Frågor i vargtimmen

sanna · Inlägg av **sanna** » lör 04 dec 2004, 05:43

Hej!

Jag håller ju på att få min son att sova åtta timmar i sträck. Han somnar vid 20 och så väcker jag honom 22.45 för nattpåfyllning och sedan sover han alltid vidare. Till 03 de första nätterna eftersom han var van att få ett av nattmålen då. Och nu har det stannat på exakt 04. Jag tar vakten i två timmar och sedan tar min man sista timmen innan han ger honom mat och flera nätter nu har sett helt likadana ut- inga direkta framsteg. Kanske svarar han lite snabbare på vagningen men å andra sidan vagnar jag nog för mycket. Isak skriker de första gångerna så fort jag släpper vagnen, efter hand lugnar han sig lite och sover då och då i kortare och oroligare pass ju närmare det blir till klockan sju. Jag skulle behöva lite råd och pepping. Börjar nu tycka synd om honom, tänka att han är för liten och att han kanske inte ätit tillräckligt för att sova så länge. Hur lång tid brukar det ta att komma förbi vargtimmen? Och vad gör vi för fel eftersom inte mycket ändrar sig från natt till natt?

Känns skönt i vacklande nätter att ha hittat hit.

Sanna

kokos · Inlägg av **kokos** » lör 04 dec 2004, 10:26

Hej Sanna,
Jag tycker att ni har kommit jättelångt och ni är jätteduktiga, tänk att ni har en tvåmånaders som sover 5 timmar i sträck, det tycker jag är helt fantastiskt! =D> Men jag tror att ni överkoncentrerar er på honom. Låt honom reagera!

Vargtimmen är besvärlig och kan vara kvar länge. För vår del händer det fortfarande ibland att Adrian vaknar och trasslar under vargtimmen (startade kuren 17 okt). För vår del handlade det om att vi fastnat i vagningen. Vi vagnade vid minsta pip i ett par tre veckor och slutade inte vagna förrän det blev helt tyst (och tyckte såååååå synd om lillen...). Nu var han äldre när vi körde kuren så det är lite svårt att jämföra.

Det du ska göra är att låta honom reagera. Man ska inte vagna i all evighet utan INTE VAGNA lika lång tid som man vagnar. Alltså: du vagnar kanske 3 minuter för att få honom lugn och sen får han reagera i 3 minuter. Nästa gång kanske han bara behöver vagnas 1 minut och så reagerar han 1 minut. Sen vagnar du några sekunder så är han lugn och då somnar han till slut. Se det som ett växelspel. Var inte rädd för att han skriker. Han kanske inte ens är ledsen utan mest protesterar och är lite arg? Är han inte så jätteledsen så tar ni det lugnt: han kanske lugnar sig själv till och med? Det gjorde vår lille när vi var lite coola.

br · Inlägg av br » lör 04 dec 2004, 10:29

Hej
vår son var iof drygt 5 månader när vi kurade men vargtimmen astt i ung en månad, så det kan bli segt!

Inlägg av **annawahlgren** » lör 04 dec 2004, 21:38

:Bryt inte samman - ni är så duktiga, och det ÄR inte så himla lätt i nattens mörker att veta exakt vad man ska göra. Lilla barnet bombarderar er med frågor och ni är osäkra på svaren. Då kommer man inte framåt så väldigt starkt. Läs på igen, är mitt förslag - särskilt om vagningen, som ni fastnat i, och det är lätt hänt men det funkat liksom inte. Öva med tyngd i vagnen och stå aldrig ens några tre minuter - högst två, och GÅ varje gång! Det är psykologiskt viktigt för er och bryter överkoncentrationen. Tänk på de andra sjutton bebisarna i rummet bredvid, som skriker så taket lyfter sig och måste få hjälp att komma i ro

NU

Och när ni är klara med dem - ja, då råmar arton kor i lagårn som inte blivit mjölkade

Så skynda, skynda med allt som måste göras

Som INTE handlar om lilla bebisen, ständigt och jämt. Se "Ord på vägen" om krogbesökaren

sanna · Inlägg av **sanna** » tis 07 dec 2004, 13:35

Tack för svar!

Det känns som om det börjar lossna lite för oss. Jag har följt goda råd, tagit ett steg tillbaka och snålat med vagningen. Inatt vaknade Isak första gången redan vid två och sedan vid ytterligare några tillfällen men sov lugnt sedan ett par timmar när det var dags för morgon. Faktum är att vi bara behövde dra honom en gång och i övrigt klarade han av att somna om själv. Men jag tycker mig ha förstått att när han precis har sovit en stund och vaknat ska man gripa in direkt. Isak kan då ligga och böka ett tag, skrika till ganska ledset och så somnar han ibland innan jag hunnit fram. Ska jag gripa in redan vid bökandet? Eller avvakta och se om det blir gråt av det- och vänta lite till för att se om han tystnar nästan genast? Det känns som om det ofta räcker med att han hör att någon är uppe och på väg till honom.

Den faktiskt förlängda nattsömnen har lett till en väldig övertrötthet på dagarna. Han följer sedan ett par veckor ett schema som inte är helt spikat men fungerat väldigt bra hittills eftersom han i princip satt tiderna själv. Nu fungerar det inte alls. Och vad jag undrar är om jag då borde återgå till standardmodell och forsätta låta honom styra eller om jag ska hålla fast vid schemat striktare? Isak är nu nio veckor. Har förstått av en del svar här att det kanske är lite för tidigt att framhärda med fasta tider.

Sanna