Hej Åse
Jag måste fråga en sak först - hur artar denna irritation sig, när du försöker stödja ena fotsulen?
Sen måste jag fråga - har du läst i tråden Hur uppmuntra till att åla framåt som finns här på IAHP-forumet? Läste du om andningen?
Om du svarar på detta, så blir det lättare för mig att svara på din fråga sen.
Kram, Hege
Min dotter blev underkänd på halvårskontrollen
Hej igen Hege! Ja, jag läste den tråden härom dagen (och min fråga skulle dessutom passat bättre där 
). Mycket intressant, jag hade såklart heller aldrig gjort den kopplingen mellan skrik och andning 
Och det stämmer väl in. Men just det jag tolkat som irritation när jag stödjer fötterna är att Joar kommer med korta, missnöjda utrop, inte att han börjar "ge hals". Så när jag läste om andningen tänkte jag inte på hans gnölande som "andningsskrik".
Men nu när jag läser om tråden tänker jag att jag ska ta fasta på kraften i frustrationen och vara mer ihärdig med hans fötter. För sedan han fick fart framåt har jag i ärlighetens namn mest uppmuntrat till kvantitet i ålandet och trott att det korsvisa skulle komma av sig själv. Nu känner jag mig lite dum som inte testat mer innan jag frågade, utan i hemlighet hoppades på något annat mirakeltrick 
.
Såg först nu TorsMammas tips om bara ben, det ska jag absolut testa. Barfota på golv utan mattor är han redan.
Kram Åse
). Mycket intressant, jag hade såklart heller aldrig gjort den kopplingen mellan skrik och andning Och det stämmer väl in. Men just det jag tolkat som irritation när jag stödjer fötterna är att Joar kommer med korta, missnöjda utrop, inte att han börjar "ge hals". Så när jag läste om andningen tänkte jag inte på hans gnölande som "andningsskrik".Men nu när jag läser om tråden tänker jag att jag ska ta fasta på kraften i frustrationen och vara mer ihärdig med hans fötter. För sedan han fick fart framåt har jag i ärlighetens namn mest uppmuntrat till kvantitet i ålandet och trott att det korsvisa skulle komma av sig själv. Nu känner jag mig lite dum som inte testat mer innan jag frågade, utan i hemlighet hoppades på något annat mirakeltrick
.Såg först nu TorsMammas tips om bara ben, det ska jag absolut testa. Barfota på golv utan mattor är han redan.
Kram Åse
Mamma till lille J född sep -06 och lilla T född jan -10
Känn dig inte dum, kära du. Man måste ju få fråga!
För det första är det ju rätt nytt det här med att ålningen är så viktig, jag har inte hört att det uppmanas till det på BVC, t.ex.
För det andra så är det numera många som läser i dessa tråderna, så din fråga kanske det sitter andra och undrar på?
Men du har en poäng, kanske skulle frågan varit i den andra tråden. Jag kan inte flytta, men kanske någon annan kan?
Jag undrar på om Joars korta utrop kan vara ljud han gör när han tar i. Så som tennisspelare, och viktlyftare kommer med små utrop i det de skickar bollen iväg eller lyfter tungt.
Jag tycker du ska fortsätta att stöjda hans fötter, en i taget. Låt honom själv skyva i från, och då vill det bli naturligt att motsatt arm kommer fram och hjälper honom att komma framöver. Efter att han har kommit fram, byter du stödet till nästa fot, men låt det gå några sekunder, så han får chansen att prova skyva från själv med den andra foten. Ser du att han behöver hjälp, erbjuder du stödet. Men bara stödet. Du får inte putta honom framöver. Du kan sätta hans tår i golvet (böja försiktigt) så han fattar hur tårna kan användes för att skyva i från. Visa och vägleda, och berömma, berömma, berömma! Locka är inte fel heller, låt pappa (eller någon annan)sitta främför och ropa på Joar, gärna med någon spännande pryl i handen...
Leksaker som rör sig (tog som kör själv) eller lyser och blinker är också god motivation för små ålare.
