Ett litet skräp är på väg...

[SusanD]

Doktorn skrev foglossning på intyget men naturligtvis med lite finare ord. Jag pratade med Försäkringskassan idag och hon trodde inte att det skulle bli några problem. Papprena ska in och sen ska jag ringa till handläggaren efter en vecka och få lite mer besked om hur landet ligger.

Fat A får vara hemma och ta hand om Emil (som är så oooooootroligt söööööt så man bara döööööör), (ja Fat A med för den delen ) och sen kommer mormor hoppa in när Fat A är tvungen att arbeta.

I dag var jag tvungen att rasta av Emil ordentligt. Gårdagen innehöll på tok för lite utevistelse och sonen kräver ytor att springa av sig på. Vi tog vagnen, så jag hade något att hålla mig i och ha ombytesväskan i, och så gick vi långa vägen till mormor. Emil sprang nästan hela vägen, begriper inte hur han orkade. Själv hade jag fullt sjå med att gå i sakta mak. Blir lite sur på att inte ens kunna gå (läs: hasa sakta) en promenad utan problem. Väl hos mormor satt jag i en solstol, solen sken och det var lä så jag bara njöt. Emil hjälpte mormor fodra hästarna, han vattnade hö till en häst och bar ut en liten hink kraftfoder till en annan. Han är så beundransvärd när han arbetar på med en beslutsamhet och en vilja som överträffar det mesta. Sen flyttade de Emils shettis Lukas till sin hage, han brukar vara bunden i trädgården på fm för att äta gräs.

Vi tog den korta vägen hem genom skogen, nedförsbacke, lite lerigt men det gick bra när jag kunde hålla i vagnen som stöd. När Emil fått mat och kommit i säng så får jag sån gräslig frossa och får lägga mig i soffa. Varför? Antagligen för att jag var helt slut. Av att gå en lite promenad. Tror jag blir galen.

Måste träna på att vila och njuta istället för att tvingas lägga mig när kroppen säger ifrån. Det gäller nog bara att ta kommandot så det ska jag träna på i morgon. Nu ska jag rasta hundarna, mata katten och gå och lägga mig.

Kram Susan

[Fjällfolket]

usch och fy och sympati i mängder

Jag vet ju alltför väl hur jobbigt det är, både fysiskt och psykiskt (!), du vet vars jag finns om du behöver spy galla som inte är (fo-)rumsren...

Stooor kram!
/Fjällmor

[Nancy]

Sympati och kramar i stora lass kommer från mig också. Har varit förskonad från foglossning men vet hur det känns att vara tung, gravid och i det närmaste orörlig. Man gör vad man kan för att ta sig igenom dagen och när den är slut gäller det att ta sig igenom natten också...

Nancy

[blomman]

Skönt att du blev sjukskriven!
Förstår din ilska till fullo, jag var vansinnig på min kropp som tydligen inte fixade en sån naturlig sak som att vara gravid utan att ge mig outhärdliga smärtor, när jag väntade Mira. Samma kropp gav mig inga besvär alls med Felix...
Förstår uppgivenheten över att inte kunna göra det man vill göra!
Man får försöka skratta åt eländet, om det går!

Det låter inte riktigt som jag ska komma ner och träna hund och ha bakkurs innan Sigge är ute och fogarna lagt av att trilskas?!
Det låter mer som att du ska vila, vila, vila!
Ta hand om dig! Tur du har Fat A och E-mile!

[Jannika]

Hallo Big Mamma Su!

Bra att du blev sickwritten. Förutom gnisselfogar låter det väldigt mysigt med mormor, shettisar och skogspromenader. Jag vill också ha en shettis! Kanske i hönshuset? Just precis tog en rovfågel den ena av två kvarvarande kycklingar så då var de bara tre fåglar kvar... Där lär det ju finnas plats om våra höns fortsätter att vara ouppmärksamma.

Nu ÄR det ändå inte långt kvar till ni blir en större familj. SÅÅÅ spännande!

