Starta kur trots snuva?

[sarapara]

Hej! Vi är just nu laddade och ska börja kura vår 9månaders-tjej inatt. Typiskt nog så har snoret börjat rinna idag och lite lätt hostande. Frågan är, ska/kan vi ändå börja kura inatt? Jag är lite orolig för för mycket skrikande när hon är snorig, vilket tidigare har satt sig i halsen på henne och då kräks hon vid mycket skrik. Samtidigt är jag grymt taggadpå kuren och vill börja, så vi hinner få in rutiner till sommaren. Synpunkter? Tack på förhand!
Mvh Sara

[Luvisen]

Hej sarapara och välkommen hit!

Du kanske ska vänta för annars står du utanför dörren och hänger och undrar om du inte ska gå in ändå. Då blir kuren lite haltande. Bättre att vänta tills man känner sig bombsäker och inte undrar ngt.

Värme!/Luvisen

[sarapara]

Hej och tack för svaret! Vi tog beslutet på kvällen att vi skulle köra igång ändå, vår tjej kändes inte sjuk utan mest lite snuvig. Jag sov borta och pappa skötte natten. Visst var hon ledsen och hon kräktes en gång av det, men det var mat och inte slem som när hon är riktigt förkyld.
Jag upplever det som att det gått helt okej, han har följt konstens regler och hon somnade om relativt snabbt under natten, fastän hon vaknade flera gånger. Dock var morgonen riktigt kämpig. Från 05 (då hon har vaknat de senaste veckorna och varit omöjlig att söva, sedan jag slutade amma) och fram till 06:50 grät hon i princip hela tiden, förutom när han var inne och gav besked. Fick buffa mer än han ville och vi tror man "ska". Vid bekräftelsen kom hon hela tiden igång med nytt skrik. Men hon somnade om 06:50 och när hon sovit en stund gick vi in och ropade GODMORGON och ståjade (morgon är 07:00, men ville inte riskera att hon vaknade och började gråta igen, så passade på när hon sov). Det var en rejält rödögd, trött och matt tös vi fick upp. Det var hemskt för mig att se Hon blev ju chockad/glad när vi kom, men ville bara vara hos mig... Nu kör vi på med schemat och pappan sover. Det känns BRA att det ändå gått okej men det känns också väldigt jobbigt att morgonen var så kämpig. Jag vill nog bara ha lite pepp nu och höra att vi är på rätt väg... Jag vet att vi ska köra på det här nu, jag känner mig bara så ledsen i hjärtat av att min tjej varit så ledsen, kräkts och snyftade till sömns när jag kom hem på morgonen, innan uppvaket.

[frk Carlsson]

Hejsvejs,

ni ÄR på rätt väg. Lita på din magkänsla - du säger att det känns OK och då är det så!

Det finns inget "för mkt" buffa nu under dygn 1 och dygn 2. Tänk på det! Det är hennes behov av trygghet och bekräftelse som styr just nu. Ni har läst boken och fattar vad detta handlar om, men hon gör det inte, så därför måste ni vara såååå noga med att tala om det för henne .

Så buffa på ni, vid minsta lilla pip, och stå lääääänge (upp emot 45 min är inte ovanligt såhär i början av kuren)...tills hon i princip håller på att somna om. Ramsa er sedan ut men vänd tillbaka på en ggn och buffa henne lugn om hon reagerar. Börjar hon skrika/gråta vid bekräfelseramsan, då är det bara in igen som gäller och så kör ni hela programmet ännu en gång.

F rom dygn 3 backar ni och börjar fokusera mer på ramsan.

Kör på! Det här kommer gå jättebra! :thumbsup:

Mvh Sanna

[sarapara]

Tack snälla för ditt betryggande svar! [-o< Det känns otroligt bra att få stöd i en sådan här ny och vilsen situation. Jätteskönt med dina ord att vi ska gå in vid minsta pip nu första två dagarna, imorgon kväll ska vi fokusera ännu mer på ramsan. Det KÄNNS bra och jag är övertygad om att vi är på rätt väg, dagen idag (som jag hade hand om) gick bra och vår tjej somnade efter inte allt för lång tid vid vilostunderna, det stärkte självförtroendet. Nu kör vi vidare!
Mvh Sara

[frk Carlsson]

:thumbsup:

[sarapara]

Hej igen!
Jag har en fråga kring schemat. Jag känner nu att jag lagt middagsluren lite väl tidigt kanske, det blir långt till sova natt. Misstänker att jag inte får ändra den nu (är inne på andra dagen av kuren), eller vad tycker du/ni? Schemat ser ut så här:
7:00 Vakna
7:30 Frukost
9:30 Vila 45 min
11:00 Lunch
12:15 Vila 1,5 h
14:00 Mellis
17:00 Middag
18:00 Bad, lek, kvällsslurk
19:00 Sova natten

Är 12:15 luren för tidig eller något annat ser konstigt ut?

