappa. Och jag höll en liten föreläsning om vådan av sömnbrist, som är lika allvarlig som näringsbrist.

Och faktum är att i morse nu skedde undret. Stora lilla flickan kom nerför trappan prick klockan sju (som är God Morgon) och frågade: "Är det morgon nu?" Och glad såg hon ut, vilket ALDRIG brukade hända (hade de berättat), tvärtom, morgonsur och krånglig och blablabla... "jämt". Den lilla med. Som lyssnar och lär :roll:

Nu kom den lilla strax efter och såg lika glad ut hon. Halleluja :wink: :lol:

Natten var bra. Den stora kom nedtassande klockan tio när vi satt i köket och avhandlade moralkakor. Nyfiken peståss, som åttaåringar har för vana :mrgreen: Hon hann halva trappan, när jag gick emot henne och sa "hopp i säng". Hon vände genast och jag gick efter men följde inte med in, väntade i dörren och ramsade med den på glänt, utifrån, x 4. Det räckte. Den lilla sov.

Kvart i fem kom den lilla ut och skulle in till de ömma för sitt gängse "gos". Dörren till deras sovrum var stängd (nyhet) vilket gjorde att jag hörde när hon öppnade den och kunde störta upp (låg och slumrade just då på en resesäng i rummet intill). "Hopp i säng", sa jag lugnt, och det gjorde hon. Jag gick inte in efter henne utan ramsade x4 utanför, tills jag kom ihåg mig: nu skulle ju mamma ta över (hon ska ta första egna natten). Barnet snyftade Mammaaaaa.... under min ramsa så nu var det spännande. Och mamma ställde sig utanför dörren och ramsade. Barnet tystnade direkt :!: Och mamma for upp i sjunde himlen. Hon fick mycket pris och beröm.

Det var allt så här långt :P Hutlöst betalt tar jag, men de använder RUT och var mer än nöjda med det. Plus taxi x4!

O:) O:) :heart: :heart: :sleep: :sleep:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
miniz
Inlägg: 2164
Blev medlem: sön 20 aug 2006, 17:07
Ort: Frankrike

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av miniz »

Härligt Anna! :heart:

Kram och kärlek.
m.
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av TorsMamma »

=D> =D> =D> Vilket jobb!! Tänk att ramsan fortfarande gäller. Helt otroligt! :heart:
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av annawahlgren »

miniz :heart:

:D Ja, den gör ju det :wink: :lol: Minns 12-åringen i Internationella Sova hela natten... Sid 117:

:arrow: *Han grät över en tappad autograf, han grät över livet, han drack vatten ur flaska så hans syster blev tokig, han förbannade sig över denna oförstående mamma... Jag kände vansinnet sakta komma krypande. PLING! säger det i huvudet, och jag börjar ramsa. "Godnatt, sov gott, vi ses i morgon." - "MAMMA DET KRYPER I MITT HÅÅÅÅR!" - "Godnatt, sov gott, vi ses i morgon." - "JAG HATAR SKOLAN!" - "Godnatt, sov gott, vi ses i morgon." Etcetera, etcetera. Och vad händer? Jo, det blir TYST! Det tog fem minuter!!!*

:heart:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av Jannika »

Jag blir ordlös! Du är fantastisk (inget nytt iofs)! Tror aldrig att du tog hutlöst betalt, bara skäligt. Du är värd det allra bästa, serru'. SÅ skönt för de små att få sova som folk utan ansvar för hela världens med- eller undergång.

Tack också för en rapport av litterärt bästa kvalité!

Hoppas DU kan sova nu. :sleep:

Stor kram! :heart: Jannika
Sussi
Inlägg: 1314
Blev medlem: fre 03 dec 2004, 21:50
Ort: Uppsala

Re: Kurar små fröknarna 5 år och 8 år

Inlägg av Sussi »

Vilken underbar läsning! Och vilken lycka för de små töserna :) Klart du ska ta betalt, skam vore det väl annars...
Kramar :heart:
Mamma till sju underbara barn och ett barnbarn :heart:
Skriv svar

Återgå till "Klistrade favorittrådar"