med gråten i halsen

[strömming]

I började dagis i vintras när R var liten. Som hon "borde". Jag gick in i förlossningsdeppression och orkade inte ta hand om varken I eller R på ett bra tag och maken var hemma och tog hand om oss alla tre ett bra tag.

Hon var 1 år och 7 månader. Efter någon månad verkade hon tycka att det var roligt att gå dit och gick glad iväg. Sedan blev det värre och värre. Nu har hon varit hemma hela sommaren. Sovit bra, ätit bra, skrattat, sjungit och lekt med lillebror. hjälpt mamma och pappa med alla viktig saker. Idag började dagis igen. Vi har pratat om dagis men I säger bara -ijis inte gå dagis. idag grät hon hela morgonen men trots det tog jag henne till dagis, lämnade ett gråtande barn där och la lillebror att sova och gråter själv för att jag gjort så mot min "stora" tjej. R ska vara hemma minst ett år till med mig eller min man, I och R har gläjde av varandra och har skoj på dagarna även om I inte alltid uppskattar hans hårda nypor (men dagisbarnens nypor lär vara hårdare?) Det känns helt fel. Jag ska hämta henne innan luren och sedan vill jag aldrig mer lämna henne där.

Maken och jag har lite olika syn på det hela (men jag kan inte få honom att läsa BB heller dock är han ett fan av att barnen sover bra nu) och han tycker att hon behöver stimulansen på dagis medan jag tror att hon mår bra hemma. Men det är jag som får lämna ett gråtande barn och ett barn som inte äter på dagis och som inte sover mer än 30 minuter på vilan.

Jag vill ha min solstråleunge! Och jag vill ha henne hemma. Hjälp mig att orka stå emot dagis tills vi verkligen måste ha henne där! För hennes skull!

Nu är det dags att väcka lillebror efter luren!

[miar70]

Jag har (nästan) varit i din sits. Och jag kan säga att det är få saker jag är så glad över att jag stred om och framhärdade i som att få ha mina ungar hemma så länge som möjligt, trots omgivningens åsikter.

Ge dig inte, tycker jag. Lyssna till din starka känsla, och se på lillan - de här åren går alldeles för fort och kommer inte tillbaka, så stå på dig och gör det du känner är rätt. Ibland måste tigermamman i en få komma fram!

Kram!

[miar70]

Det finns rätt mycket att läsa om till stöd för dig och det du känner (förutom BB, men det kan du smyga in senare om motståndet är lite trögt ) bl. a det här:
http://hemmaforaldrar.blogspot.com/2010 ... urade.html

[Nancy]

Mina barn är 5, 3, 2 och snart 1 år. De har inte gått på dagis en enda dag utan varit hemma med mig.

Jag tycker inte att de står dagisbarn efter ett endaste dugg gällande varken tal, social utveckling, allmänbildning, dela med sig, vänta på sin tur etc.

I morse fick Lani 2 år några små russin av sin pappa. Genast gick hon till vardagsrummet och delade med sig till oss andra. Helt på eget bevåg.

Jag känner mig inte ett dugg orolig för att de skulle vara understimulerade när det väl kommer till skolstart.

Jag kan heller inte gå med på tanken att de skulle ha det bättre hos någon annan än mig. Jag tror att även om jag är långt ifrån perfekt så är jag ändå den bästa för mina barn eftersom jag älskar och behöver dem på riktigt

Vilket dagis kan ersätta det

Åk iväg och hämta hem din lilla flicka

Kram från Nancy

[TorpSara]

Fina Strömming! Du gör mig väldigt glad! Och stimulans av andra barn kan Chokladkaninen och jag bjuda på nån dag i veckan i Vasaparken. Det är ungefär så mycket som behövs, du kommer att märka SÅ väl på henne när det "behövs" andra barn på riktigt, om 1-2 år. Det är en SÅN skillnad. Det handlar då inte längre om att de uppskattar att vara bland andra barn, utan om att de aktivt söker sig till barn framför vuxna och interagerar, leker och läser konflikter på egen hand.

[TorpSara]

Dessutom är det fan så mycket roligare att ha båda hemma, för ALLA. Där är verkligen svenska föräldrar si in i vassen grundlurade så jag hela veckan har funderat på hur det gick till... Nån som vet? (I ljuset av att 30 timmars förskola för ALLA barn ses som ett löfte!!?? )

[chokladkaninen]

Fina Strömming! Du gör mig väldigt glad! Och stimulans av andra barn kan Chokladkaninen och jag bjuda på nån dag i veckan i Vasaparken. Det är ungefär så mycket som behövs, du kommer att märka SÅ väl på henne när det "behövs" andra barn på riktigt, om 1-2 år. Det är en SÅN skillnad. Det handlar då inte längre om att de uppskattar att vara bland andra barn, utan om att de aktivt söker sig till barn framför vuxna och interagerar, leker och läser konflikter på egen hand.