Jag hoppas du blev lite klokare, annars få du återkomma. Jag ger mig inte för du har fått svar och hjälp på det du undrar över.
För det första är det ju rätt nytt det här med att ålningen är så viktig, jag har inte hört att det uppmanas till det på BVC, t.ex.
För det andra så är det numera många som läser i dessa tråderna, så din fråga kanske det sitter andra och undrar på?
Men du har en poäng, kanske skulle frågan varit i den andra tråden. Jag kan inte flytta, men kanske någon annan kan?
Jag undrar på om Joars korta utrop kan vara ljud han gör när han tar i. Så som tennisspelare, och viktlyftare kommer med små utrop i det de skickar bollen iväg eller lyfter tungt.
Jag tycker du ska fortsätta att stöjda hans fötter, en i taget. Låt honom själv skyva i från, och då vill det bli naturligt att motsatt arm kommer fram och hjälper honom att komma framöver. Efter att han har kommit fram, byter du stödet till nästa fot, men låt det gå några sekunder, så han får chansen att prova skyva från själv med den andra foten. Ser du att han behöver hjälp, erbjuder du stödet. Men bara stödet. Du får inte putta honom framöver. Du kan sätta hans tår i golvet (böja försiktigt) så han fattar hur tårna kan användes för att skyva i från. Visa och vägleda, och berömma, berömma, berömma! Locka är inte fel heller, låt pappa (eller någon annan)sitta främför och ropa på Joar, gärna med någon spännande pryl i handen...
Leksaker som rör sig (tog som kör själv) eller lyser och blinker är också god motivation för små ålare.
Jag hoppas du blev lite klokare, annars få du återkomma. Jag ger mig inte för du har fått svar och hjälp på det du undrar över.
Tack Hege för ditt konkreta svar. Jag ska kopiera "instruktionen" och lägga in den på tråden om hur uppmuntra ålning. Sen ska jag tipsa på Kackelforumtråden "Vågar födda 06...", för där har flera frågat samma sak. När man läser mycket är det lätt att blanda ihop trådarna som jag gjorde nu - och ytterligare bidra till förvirringen :-k .
Det känns skönt att få bekräftelse på det man gör, och bara genom att ställa en fråga måste man rannsaka sig själv. I mitt fall inser jag att jag faktiskt inte gjort så mycket som jag inbillar mig sedan Joar började åla. Vi fortsätter vår framfart på golvet
Igen, vilken tillgång du är här på forumet, dina kunskaper når verkligen många. Tack igen
Det känns skönt att få bekräftelse på det man gör, och bara genom att ställa en fråga måste man rannsaka sig själv. I mitt fall inser jag att jag faktiskt inte gjort så mycket som jag inbillar mig sedan Joar började åla. Vi fortsätter vår framfart på golvet
Igen, vilken tillgång du är här på forumet, dina kunskaper når verkligen många. Tack igen
Mamma till lille J född sep -06 och lilla T född jan -10
-
TorsMamma
- Forumets ordförande
- Inlägg: 11193
- Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
- Ort: Stockholms Skärgård
För vilka?
Mtt "normala" barn?
Fysisk förutsättningar?
Klädsel?
Golv?
Ålning?
Krypning?
Varför?
Hur länge?
Hur långt?
Korsvis?
Gåstol?
Hoppgunga?
Babysitter?
Magläge?
Hur gammal?
Kommer säkert på massa mer, men detta är några..
Mtt "normala" barn?
Fysisk förutsättningar?
Klädsel?
Golv?
Ålning?
Krypning?
Varför?
Hur länge?
Hur långt?
Korsvis?
Gåstol?
Hoppgunga?
Babysitter?
Magläge?
Hur gammal?
Kommer säkert på massa mer, men detta är några..
Tor 2006
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months.
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. Såklart, Hege =D> En klistrad FAQ är ju precis vad vi behöver Jag har inte ens tänkt tanken trots att jag både är webbredaktör och ivrig frågeställare . Och även om det säkert är en del jobb för dig att sammanställa svaren så blir det förstås enklare sedan när du slipper svara på samma saker flera gånger, du lägger ju redan massa tid på det. Då kan vi hålla oss till mer specifika frågor
TorsMammas punkter är jättebra och täcker nog in det mesta. Gärna formulerade som tydliga frågor i hela meningar.
