Bebis som vill läsa och räkna

[TorsMamma]

=D> [-o< =D>

[Anna09]

Ni är fantastiska!!! ... Lillo är lycklig som har så hårt arbetandes föräldrar, arbetandes för honom och hans välgång!

Tränar tillsammans med en tjej vars son är 9 år och har autism, var glada att ni bor i Stockholm, här i Göteborg finns inte samma resurser säger den mamman.

Kämpa på - allt ni gör betyder massor för honom!!

=D> :thumbsup: =D>

Och när det känns jobbigt - tänk på allt ni gjort och har insikter om att ni kan göra!!!

Stor beundrare av er!



Puss på lillprinsen åsså!

[Luvisen]

Tränar tillsammans med en tjej vars son är 9 år och har autism, var glada att ni bor i Stockholm, här i Göteborg finns inte samma resurser säger den mamman.

:-s Har ju inget med var man bor att göra. Bara låna pengar, boka en tid och åka. Vill man få ngt gjort, gör man det själv!

Tack för eran värme och peppning ni goa människor här, det betyder mkt mer än ni kan ana.

Kram!

[inger]

Håller med Luvisen.

Vill man göra saker för sitt barn får man göra det själv.

Under min signatur finns en länk till neuropedagog, det kanske är något för den här mamman till nio¨åringen som du pratar om Anna.
Neuropedagogen finns i Lysekil.

[Sarisparis]

Kanon med IAHP-kunniga personer i Sverige :thumbsup: Kan tänka mig att bara tanken att faktiskt fâ nâgonting gjort rent konkret lyfter humöret och motivationen ännu ett snäpp.

Men nu har allt stannat av totalt för vi provocerar Bebispojken med gluten och mjölk. Idag slog provokationen med full kraft och den lille mannen ville inte ens gå ut!

Men dâ har ni ju i alla fall bevis svart pâ vitt att mjölk och gluten verkligen är bovar i dramat.

Ni kämpar pâ helt fantastiskt. =D>

[Luvisen]

Men dâ har ni ju i alla fall bevis svart pâ vitt att mjölk och gluten verkligen är bovar i dramat.

Yes! vi har tom bildbevis! Nu jäklar är det slut med dålig kost fr omgivningen och vågar de ifrågasätta sticker jag intyget och filmerna under näsan på dem!

[Manfred10]

Om du har boken "Kärnfrisk familj" finns en hel radda med förslag till svar man kan servera när man får frågor om varför man slutat äta mjölk, mjöl eller socker!

[Luvisen]

Tyvärr funkar inte dessa svar härborta... ](*,)

Nu sparkar vi igång igen. Två dagar efter att vi slutade provokationen så började vi med vår lilla dagliga promenad på 1 km på 20 min. Idag la vi till 25 m trappa. Lille gick upp för den entusiasm och korsvis.

Imorgon kör vi i gång med krypet. Det kommer inte bli lätt men vi måste. Vi får se hur det går.

Idag började det hända grejer. Bebispojken strök mig över håret samtidigt som han tittade på mig. Sedan slutade han stirra på datorn och satt och gjorde ett memospel m alfabetet.

[Hege]

Jeg hejar på er!

Och noterar att det är precis en månad kvar tills ni skal besöka Larz Thieleman...

[Luvisen]

Och noterar att det är precis en månad kvar tills ni skal besöka Larz Thieleman...

Yes, can't wait!!

[TorsMamma]

Ser fram emot en rapport!

Kram!

[Luvisen]

Ja!! Det gick. Gossen kröp! \:D/

[TorsMamma]

=D>

[Luvisen]

Kollade precis Bebispojkens bröstkorg. Den har expanderat ytterliggare: nu 53 cm.

[Luvisen]

Igår läste jag i Skruttnorpans blogg och funderade över hur man får små bebisar att åla. Om det här med att hjälpa dem genom att hålla emot under fötterna och vinkla stortån. Grubblade lite under natten. Idag på dagen ville inte Bebispojken göra sitt kryp. Ålning har han inte velat göra alls. Och fast jag själv ålade omkring på golvet ville han inte prova. Det var ngt med att det fanns lite smuts... Så jag damsugade rent igen snabbt som attan och la mig ned igen. Fortfarande sa pojken nej... ](*,) Och då helt plöstligt så sa det ping! i min hjärna och jag sa att jag skulle visa en grej för Bebispojken. Jag gav honom en lurig blick. Ok, sa han. Lägg dig på mage, sa jag. På mage, sa han och la sig ned. Sedan höll jag under hans sulor och vinklade upp ett ben. Först ville han inte utan var stel som en pinne men sen lät han mig fixa med benet. Och sen sa jag: Tryck ifrån. Inget hände. Så jag putta hans kropp lite frammåt samtidigt som jag sa; Tryck! Och då fattade han och började trycka. Så gjorde vi så ett par ggr och helt plöstligt fick han fart och armarna kom igång av sig självt! Sedan ålade han själv! Jippi! Han ålade in under en stol och hämtade en bil och en boll. Sedan ställde han sig upp och sa: Jag ville ha bollen under stolen. Han sa det som det självklaraste i världen varefter han poserade för några bilder. Det är 1,5 år sedan det hände. Jag har fina bilder på honom när han tittar in i kameran sen förrut men då har han alltid hållit på med ngt annat och jag har lyckats fånga hans blick precis när den svept förbi kameran så det ser ut som han tittar in i kameran. Men nu ville ha bli fotad och stod still och kom sedan och tittade på resultatet. Wow!