Nu platsar vi också här

[Gäst]

GRATTIS

...och vilket underbart namn

(Låg på min lista oxå över tänkbara namn)

[ÅsaB]

Åh vad underbart!!! Supergrattis i alla tongångar!

[TorpSara]

Åh! Vad jag blev GLAD! Grattis vännen och jag hoppas att ni mår bra alla fyra!

[/LO]

Nu är vi hemma, jag och coola Ivar!
Han har kommit till rätt familj, för när barnmorskan försökte lägga honom på rygg när han skulle mätas och vägas blev han vansinnig. Han bara åmade omkring och fäktade sig nästan till sida. I sin lilla plastback har han sovit groda, gnytt några enstaka tillfällen, men annars sovit och sovit, tittat upp en och annan gång och sovit vidare.

Allt gick ofärskämt enkelt.
Jag vaknade kl 3 i går natt för att gå på toa. Det hade kommit lite lite blod i trosorna och lite i toaletten, så jag ringde förlossningen. Hon sa att vi inte behövde komma in direkt, men att de ville kolla läget på morgonen vid 8-tiden.
Men jag kunde inte somna om. Inga värkar, men jag låg ju och kände efter - är det något på gång eller är det bara inbillning.
Ett par timmar senare började jag känna av sammandragningarna. Det gjorde lite ont i magen. Men det kändes mest som gaser och ytterligare efter en stund tömde jag tarm, så då trodde jag absolut att det skulle gå över.

Jag kunde inte somna, som sagt, så jag gick upp och packade. Det hade jag inte gjort innan. Kläder till mig och bebis, necessär och en väska till Vera, eftersom vi skulle lämna henne.

Vid 6.30 väckte jag Björn. Kände att det var dags att börja göra frukost, för det kanske ändå kunde vara något mer än bara en undersökning där på förlossningen. Jag fick i mig några matskedar fet yoghurt, men det gick inte att sitta. Då hade värkarna kommit igång ordentligt.
Men andningen funkade så bra, så det var inga problem att hänga över en bänk och flåsa tills det gick över.
Björn trodde nog inte riktigt på att det var läga förrän jag sa kl 7.30 att NU vill jag att vi kommer iväg. Då hade vi inte fått tag i vår första barnvakt, men en av Veras bästa kompisar och hennes mamma var hemma och tog hand om henne. (väldigt skönt att Vera fick sova till nästan normal tid).

Så vi lämnade Vera och åkte in. Värkarna ökade i bilen, men gick ändå att hantera. Fast det är inte skönt med guppiga och svängande vägar

Kl 8.01 skrevs vi in. Då hade jag mellan 2 och 3 minuter mellan värkar.
Vi kom in på en inskrivningssal, men BM tyckte nog att det såg ut som att det var bättre att få komma in på en förlossningssal direkt. Vi höll med
Hon satte CTG och vad det nu heter för att kolla hjärtljud och värkarbete.

Hon kollade öppning och jag var öppen 3-4 cm. Sedan andades jag liggandes, ståendes 8) och på knä över en sacco-säck. Det var jobbigt, men hanterbart. På något sätt går jag in i någon slags mental bubbla, för jag är bara delvis medveten om min omgivning. Bara när BM pillade på magen under en värk blev jag lite sur, men hon var bra på att vänta, och gjorde det bara om hon var tvungen.

Sista gången hon var inne så sa jag att jag ville vila lite på sidan och att hon kunde sätta igång lustgasen, för värkarna tog liksom aldrig slut.
Sedan gick hon.
Jag vet inte vad klockan var då, men inte lång tid efteråt kände jag att det var riktiga krystvärkar på gång. Björn hade gått till vår väska för att få i sig lite mat när jag hör mig själv skrika BEBIS!!!
Han kom tillbaka och tryckte på larmet. Efter ett tag kom en undersköterska in och jag sa att bebisen är på väg ut.
Hon kollade och då var huvet ute. Han var helt blå, så hon blev lite rädd. Men jag är säker på att han stått så en värk och att resten skulle kommit ut på nästa. Men de drog ut honom för säkerhets skull.

Så fort han var ute så skrek han och fick normal färg. Efteråt kom undersköterskan tillbaka och sa att jag var den coolaste mamman i världen som lugnt sa att bebisen är snart ute, när han faktiskt var halvvägs. 8)

Nu måste jag äta. Berättar mer sen.