Vilken insats om du orkar sätta samman en FAQ, Hege. Säg till om du vill testa frågor på oss eller om vi kan hjälpa till på andra sätt, här eller på PM.
Kram Åse
Jag har inte ens tänkt tanken trots att jag både är webbredaktör och ivrig frågeställare . Och även om det säkert är en del jobb för dig att sammanställa svaren så blir det förstås enklare sedan när du slipper svara på samma saker flera gånger, du lägger ju redan massa tid på det. Då kan vi hålla oss till mer specifika frågor TorsMammas punkter är jättebra och täcker nog in det mesta. Gärna formulerade som tydliga frågor i hela meningar.
Vilken insats om du orkar sätta samman en FAQ, Hege. Säg till om du vill testa frågor på oss eller om vi kan hjälpa till på andra sätt, här eller på PM.
Kram Åse
Mamma till lille J född sep -06 och lilla T född jan -10
Tar upp min gamla tråd igen där bakgrunden om Alice finns.
Idag var vi hos en neurolog för att utvärdera vaför Alice går på tå. Hon är nu 19 månader och går fortfarande inte själv pga att balansen blir väldigt svår då man går högt på tå. Efter mycket om och men har hon nu fått dagortoser för att sätta ner hela foten. Jag var skeptiks till dessa från början då jag inte vet hur IAHP ser på detta med ortoser men vår svenska ortoped, sjukgymnast och neurolog har alla varit helt eniga om att dessa måste hon ha
Vi har varit hos neurologen en gång tidigare för ett par månader sedan men han kunde då inte alls undersöka Alice då hon gallskerk hela tiden. Hon fick väldig läkarskräck av tidigare sjukgymnaster och då vi var och skulle gjuta ortoser till henne. Han trodde det rörde sig om kraftig tågång. Idag var han dock mer inne på att det rör sig om en lindrig CP-skada. Det kan även vara något som växer bort sa han, men för säkerhets skull ska hon träffa sjukgymnast som är specialist på CP-skador samt ska vi göra MR röntgen på henne i höst (eventuellt sommar då jag tjatatde att vi vill göra det så snart som möjligt).
Jag har ju hela tiden misstänkt något och började träna Alice enligt Doman efter halvårskontrollen. Därför märker vi överhuvud taget inga övriga symtom på henne mer en hennes tågång. Själv tror jag ju att det varit mer problem med Alice utveckling om vi inte påbörjart neurologiskt träning så tidigt. Åter igen tack Hege Kan inte i ord beskriva hur tacksam jag är för dina svar i denna tråd och din övriga hjälp jag fått.
Nu gäller det att ta ställning till om vi ska börja köra Doman fullt ut och åka till Philadelphia. Finns ju personer som gjort det här på forumet och det skulle kännas skönt med stöd och råd. Dock kommer detta inte ske riktigt ännu även om jag skulle önska. För det första har endast jag läst "What to do with your brain injured child". Vill även att min man läser den och verligen tar in allt som står. För det andra har vi inte råd nu när vi är hemma med Alice i två år. För det tredje är jag gravid och Alice kommer bli stora syster i november så innan dess lär vi inte hinna iväg. Känner verkligen att jag vill satsa på Doman och ge de bästa förutsättningarna för Alice
På prov testade jag neurologen lite idag och frågade om han trodde det hade haft positiv inverkan att Alice har krypit så mycket OM det är så att hon har en skada. (Detta vet vi ju inte ännu). "Hur menar du då, sa han" "Ja, att det korsvisa krypandet har varit bra för hennes hjärna, sa jag". Han förstod ingenting och börade prata om att det är viktigt att hon börjar gå nu. Inte ett ord om att det är bra att krypa och detta är svaret av en skicklig barnneurolog på Astrid Lindgrens barnsjukhus
Varför har inte svenska läkare kunskap om den ovärderliga information man har på IAHP 
Det är dessutom omöjligt att övertyga andra, så som mina föräldrar vad IAHP kan göra när inte svenksa läkare känner till detta och tror på detta 
Funderar nu på hur vi ska gå vidare för att hjälpa Alice så mycket som möjligt innan vi börjar med IAHPs program för det kommer ju dröja. Det som är viktigast för Alice nu är ju att lära sig gå själv korsvist. Ska nog ta tag i lite nytt snickeri och bygga en "overhead ladder" Borde väl vara bästa sättet innan hon går själv, som det är nu vågar hon inte släppa taget utan vill gå med oss vilket ju enligt Doman inte lär hennes hjärna att gå korsvist. Hon blir jätte frustrerad om vi inte hjälper henne att gå dit hon vill. Hon fick sina ortoser i fredags så kanske hittar hon snabbare sin balans nu när hon står på hela foten. Hon är faktiskt mycket stadigare nu.