Tack på förhand!
/ Sara

[frk Carlsson]

Min Sigge hade ganska precis exakt samma tider när han var 9 mån. Inga problem Han sover fortfarande sin långa lur
f rom kl 12 . Däremot märkte vi att det blev svårt för honom att komma till ro på den vilan från det att han var ca 10 månader, så då skar vi ner fm-vilan till 20 minuter istället.

I o m att dom sover som de ska både natt och dag och är mätta i magen och glada och nöjda så är det INGA problem att hålla sig vaken från 13.30/13.45 till19... Efter uppföljningsveckan så brukar kroppens klocka ha ställt in sig ganska så bra...och efter ytterligare en månad så sitter det oftast som en smäck :thumbsup: .

När dom blir 12 månader så har man ju oftast bara kvar långa luren mitt på dan, så då är det ju bara bra om den kommer där vid 12-snåret

/Sanna

[sarapara]

Ah, gott att höra! Dagen idag gick faktiskt bra och tröttheten mellan sovstunderna var inget större problem ändå, visst var Gry supertrött inför natt-nattningen, men höll sig relativt bra pigg tills 18:45-tiden. Tack för dina svar, vi ångar på! (tredje natten nu, min tur att vaka)
Bästa hälsningar Sara

[frk Carlsson]

Ånga på ni :thumbsup:
Härligt jobbat hittills =D>

[sarapara]

Hej igen!
Har en fråga vad gäller uppvaket på morgonen. För att rapportera så är vi inne på fjärde dagen nu och det har gått jättebra! Vi får vår tjej att somna, har plockat bort buffningen helt och kör hårt på ramsan - hon lyssnar och köper den oftast!

Nu frågan. I natt sov hon kanon, jag fick endast påminna en gång vid 04.50 utanför dörren, sen somnade hon om. Suckade lite och så under vargtimmarna, men vaknade aldrig/somnade om själv. Heja!! Sen vaknade hon vid 06:50 och var ledsen (vakna är 07:00. Jag påminde utanför, men det hjälpte inte riktigt. Kunde ju inte ta upp henne när hon var upprörd, så jag gick in och la tillrätta, solfjäder och sen ramsade mig ut. Påminde en gång utanför. När hon väl då blev lugn och tyst, höll på att somna om så gick vi in och ståjde god morgon, 06:55! Var det rätt tänkt? Skulle vi låtit henne somna helt istället? Det var så nära väckningstiden och jag fokuserade på att inte ta upp henne ledsen, så ville passa på att snabbt få upp henne när hon var lugn. Är det så man "ska" göra? Vi ska hålla på att söva om ändå fram till väckningstiden väl?
Hälsningar Sara

[frk Carlsson]

Fint jobbat =D> ! Vilka framsteg!

Alltså...fel och fel . Jag tänker såhär: uppstigningstiden är ju den som gäller. Om de vaknar innan den så är det att vänta ut tills klockan är slagen som gäller. Man får såklart ta upp dem inom ramen för marginalkvarten, men inte för att de ligger och är ledsna (man tar aldrig upp ett ledset barn, utan lugnar först m h a ramsan och sen "störtar" man in vid första bästa tillfälle). Men nu under kuren ska man nog vara noga med att hålla sig till de satta tiderna så att kroppen ställer in sig.

Men i ert fall handlade det om 5 min Ingen fara enl mig

Det brukar vara bäst att låta dem vara sådär på morgonkvisten...att man börjar ramsa el går in och solfjädrar kan bli ganska uppslitande eftersom det tolkas som att man utlovar en uppstigning som sen inte blir av

Att ge en pangramsa är oftast det bästa. Då ger man sin vanliga påminnelseramsa x4 på ett glatt och upplysande sätt, och sedan låter man barnet vara i fred. Som stöttning ger man istället husljud eller spelar klassisk musik utanför dörren. Allt för att tala om att det är som det ska och att det är dax att somna om. Till slut brukar polletten trilla ner, men man kan få syssla med detta nån vecka eller så. Följden blir att om barnet vaknar för tidigt på morgonen så nöjer det sig med att ligga och småprata och t om kanske somnar om av sig själv ...du vet sådär som man själv kan göra medan man ligger och drar sig

