Kissar medvetet på golvet

[Rosine]

Vår son är två år och nio månader och trotsar lagom. Det känns som om vi bemästrar det mesta med hjälp av barnaboken, men han verkar inte heller vara någon stor trotsare (hittills). Det ända som verkligen ställer till problem är att han ungefär en gång på dagen ställer sig framför oss, utan byxor, och kissar rakt på golvet, med full laddning. Det är tydligen ingen olycka. Innan dess tar han av sina byxor som hade blivit lite blöta (vilket händer ganska ofta). Tror ni att detta är ett trotsbeteende, och hur ska vi bemöta detta? Om jag förstått AW rätt, så ska man inte reagera på sådant på samma sätt som på annat där han tydligen frågar efter gränser. Vi försöker med ”Oj då”, och sedan integrerar honom i städningen. Kan de funka att avdramatisera mera? Avdramatisering var det som gjorde att han slutade slå lillasystern för två månader sedan. Vi ignorerade förstås inte detta, men min man lyckades att kommenterar beteendet på ett sätt som inte satte det i fokus så mycket, och då var det ganska snart över. Men med kisseriet, då? Vi är mycket tacksamma för lite tipps.

[Acnaib]

Hej Rosine!

Jag hade bara haft en "hoppas-attityd" Eller "så tokigt, vart ska kisset komma någonstans? Ja, på toan! Då vet vi ju det" Eller så.
Sen är det lillkillens uppgift att städa. Gör det så jobbigt och tråkigt som du bara kan. Dra uuuuuut på städningen. Ojojojoj så tråkigt det är att torka kiss. Fast det är ju itne du som ska torka, han får städa själv.

Sen kan du ju arbeta lite förebyggande oxå. När du ser att han drar ner byxorna så "oj, nu kanske kisset vill komma! Vart var det nu igen som kisset skulle komma?? Mamma har ju heeeelt glömt! Kan du visa mamma?" Eller något sånt.

Jag tror ni löser det fint! Det viktiga är bara att inte skuldbelägga. Jag vet, ni gör det säkert inte, iaf inte med flit. Men lillkillen får inte känna att han är sämre, mindre omtyckte eller "dum" för att kisset hamnar fel. Det är kisset som är knasigt! Inte lillkillen. Men det vet du ju

Kram!

Bianca

[Rosine]

Hej Bianca.
tack för ditt svar. Idag har jag försökt att reagera ännu sakligare och utan emotioner även om (eller därför att) kissandet är ren (?) trots. När jag märkte att han ska kissa på golvet gick jag snabbt till ett annat rum för att se vad som händer, och vad gjorde han? Han kom till samma rum och positionerade sig demonstrativt framför mig och började kissa. Det är samma beteende som att kasta när morrötsskalar från bordet eller tömma ett glas vatten på golvet. När han gör sådant skuldbeläggar jag inte inte heller utan säger till helt sakligt att han får städa upp nu. Om han inte gör det själv efter ett par uppmaningar gör vi det hand om handen. Fast oftast gör han det själv.
Jag är dock lite tveksam om det hjälper att påminna honom innan det sker. Om jag förstått barnaboken rätt så är kissandet något som barnet ska ha ansvar för helt själv. Min man påminde honom faktiskt ett på gånger, och sedan gick de tillsammans till toan vilket min son älskar. Jag var skeptiskt och nu undrar jag om desse påminnelser inte gjorde saken värre.

[Acnaib]

Hej Bianca.
tack för ditt svar. Idag har jag försökt att reagera ännu sakligare och utan emotioner även om (eller därför att) kissandet är ren (?) trots. När jag märkte att han ska kissa på golvet gick jag snabbt till ett annat rum för att se vad som händer, och vad gjorde han? Han kom till samma rum och positionerade sig demonstrativt framför mig och började kissa. Det är samma beteende som att kasta när morrötsskalar från bordet eller tömma ett glas vatten på golvet. När han gör sådant skuldbeläggar jag inte inte heller utan säger till helt sakligt att han får städa upp nu. Om han inte gör det själv efter ett par uppmaningar gör vi det hand om handen. Fast oftast gör han det själv.
Jag är dock lite tveksam om det hjälper att påminna honom innan det sker. Om jag förstått barnaboken rätt så är kissandet något som barnet ska ha ansvar för helt själv. Min man påminde honom faktiskt ett på gånger, och sedan gick de tillsammans till toan vilket min son älskar. Jag var skeptiskt och nu undrar jag om desse påminnelser inte gjorde saken värre.

Hej igen!