Vill inte låta tiden gå och låta dyrbar tid passera för Alice. Läkarena ÄR verklien inne på vänta och se linjen. Då min man frågade varför vi inte kunde fått denna information tidigare sa neurologen att man inte vill oroa i onödan. Som tur är vet jag ju bättre nu
Alice klarade alla andra tester fint och neurologen undersökte även hennes rygg som var helt i sin ordning och fötterna gick att få upp i 90 grader. Neurolen var därför mycket osäker på om det kan vara en mild CP skada eller om detta är något "som växer bort". Min teori är dock att den ökade tonusen i fötterna och tågången är en symtom på en hjärnskada. Att inga andra tecken syns kan ju bero på att Alice fått så mycket neurologisk träning och stimulans sedan hon var 6 månader gammal
Har ingen specifik fråga här utan ville mer skriva av mig lite om vad som hänt samt tar jag givetvis emot goda råd och synpunkter. Slutligen vill jag verkligen stryka under hur tacksam jag är över all den kunskap som finns här på IAHP tråden samt på hela forumet =D>
Idag var vi hos en neurolog för att utvärdera vaför Alice går på tå. Hon är nu 19 månader och går fortfarande inte själv pga att balansen blir väldigt svår då man går högt på tå. Efter mycket om och men har hon nu fått dagortoser för att sätta ner hela foten. Jag var skeptiks till dessa från början då jag inte vet hur IAHP ser på detta med ortoser men vår svenska ortoped, sjukgymnast och neurolog har alla varit helt eniga om att dessa måste hon ha
Vi har varit hos neurologen en gång tidigare för ett par månader sedan men han kunde då inte alls undersöka Alice då hon gallskerk hela tiden. Hon fick väldig läkarskräck av tidigare sjukgymnaster och då vi var och skulle gjuta ortoser till henne. Han trodde det rörde sig om kraftig tågång. Idag var han dock mer inne på att det rör sig om en lindrig CP-skada. Det kan även vara något som växer bort sa han, men för säkerhets skull ska hon träffa sjukgymnast som är specialist på CP-skador samt ska vi göra MR röntgen på henne i höst (eventuellt sommar då jag tjatatde att vi vill göra det så snart som möjligt).