Tycker att det låter som att ni är en god bit på väg :thumbsup: \:D/ . Nu är det dax för uppföljningsveckan, så då är det bara att "mata på" med ramsan så att den får etablera sig. Och att ni börjar backa lite oxå och låter henne prova på att "klara sig själv" en del oxå. Dvs var uppmärksam så att ni inte ramsar för mkt utan en lagom balans Svårt ibaldn, men det går

Ha det så bra!/Sanna

[sarapara]

Hej igen!
Tack, då kör vi så på morgonen, inget spring helst. Natten nu var jättebra, sov till fyratiden, fick ramsa och sedan väcka vad 07. Lite jämer däremllan, men hon klarade sig själv.

På dagen vid lurarna känner jag mig dock lite modstulen. Gry protesterar väldigt så fort jag lägger ner henne och jag måste påminna många gånger. Slutar alltid med att jag mår gå in och lägga henne tillrätta igen, eftersom hon alltid sitter upp och tokgråter. Verkar inte fatta hur hon ska lägga sig själv? Hon svarar bra på det tillrättaläggandet och somnar rätt snart sen (buffar inte men ibland solfjädrar jag när det känns tvunget), efter några påminnelse och 1 eller 2 bekräftelser. Men hon känns ledsen...som att hon snyftar sig till sömns och det gör mig så ledsen. Blir det verkligen nåt positivt, bekräftelsen och insomnandet, när hon låter ligger där och snyftar samtidigt? När hon väl somnar sover hon nästan precis 30 min (det har hon gjort långt innan kuren, fick aldrig lurarna längre än 30 min de senaste månaderna, så antar att det ligger naturligt för henne nu), kommer hon kunna överbrygga det och gör jag rätt?

Hälsningar Sara

[frk Carlsson]

Hej Sara,

Jag börjar med att säga: ramsan! Det är den som ska visa henne vad det är som gäller! Hon kan visst lägga sig ner och somna själv, men just nu så behövs det att du/ni visar henne vad det är som gäller.

Det är jättebra att du går in och visar henne, men var försiktig så att det inte blir så att hon måste ha den hjälpen framledes. Det här är jättejobbigt och en svår avvägning. Ofta så löser man såna här situationer med att jobba hårt med ramsan för att få dem att förstå att man finns där och att det är sova som gäller. SJÄLVKLART får man finnas till hands genom mer konkreta åtgärder, typ nedläggning. Men man ska nog formulera inför sig själv när detta skall ske, dvs hur mycket är OK? och vara noga med att man går in en bra stund efter att man ramsat isf.

Två andra trådar som jag varit inne i avs samma fenomen hittar du här:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =7&t=24111

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =7&t=24523

Att man är ledsen när man läggs ned kan oxå bero på att man hade så himla kul just inann man blev nedlagd. Att ha en neutral stund innan själva sänggåendet, att bryta roliga aktiviteter i tid etc kan oxå hjälpa. Men jag tror mkt på att med hjälp av Attityden till självklarhet visa att det här är Ok, så här ska det vara, så kommer man långt.

Tänk på att ni fortfarande är i process, ni är i uppföljningsveckan fortfarande! Det är med största sannolikhet så att ramsan inte riktigt sitter ännu Och enda sättet att få den att sitta är ju att köra på.

Jag har ofta pratat med folk här som i sin iver att börja backa etc ramsat för LITE (men det kanske man inte har tänkt på inann man ställt sig den frågan) och på så sätt inte gett barnen den bekräftelse som de behöver Det är ju en jättesvår balansgång detta med att "ramsa lagom" och det är ju därför man har uppföljningsveckan på sig, så att man ska kunna öva och öva och öva och hitat en lämplig nivå. Sen så får man ju fortsätta jobba efter det oxå...det tar ca 1 mån innan "allt" är etablerat och sen uppstår det knaggligheter under livets fortsatta gång oxå

Hon KOMMER ATT överbrygga de där 30 min Fortsätt bara visa henne åt vilket håll ni är på väg :thumbsup:

[frk Carlsson]

PS. Att hon klarar sig på natten med lite jämmer är ju ett fantastiskt bevis på att hon har börjat fatta galoppen =D>