Ja, du tänker så du! Helt rätt, barnet ska ju ha eget ansvar för sitt kissande, och bajsande. Men jag brukar ändå tänka lite förebyggande. Precis som med morotsskal eller vattenglas. Fast min Freja är ju inte i "trotsåldern" ännu (2,5 är hon, men trotsar inte iaf) så jag kanske inte kan sätta mig in ordentligt i hur ni har det.
Ibland sätter sig Freja ute i gräset och kissar (eller bajsar för den delen). Jag tycker visserligen det är praktiskt (kissandet då) men på sikt tror jag det blir tokigt, om man är hemma hos någon annans eller ja... (Sist var vi på en utomhusservering, ajaj) Så när jag ser att hon tänker kissa (här är det ingen trots utan bara kissnödighet) så säger jag "oj då, kissa gör vi ju på toan - spring in med dig och kissa istället" Då gör hon det.
Jag vet, det låter lätt och det är det förmodligen itne hos alla. Pappa följer med henne ibland och det älskar hon, men mamma har inte tid att vara toasällskap - så är det bara

Funkar inte det för er så tror jag på "städningen". Dra ut den, seeeeeegt ska det vara. Och Själv måste man göra det oxå. (Älsklingen alltså, inte du)

Men som sagt, jag tror på förebyggande arbete, men det är mina tankar det. När jag ser att Freja är på väg att slå Ronja, inte låter jag det hända då och tar itu med det tokiga efteråt. Nix, nåt jääääätte viktigt måste göras, precis då. Sen har hon glömt vad hon hade i tankarna.

Kram på dig!

Bianca

[Rosine]

Här är jag igen med samma problem kvar. Vi har försökt allt möjligt. Först ignorerade vi hans golv-kissande helt – detta ledde till att han inte kissade på golvet i tre veckor, men sedan kom beteendet tillbaka och samma strategi hjälpte inte längre. Sedan införde vi (åtminstone jag) hjälpa-till-att-torka strategin, men utan effekt. Sedan försökte vi att styra honom lite: när vi kände att han ska kissa snart, försökte vi att påminna honom. Men det gjorde saken ännu värre. Jag känner mig ganska vanmäktig och det stressar mig mycket att han helt enkelt dra ner sina byxor, väljer ett hörn och kissar på golvet. Dock inte under morgonleken, då går han till pottan eller toan, och inte heller, när han samtidigt behöver bajsa. Då använder han också pottan eller toan. Oftast är det så att underbyxorna redan har blivit lite blötta innan han drar ner dem. Jag känner ibland att jag vill reagera med förvisning, men min man är helt emot och jag antar att han har rätt. Jag har ingen förklaring för beteendet och ingen strategi. Min man säger att det säkert ska gå bort av sig själv. Men jag känner att jag vill på något sätt aktivt motarbeta detta. Jag känner till och med att det är pinsam, även om ingen annan är här.
Jag tar mycket tacksam emot idéer och lite ”coaching” för att kunna lösa problemet.

[miniz]

Hej Rosine och ursäkta att du inte fàtt svar.

Sedan införde vi (åtminstone jag) hjälpa-till-att-torka strategin

Detta borde ni àterinföra och genomföra. Han ska inte bara hjälpa till, han ska torka.
Jag förstàr att du blir stressad, men när han kissar försök sansa dig och bara säga
Ojdà och hoppsansa, Var ska man kissa? Tokiga kisset som hamnade pà golvet. Hur ska vi nu göra?
Och làt honom göra det. Om han vägrar, sà är det handen om handen.

Handling - konsekvens.
Pink pà golvet - torka rent (vare sig det är en olycka eller med flit).

Kram.

[Rosine]

Hej Miniz, tack för ditt svar. Jag hoppas att jag lyckas övertyga min man att han också reagerar på detta sätt...

[miniz]

Vad säger din man?

Kram.

[Rosine]

Vi är överens om att sonen ska (hjälpa till att) städa, men medan jag brukar göra hand om handen om han inte vill, säger min man att han inte vill tvinga honom. Min man känner att det kanske är kontraproduktivt och förvärrar saken om golvkissandet är förknippat med bråk (och bråk kan det ju bli om man gör hand om handen). Vi har intagit lite olika roller här och tycker nog ibland att vi måste kompensera den andras agerande, vilket leder till att rollerna blir ännu ,fastare'.

[chokladkaninen]

Hej!

Argumentationshjälp: Jag skulle absolut se golvkissandet som en trotsgrej, alltså en fråga på temat "Vad händer om...?" som sonen ska ha ett tydligt svar på så att han slipper ifrågasätta det i framtiden. Om du då (helt korrekt, i min mening) svarar: "om man kissar på golvet blir mamma sur, och man blir tvungen att torka upp, vilket är riktigt jobbigt, vägrar man torka upp blir man tvingad att ändå göra det", men Pappa svarar: "om man kissar på golvet blir pappa sur men inget särskilt händer om man inte hjälper till att torka upp" får han förstås inget pålitligt svar, och fortsätter därmed att ifrågasätta just detta. Jag håller med dig om att det verkar essentiellt att hitta en - logisk - linje att enas kring.