Jag har ju hela tiden misstänkt något och började träna Alice enligt Doman efter halvårskontrollen. Därför märker vi överhuvud taget inga övriga symtom på henne mer en hennes tågång. Själv tror jag ju att det varit mer problem med Alice utveckling om vi inte påbörjart neurologiskt träning så tidigt. Åter igen tack Hege
Kan inte i ord beskriva hur tacksam jag är för dina svar i denna tråd och din övriga hjälp jag fått. Nu gäller det att ta ställning till om vi ska börja köra Doman fullt ut och åka till Philadelphia. Finns ju personer som gjort det här på forumet och det skulle kännas skönt med stöd och råd. Dock kommer detta inte ske riktigt ännu även om jag skulle önska. För det första har endast jag läst "What to do with your brain injured child". Vill även att min man läser den och verligen tar in allt som står. För det andra har vi inte råd nu när vi är hemma med Alice i två år. För det tredje är jag gravid och Alice kommer bli stora syster i november så innan dess lär vi inte hinna iväg. Känner verkligen att jag vill satsa på Doman och ge de bästa förutsättningarna för Alice
På prov testade jag neurologen lite idag och frågade om han trodde det hade haft positiv inverkan att Alice har krypit så mycket OM det är så att hon har en skada. (Detta vet vi ju inte ännu). "Hur menar du då, sa han" "Ja, att det korsvisa krypandet har varit bra för hennes hjärna, sa jag". Han förstod ingenting och börade prata om att det är viktigt att hon börjar gå nu. Inte ett ord om att det är bra att krypa och detta är svaret av en skicklig barnneurolog på Astrid Lindgrens barnsjukhus
Varför har inte svenska läkare kunskap om den ovärderliga information man har på IAHP Det är dessutom omöjligt att övertyga andra, så som mina föräldrar vad IAHP kan göra när inte svenksa läkare känner till detta och tror på detta Funderar nu på hur vi ska gå vidare för att hjälpa Alice så mycket som möjligt innan vi börjar med IAHPs program för det kommer ju dröja. Det som är viktigast för Alice nu är ju att lära sig gå själv korsvist. Ska nog ta tag i lite nytt snickeri och bygga en "overhead ladder" Borde väl vara bästa sättet innan hon går själv, som det är nu vågar hon inte släppa taget utan vill gå med oss vilket ju enligt Doman inte lär hennes hjärna att gå korsvist. Hon blir jätte frustrerad om vi inte hjälper henne att gå dit hon vill. Hon fick sina ortoser i fredags så kanske hittar hon snabbare sin balans nu när hon står på hela foten. Hon är faktiskt mycket stadigare nu.
Vill inte låta tiden gå och låta dyrbar tid passera för Alice. Läkarena ÄR verklien inne på vänta och se linjen. Då min man frågade varför vi inte kunde fått denna information tidigare sa neurologen att man inte vill oroa i onödan. Som tur är vet jag ju bättre nu
Alice klarade alla andra tester fint och neurologen undersökte även hennes rygg som var helt i sin ordning och fötterna gick att få upp i 90 grader. Neurolen var därför mycket osäker på om det kan vara en mild CP skada eller om detta är något "som växer bort". Min teori är dock att den ökade tonusen i fötterna och tågången är en symtom på en hjärnskada. Att inga andra tecken syns kan ju bero på att Alice fått så mycket neurologisk träning och stimulans sedan hon var 6 månader gammal
Har ingen specifik fråga här utan ville mer skriva av mig lite om vad som hänt samt tar jag givetvis emot goda råd och synpunkter. Slutligen vill jag verkligen stryka under hur tacksam jag är över all den kunskap som finns här på IAHP tråden samt på hela forumet =D>
Mamma till Alice 060928
Vilgot 081121
Vilgot 081121
Tänk att Alice redan är 19 månader!!
Och så GLAD jeg blir av att läsa vad du skriver! Klarar alla andra tester utan problem... Och det här er tjejen som fick underkännd på halvårskonrtollen!
Vad duktiga ni har varit! Och vad duktig Alice har varit!!!
Visst är det så att vi kommer aldrig få veta vad som hade hänt om ni inte hade gjort något. Vi får inte ens veta om det gjorde någon skillnad att krypa och låta Alice träna enligt Doman. Men mammor ser skillnad, det är jag övertygad om. Och efter vad jag har lärt av IAHP, och efter att jag vet vad du har gjort för uppoffringar med Alice och efter vad jag läst om Alice tidigare, och det jag läst nu i dag, så finns det inte tvekan i min själ att ni har påverkat Alices utveckling. Och ni har påverkat STORT.
Jag blir tårögd, får gåshud över hela kroppen, och riktigt känner att jag vill ge dig en kram...
Vilken mamma du är! Vilken styrka du hade, som kavlade upp ermerma för ett år sedan! Och hur modig var du inte, som vågade lita på en främling som sade mot alla läkare... Vad glad jag är för att du vågade!