Dito!

Jag har en liten kille f okt 08 att erbjuda som lekkamrat. PM:a så fixar vi! :thumbsup:

[Trebarn]

Hej!

Strömming, här är en till tankeväckare till din man:

http://hemmaforaldrar.se/forskol_for_de ... minsta.htm


Trebarn

[Luvisen]

Ta hem henne! Lilla vän!
Lillebror behöver henne och du också . Det kan hon aldrig få på dagis- veta att hon behövs för familjens överlevnad.
Hon får heller inte utrymme att utforska saker och ting i egen takt på egen hand samt ifred.
Hon kan inte heller ta del av bruksföremålen och se dem användas.
Hon får inte heller gå i livets skola, som Anna kallar det.
Vill du stärka dig ytterligare kan du läsa Doman- The Gentle Revolution. Det ger verkligen råg i ryggen. Han menar att dagis inte bara "inte är så bra" utan att det hämmar de små livens optimala utveckling och det är väl det din kloka flicka kämpar för förutom att hon saknar dig- sitt orubbliga centrum!

Osv osv...jag kan skriva hur mkt som helst!

Go girl!! /Luvisen
PS. Tjata tjata ang BB. Kan jag få min Saboterande Partner att läsa BB kan du få din man att läsa den! DS.

[strömming]

Tackar er alla för ert fina stöd! Har diskuterat livligt med maken som till viss del delar min oro och ståndpunkt men han tror fortfarande att dagis ger henne välbehövd stimulans. Tyvärr är jag bara hemma till slutet av september med MrR och sedan ska maken vara hemma till mars och efter det har vi inte bestämt men Mr R ska iallafall vara hemma på heltid till om ett år.

Maken tycker inte vi ska ta ett oövervägt beslut om att säga upp dagisplats även om han också tycker att det kan vara onödigt att ha henne där när någon är hemma ändå och barnen har ju faktiskt så kul av varnadra nu.

Vi ska fortsätta diskussionen i kväll. Dottern vid dagens frukost -Gå dagis? nej en annan dag! Is vara hemma mamma! Det borde liksom sätta punkt för diskussionen tycker man.

TorpSara och Chokladkaninen! Tack för park och lekerbjudande! Jag är inte sen att hänga på, Vasaparken är vårt favorithäng om dagarna. Dottern kan inte få nog av gungorna och trappan upp till Biotopia!

[strömming]

I vintras längtade jag så efter att få börja jobba, allt i depressionens spår, men nu önskar jag att jag hade råd att vara hemma med mina älsklingar så länge jag bara fick. Å andra sidan har jag ju startat företag under tiden och jobbar mest varje kväll ändå så om det gick runt så skulle man ju kunna vara hemma!

[Kalaskakan]

Hej Strömming!

You hang in there med din övertygelse liksom Is's vilja/önskan/övertygelse.

Jag vill bara flika in, Trebarn tipsar om en länk, det finns ju boken om det också. Den rekommenderar jag för din make att läsa.
I en perfekt värld, med perfekta förskolor med perfekt antal pedagoger för antal barn så skulle förskola för dessa små kunna försvaras tycker jag men tyvärr är det inte en perfekt värld vi lever i.

Har man möjlighet, som ni nu att ha Is hemma ett tag till så kör på det.

Jag skulle kunna skriva en hel roman om vad man missar med sina små hemma när man väljer att ha dem på förskolan.
Har man möjlighet att inte missa det så är min fasta övertygelse att man skall ta den chansen.

!

[Kalaskakan]

PS. Dessutom måste vi sluta misstro vår egen kapacitet som förälder!

Vi har fått den skeva uppfattningen att andra plötsligt är bättre på att ta hand om våra barn än vad vi är och iom. det fått den skeva uppfattningen att vi inte alls klarar att ta hand om (dvs. "stimulera") ett, två, tre, fyra, fem barn, samtidigt eller var för sig.

[chokladkaninen]

Vasaparken är vårt favorithäng om dagarna. Dottern kan inte få nog av gungorna och trappan upp till Biotopia!

Då har vi nog en match (som i en fullträff, alltså, inte en uppgörelse ) mellan henne och Lillebror! :thumbsup: Den där trappan har varit vårt favorithäng i ett år nu... 8)

[Luvisen]

Om din man ändå ska vara hemma ett tag så tycker jag han kan gå till parker där förskolor hänger och se med egna ögon vilken stimulans dottern kan räkna med när hon går på dagis och se också om de bemöter barnen med det tålamod, förståelse och ömsinthet som maken förhoppningsvis tror att er dotter får. Då kan han jämföra hans föreställning om vad som sker på förskolan med verkligheten... Det kan kanske göra att han nyanserar sitt tänk....

Värme!/Luvisen