Kanske kan ni hitta ett bättre sätt än handen-om-handen att få sonen att städa upp efter sig? Jag kan förstå din mans tveksamhet till detta då det inte alltid är så lätt att tvinga en protesterande 3-åring och det är förstås obehagligt att närma sig gränsen till milt våld. Så kanske är det en bra idé att fokusera på trotsfrågan i torkandet snarare än i själva kissandet (för det är ju där ni har varit oense och där osäkerheten ligger, eller hur, själva kissandet ger ni ju samma svar på?). Då kan du förvisa istället för att tvångstorka - typ: oj, det hände en olycka, vad ska man göra DÅ? Och rätt svar är förstås att städa upp efter sig. Och vill man inte det så kan man tyvärr inte vara bland folk, eftersom man då inte rättar sig efter de regler som gäller i umgänget mellan människor. När man är redo att komma ut och torka upp efter sig får man givetvis det, men då ska man torka själv och därmed visa att man rättar sig efter reglerna.

Hur låter det?
Det finns en fin tråd om barn som ritar på golvet som kan komma till nytta (eftersom det handlar om att städa upp oredan man har orsakat), ska se om jag hittar den.

[chokladkaninen]

Den här var det jag tänkte på!
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... or&start=0

[Rosine]

Tack, Chokladkaninen. Det är svårt, detta.
Min man tycker att det som du föreslog är värre än att tvinga barnet. Igår förvisade jag ändå men det blev inte bra. Problemet var att han inte tänkte vara bered att städa, inte ens efter förvisning. Sedan tvingade jag honom ändå. Helt inkonsekvent, kanske. Kanske skulle jag ha väntat ut honom med mer tålamod. Men det känns svårt när man vet att maken inte alls gillar det. Och det stämmer ju vad min man säger att vi använder förvisning bara när man gjort något absolut helt oacceptabelt, och inte när man inte tänker göra något.
Och så vet vi inte om det är bara trots. Det händer numera framför allt på kvällen då han behöver kissa otroligt mycket. Mer och oftare än på andra tider. Kan det vara för mycket att bemästra för en trött kille? Eller söker jag bara ursäkter nu?

[chokladkaninen]

Ja, klurigt! Hm. :-k

Och det stämmer ju vad min man säger att vi använder förvisning bara när man gjort något absolut helt oacceptabelt, och inte när man inte tänker göra något.

Kan du få maken att läsa på om förvisning i BB, så kanske han känner sig bekvämare med den? Det är ju väldigt viktigt att han förstår att det inte är ett straff utan en konsekvens. Att säga "du kissade på golvet, alltså får du inte titta på TV" (eller vad man nu kan hitta på) vore ett straff. Att säga "du vill inte städa upp oredan du ställde till, alltså kan du inte få fortsätta med vad det nu var du ville göra förrän du har gjort det" kan ju bli samma effekt i praktiken beroende på situation, men logiken är helt väsenskild. Det vi vill åt är ju att sonen tar till sig lektionen: Det här är vad som händer om jag inte torkar upp. Jag skulle ha gjort det genom (noga uppföljd!) förvisning, men det kanske går att hitta andra sätt.

Att sedan sluta kissa på golvet blir liksom nästa steg. Det första steget är att genomdriva lektionen Man stökar till - Man städar upp. Precis som Miniz skriver ovan är det eg ointressant ifall han kissar på golvet av trots eller om det är av misstag; torkproblematiken är ju densamma! Och så vitt jag förstår är det också där det är fråga om trotsande.

[Rosine]

Tack, Chokladkaninen. Vi (jag) jobbar på...

[Clara Cecilia]

Hej Rosine,
vill bara inflika att vi haft liknande situation här hemma - toaletten kissades ner helt ett par gånger.

Jag håller med Chokladkaninen och BB , man får städa efter sig. Ordentligt. Inte som Straff utan för att man slabbat ner golvet. Sånt tar man hand om själv (med övervakande öga förstås) Rejält rent ska det bli så det tar tid och är arbetsamt.

Det höll i sig under några veckor och har nu helt upphört. Jag kör samma strategi om mat slängs på golvet, för det första så har man ätit färdigt om man kan slänga mat och för det andra så städar man upp det själv. Och det funkar!

Lägg till massor av utevistelse och gärna kissa ute på spännande ställen som i buskar och på träd - där behöver man inte städa efter sig!

Kram Clara