Kram, Hege
Och så GLAD jeg blir av att läsa vad du skriver! Klarar alla andra tester utan problem... Och det här er tjejen som fick underkännd på halvårskonrtollen!
Vad duktiga ni har varit! Och vad duktig Alice har varit!!!
Visst är det så att vi kommer aldrig få veta vad som hade hänt om ni inte hade gjort något. Vi får inte ens veta om det gjorde någon skillnad att krypa och låta Alice träna enligt Doman. Men mammor ser skillnad, det är jag övertygad om. Och efter vad jag har lärt av IAHP, och efter att jag vet vad du har gjort för uppoffringar med Alice och efter vad jag läst om Alice tidigare, och det jag läst nu i dag, så finns det inte tvekan i min själ att ni har påverkat Alices utveckling. Och ni har påverkat STORT.
Jag blir tårögd, får gåshud över hela kroppen, och riktigt känner att jag vill ge dig en kram...
Vilken mamma du är! Vilken styrka du hade, som kavlade upp ermerma för ett år sedan! Och hur modig var du inte, som vågade lita på en främling som sade mot alla läkare... Vad glad jag är för att du vågade!
Kram, Hege
Hej,
Tycker verkligen ni skall bygga en stege (OHL), den är väldigt bra för balansen sen tror jag ni också måste dra ner på gåendet med stöd i era händer. Vi har själva lite samma problem men vi har fått honom att gå fram till TVn när vi har på teletubbies. Alexanders rekord just nu är 20 självständiga steg.
OHL kommer förhoppningsvis vara den mängdträning som hon behöver för att komma igång med gåendet.
Jag tror också att med tiden så kommer tågåendet att försvinna. Normalt så är ju gravitationen ett av de värsta fienderna för ett hjärnskadat barn men vid just tågående så jobbar den ju för Alice. Hela tiden när hon går så drar ju gravitationen ner henne och destå tyngre hon kommer att bli desto större blir ju denna kraft. Tiden talar alltså för att till slut så kommer hälen ner. Detta är inget jag kan garantera eller säga att jag har erfaranhet mer än mitt ovan resonemang men jag hoppas och tror att jag har rätt.
Mvh Per
Tycker verkligen ni skall bygga en stege (OHL), den är väldigt bra för balansen sen tror jag ni också måste dra ner på gåendet med stöd i era händer. Vi har själva lite samma problem men vi har fått honom att gå fram till TVn när vi har på teletubbies. Alexanders rekord just nu är 20 självständiga steg.
OHL kommer förhoppningsvis vara den mängdträning som hon behöver för att komma igång med gåendet.
Jag tror också att med tiden så kommer tågåendet att försvinna. Normalt så är ju gravitationen ett av de värsta fienderna för ett hjärnskadat barn men vid just tågående så jobbar den ju för Alice. Hela tiden när hon går så drar ju gravitationen ner henne och destå tyngre hon kommer att bli desto större blir ju denna kraft. Tiden talar alltså för att till slut så kommer hälen ner. Detta är inget jag kan garantera eller säga att jag har erfaranhet mer än mitt ovan resonemang men jag hoppas och tror att jag har rätt.
Mvh Per
Innerst inne tror jag av hela mitt hjärta att Doman-metoden har påverkat Alice utveckling. Hege, du vet ju hur tacksam jag är över din hjälp och att jag tog till mig det du sa beror även på att du är så enormt duktig på att uttrycka dig och förklara på ett konstruktivt sätt 
Jag kommer fotsätta träna Alice med Doman-övningar på egen hand och så får vi ta ställning längre fram till om det blir atkutellt att gå ännu längre.
Alexander, tack för dina synpunkter och vad duktig Alexander är som tagit 20 självständiga steg
=D> Jag har fått råd av dig tidigare hur man bygger en OHL så jag ska titta på instruktionerna och kanske återkommmer jag till dig om vi stöter på problem. Vi har också blivit upplysta om att gravitationen kommer göra så att hon slutligen går på hela fötterna men att det kan dröja så länge som tills hon växt klart, vilket vi ju inte vill vänta på.Mamma till Alice 060928
Vilgot 081121
Vilgot 081121