Jodå, tack som frågar Lua, nu är det bra.
Har, till skillnad mot sist, mått illa typ 10 gånger om dagenunder de första månaderna, vilket, liksom hos dig, bara kunnat stillas med småätande
Har inneburit att jag känner mig som en fläskkorv just nu
Vägde dock in på +8 kg mot förra gången, varav 4 trillade på mig när jag slutade amma...
Egentligen är det inget som är likt, mer än den förlamande tröttheten (som också börjar lätta något). Hade ett tidigt missfall i höstas - då var det precis som med Vera - smakade aluminiumfolie i munnen hela dagarna och kunde knappt nudda brösten, men nu när det är "på riktigt" (bör det väl vara i v 15...) så har jag inga av de symptomen.
Längtar SÅ efter att få se och höra honom/henne - men RUL är inte inbokat förrän 24 februari och det är inget BM-besök innan dess
Med Vera hade vi ju förmånen att få delta i ett projekt så att vi gjorde UL 3 gånger, v 12, v 18 och v 37 - det var en hit!
Har också avstått från KUB (hade inneburit en resa till Uppsala för UL då de inte har tid att göra dem här i Sundsvall...) och FVP.
Kul är det i vilket fall - hade verkligen hoppats på att kunna ge Vera ett syskon utan allt för stor skillnad i ålder 8)
Gick ju också betydligt fortare det än att "producera" världens bästa, tjurigaste, surrigaste gullunge - den vi aldrig trodde att det var meningen vi skulle få