Adoption, anknytning och sova hela natten

Här hamnar favoriter från samtliga forum till erinran, inspiration, nyskapande
Skriv svar
Blompan
Inlägg: 97
Blev medlem: sön 13 mar 2005, 21:56

Adoption, anknytning och sova hela natten

Inlägg av Blompan »

Hejsan!
Jag har en god vän som skall adoptera ett barn på 1 år 10 mån. Vi har funderat lite kring det här med anknytning och samsovning/sova i egen säng. Deras ursprungstanke är att de inte vill ha barn i sängen, dvs alla får bättre sömn i egen säng men det är ju lite tufft med det här och anknytningen. Man får väl anta att den inte komemr att ske på natten men att det å andra sidan kan kännas tryggt för honom att veta att hans nya föräldrar finns där.
Det kan också vara svårt att hålla en lugn och konsekvent attityd - han är ny, de är nyblivna föräldrar och de kommer också att bo i ett främmande land i över ett halvår.

När jag skriver inser jag ju egentligen svaret - det är ju som för alla andra AW-barn, tydlighet och konsekvens och mota vargen. Jag har själv dock ingen erfarenhet av att kura ett större barn (våra fick sin dos från början) och jag kan därför inte stödja dem i det. Tror jag.

Har ni några tankar, erfarenheter kring adoption av större barn etc vore ajg tacksam.
//Blompan med guldklimpar sept -04 och mars -07
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Jag skulle backa bandet och låtsas att han vore så ny som han är - så alldeles färsk, som nyfödd, även om han är "gammal" nog om man säger för både det ena och det andra. Men grunden av tillhörighet måste läggas, den kan inte bara komma från ingenstans som om den alltid varit där.

Så egen säng - spjälsäng - intill föräldrarnas, är mitt förslag. Inte så att han ska tas upp och samsova - det tycker jag inte alls är någon bra idé oavsett - men så att man (mamma och/eller pappa) kan sträcka ut en hand, hålla lilla handen, "buffa" lite över ryggen, sidan eller lilla rumpan, smeka huvudet x antal gånger, lugnande och kärleksfullt, och SÄGA RAMSAN, betryggande och fin, vänlig och mjuk, i den goda Attityden av Självklarhet (som man ju också som vuxen adoptivförälder får träna sig metodiskt och systematiskt till att omhulda).

Så skulle jag göra. Allt enligt SHN:s grundläggande princip: att lugna barnet där det ligger. Inte tröstande - ingen behöver tröst för ett liv som är gott :!: - men BETRYGGANDE, i ordets sanna bemärkelse.

Och efter kanske ett halvår skulle jag i stor stil lansera eget rum. Som med ett "nyfött" barn.

Hälsa dem LYCKA TILL från mig :-({|=
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D PS: Sovrummet bör de hålla mörkt, med dörren på glänt mot ljus utanför. Så de får läsa och prata någon annanstans innan de går och lägger sig, tycker jag.

Vi vill ta ur den lilla pojken att mörkret är farligt. Det har han säkert fått lära sig.

Och det är det ju inte. Här :wink:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Blompan
Inlägg: 97
Blev medlem: sön 13 mar 2005, 21:56

Inlägg av Blompan »

Tack Anna!
//Blompan med guldklimpar sept -04 och mars -07
CiL
Inlägg: 143
Blev medlem: sön 21 mar 2010, 06:37
Ort: Stockholm

Inlägg av CiL »

Detta är ett gammalt inlägg, men kanske är det fler som är intresserade av sovning när man startar med ett äldre barn, t ex genom adoption.

Min son kom när han var 6 månader. Vårt nätverk är dock rätt stort och vi har vänner som fått barn i alla möjliga åldrar. Och som alla andra familjer så har vi gjort olika för att liv och sömn ska fungera.

Jag tror att de flesta av oss skulle skriva under Annas svar här som i grunden bra. Backa bandet, bygg upp tillit kring sovningen som för ett mindre barn. Visa barnet att du vet när det ska sova och att det kan lita på dig i detta. Håll en och samma ramsa vid alla insomningar så att den nya världen inte förändras vid insomningen. Kanske med tillägget att det kan behövas ytterligare rutiner/ritualer på väg till sängen som inte är verbala.

Många av Annas sömnprinciper tillämpas redan på många barnhem och fosterhem i världen. Barnens tider för mat och sömn är regelbundna, de vuxna är tydliga i att sömn inte är farligt (och inte att vakna upp ur den heller), och barnen får höra insomningsramsor mm många gånger eftersom de närapå alltid sover många i samma rum. Knappast något barn som adopteras tycker att en spjälsäng är konstig och det har ofta utvecklat en rad egna sätt att somna sig själv - med mindre tätt stöd av vuxna än det får sedan med föräldrar. Insomningsstödet de får är ofta kort fysisk beröring av en säker hand, och/eller en muntlig ramsa eller sång som sägs till många samtidigt.