Kram!
/LO

[SusanD]

Fantastiskt! Härliga Lotta, du är en cool och alldeles underbar människa. Emil tycker att det är helt ok att Vera fått en lillebror men inte att han heter Ivar. Ånej, Ajax ska han heta, bara så ni vet.

Kram Susan

[ÅsaB]

Åh, vad häftigt!!! Det är så vansinnigt roligt att höra/läsa förlossningshistorier - då kan jag nästan inte vänta mina 18 veckor, som jag har kvar!

Jäklars, den lille rackaren väntade visst inte på att hela sjukhuset skulle stå där och ta emot - han visste vad han ville! Och du är ju stencool! Fast det är väl knappt någon överraskning för oss!!! 8) 8)

Fortsätt att berätta när du orkar! Vi vill höra vad lilla Vera har att säga också - Vera och Ivar, vilka fina namn ihop!!

[Elle]

Jag ryser, åh det är så härligt att läsa om när en liten juvel kommer till världen. TACK Lotta för att du delar med dig! Vad skönt att andningen fungerade, bra jobbat! Vad säger Vera?

Efteråt kom undersköterskan tillbaka och sa att jag var den coolaste mamman i världen som lugnt sa att bebisen är snart ute, när han faktiskt var halvvägs. 8)

8)

Elle

[Åse]

Åh, vilken underbar berättelse! Och så rykande färsk - ska väl till en forumordförande för att rapportera ett dygn efter förlossning Stort grattis!

Åse

[Fjällfolket]

..och hon låter oförskämt fräsch i telefon! {|= =D>

SÅ snyggt jobbat, vännen min

Pussa Ivar på ryggen och viska att han får ta med världens coolaste storasyrra till fjälls så småningom...

/Fjällmor

[Tessan]

Å herreminje
Vilken förlossning
Så skönt att allt gick bra men alltså halva ute, hi hi, roligt värre!

Kram Tessan

[TorsMamma]

ÅH vad rörd och glad för din skull jag blir! Grattis LO du kan ju detta!!!! =D> {|=

[Gäst]

Stort varmt Grattis!
/Karin

[/LO]

Ja, ni märker ju hur självupptagen man blir.

TACK
För alla gratulationer.

Vera är mycket stolt. Klappar och gosar så mycket hon får. Och jag jobbar med mitt tålamod.
Hade det inte varit så stökigt på BB - trist när förlossningsavdelningen är så underbar - så hade jag nog varit kvar ett dygn till för att få ha honom för mig själv :-$

När jag orkar ska jag lägga ut några bilder på underverket, så ni får se.

Har någon tips om hur man hanterar ömma bröst. Mest bröstvårtor. Trodde nog att det skulle gå fort att komma in i att han sög, men det gör ont, så jag helst skulle vilja gå naken. Samtidigt som jag inte vill kyla ner för mycket.

Coole Ivar sover, jag antar att han väl vill ha mat någon gång. Han äter inte så mycket än...

Ha en skön kväll! Kram! och tack igen!

/LO

[Gäst]

Hej Lotta och grattis igen! Vad tokbra du är på att föda barn

Lite olika tips jag fått höra om ömma bröstvårtor. Värdera själv...

Ta en sån där tesilsklämma och gör isär så att du får två halvglober. Dessa kan du sätta över bröstvårtorna så klibbar inte bh/tröja fast, plus att det luftas.

Låt inte bebis suga mer än 10-20 minuter i stöten på bröstet. Vänta sedan 2 timmar innan samma bröst ges igen. Detta sa min barnmorska, som är klok som attans, till mig. JAg fyllde på med ersättning. Kanske inte så bra i längden för amningen, vet inte riktigt (jag slutade ju ändå bara några veckor senare)?

Om du har sår, så finns det snäckor att beställa via nätet. Vet inte vad de heter, men kan ta reda på. Snäckorna sätts över bröstvårtorna (som tesilarna), men ska liksom läka såren. Funkade kanon på en av mina bästa vänner.

Lufta och smörja med bröstmjölk vet du säkert redan, fast det är ju inte så lätt när kanske inte mjölken runnit till än . Och att kolla greppet som Ivar tar... stort ska det vara. Det vet du garanterat också

[annawahlgren]

G R A T T I S