Sedan är det en mängd faktorer som gör att man kan vara öppen för annat med ett barn som kom till en som äldre, och som i senare ålder lärs in i vad detta med föräldrar, egen unik roll i förhållande till andra, och eget hem är för något.

Dels kan barnen vara undernärda och behöva flera rejäla intag på natten för att känna sig mätta och lugna.
Dels är intrycken barnen har i början ofta så intensiva att de sover (eller behöver sova) mycket mer än sina jämnåriga svenskfödda.
Dels kan vissa barn som levt på barnhem ha svårt med fysisk tillit och kontakt och vara långt senare i utvecklingen av det egna jaget. Det kan göra att man i perioder också väljer att använda insomning och nattsömn som tillfällen där man är nära och trygga med varandra. Det har nackdelar, men det kan kompenseras av att starkare tillit och anknytning byggs upp mellan barn och föräldrar.
Dels kan barnen ha haft sovtider som inte liknar våra - t ex längre stund eller flera stunder på dagen eller långa perioder inte alls på dagen. Vissa barn visar inga tecken på vilka rutiner de är vana vid, medan andra visar det tydligt. Å andra sidan innebär flytten en så stor omställning som en bauta-jet-lag, och det ger ofta möjligheter att redan från början sätta ett eget schema.

Man får prova sig fram med vilket schema man ska starta på, men Annas grundidéer kring sömn och den roll som man har som vuxen är viktiga. Och även om man inte vet särskilt mycket om barnets liv på barnhemmet kan man utgå ifrån att det varit omhändertaget av "säkra" kvinnor som bestämt visat barnen vad det behöver, och inte signalerat oro eller egen osäkerhet. (Det är inte bara negativt att som liten ha varit omhändertagen på barnhem!)

Av allt Anna skrivit så har jag själv hittills tagit minst del av sömnkunskaperna, för jag tycker vi haft det så oproblematiskt. Sonen har i princip vaknat en gång per natt och checkat läget, druckit något och sedan somnat igen efter 5-10 minuter. Lunchsömnarna gick från två till en smärtfritt (för länge sedan).

Men det var sannerligen inte vår förtjänst. Han hade sina första månader på ett etiopiskt, bra barnhem med mängder av varma, säkra kvinnor och sedan i en fantastisk etiopisk familj med en nära fostermamma. I Afrika ser man sällan den oro kring barn och föräldraskap som vi har här - och barnen somnar helt enkelt när de blir lagda och de vuxna signalerar att det är dags... Om de inte är sjuka eller har andra allvarliga problem förstås. Vi kunde bara haka på den tillit som vår son redan hade för vuxna, och som också byggdes upp inom oss när vi såg att vi klarade detta med sömnen hyfsat.

Men nu när 3-årsåret startat kommer jag att läsa sömnboken och plöja igenom alla Annas tips och metoder, för jag vill kunna behålla hans goda sömn som vi mer eller mindre fått "gratis" hittills utan större kunskap. Och nu är både sonen och vi så pass svenska igen att vi börjar oroa oss för allt möjligt... ;-)
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

Tack CiL, det är jättebra att få kloka ord från en adoptivförälder härinne på äldrebarn! Vi har haft ett par kurningar här av adopterade barn för ett år sen eller så, tyvärr hade vi ingen med erfarenhet att hojta på då - dina tankar är jättebra att ha och jag kommer att spara dem och plocka fram dem vid behov om det är okej för dig!

Kram Mia
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Tack, CiL :heart:

Instämmer med miar70 :heart:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
CiL
Inlägg: 143
Blev medlem: sön 21 mar 2010, 06:37
Ort: Stockholm

Inlägg av CiL »

Javisst Mia, använd det som det kan finnas nytta av. Jag har ju inte så mycket erfarenhet själv, men jag har ju en del vänner i adoptivsvängen som jag kan hänvisa frågande till.

Och jag kommer igen här också med egna frågor... som inte är adoptionsrelaterade. Under påsken har jag och maken plöjt Annas Sova-bok och fått gott mod att göra en treårsförändring här. Närmaste dagarna ska spjälsängen flyttas ut från sovrummet och sedan ska sovschemat läggas om någon timme. Kommer igen med frågor när jag läst lite mer om andra äldre barn här!

Ps. Anna - Jag höll på att missa tåget i påsk för att jag köpte boken. Sedan har vi läst, lärt och diskuterat under en vecka... Och hunnit ge bort den till ett dödstrött par, samt rekommenderat den till ett annat. För att fatta detta med sömn ska man antingen lära av boken, eller bli förälder till ett barn som redan fått säkerheten med sömn via ett barn/fosterhem! ;-) Ds.
Skriv svar

Återgå till "Klistrade favorittrådar"