Kram Jannika

[SusanD]

Här går tiden så sakta, så sakta. Men så är det väl när man väntar på något riktigt spännande.

"Sigge" mår bara bra, han är en riktig vilde som härjar runt i magen. Emil kallar ebisen för igge så det är väl bara att vänja sig antar jag. Men gissa om jag kommer ha kul om det är en liten tös som anländer till vår familj. Ingen kan väl ändå tycka att hon i så fall ska heta Sigge.

Fogarna gnisslar men det är uthärdligt. Värre är det med den däringa tok-tröttheten som drabbat inte bara mig som person utan hela min kropp. Så fort jag rör mig lite så blir jag helt matt i kroppen och vill bara lägga mig. Kan inte påstå att jag gör någon större nytta här hemma just nu vilket är riktigt, riktigt "tirriterande". Begriper inte varifrån den häringa tröttheten kommer, HB:t var ju lite bättre sist vi kollade och nu äter jag ju både järntabletter och "järnsaft". Hm, skumt.

Måste packa väskan vi ska ha med oss till BB. Förra gången fick vi ju inte med oss nånting eftersom Emil bara bestämde sig för att komma en sen kväll och det helt utan förvarningar och dryga månaden förtidigt!! Sicken en va? Sigge kommer säkert hålla sig kvar i magen ända till bf eller så blir det väl ännu längre, hm, han verkar ju vara en envis typ. Men för säkerhetsskull så tänkte vi vara bättre förberedda denna gången.

Profylaxandningen går riktigt bra även om jag nog måste erkänna att vi tränat väldigt, väldigt lite. Det blir lätt så att man tänker att vi har gott om tid på oss, vi gör det sen. Men nu ska här tränas varje dag så att det verkligen sitter i ryggmärgen. Sen är det bara att hoppas att Sigge kan födas vaginalt så vi inte behöver gå igenom ett snitt.

Spännande, spännande. Nu är det ju inte sååååååå länge kvar innan vi får träffa vår nya familjemedlem.

[/LO]

Men gissa om jag kommer ha kul om det är en liten tös som anländer till vår familj. Ingen kan väl ändå tycka att hon i så fall ska heta Sigge.

Sigrid tycker jag är ett jättefint namn och det kan väl bli Sigge och man vill det

Tänker på er massor
Hade varit så kul att träffas innan, men jag inser att det inte går...

/LO

[SusanD]

Åh Sigrid är ett jättefint namn så länge man inte bor i Skåne. Ledsen alla skåningar, ta inte illa upp men skorrande rrrrrr i namn är inte vackert, så är det bara.

Därför ratar vi alla namn som innehåller r och därmed blir det ingen Sigrid.

Kram Susan

[Jannika]

Jag tycker också om Sigrid! Men det kräver en tvärsöt unge. Och Signe! Funkar ju i Skåne, eller hur? Nike höll på att få heta Signe-Li men då tyckte min halvcypriotiska väninna att det lät som om hon kom från Thailand och lade in veto, haha!

Kram Jannika

[Fjällfolket]

Signe gillar vi här också

/Fjällmor

[SusanD]

Håller med om att Signe är ett jättefint namn. Vi får välan se hur skräpet ser ut när han (eller hon) väl anländer.

Nu har vi storshoppat till skräpet "Sigge". Babyskyddet vi hade till Emil har vi skrotat, det var ärvt flera gånger om redan. Istället skickade vi Farmor till Nacka för att köpa ett sprillans nytt till samma pris som de begagnade är på Blocket! Det är tur att vi har världens bästa farmor som gladeligen kör runt i sin lilla bil och inhandlar grejer till oss. Så nu kommer lill-skräpet åka tryggt och säkert i bilen.

Emil och jag var i Helsingborg i em och fyndade en begagnad barnvagn som vi hittat på Blocket. Samma sort som Emil haft, fast den var jätteärvd och dessutom har vi lyckats kört sönder den i skogen, fast flera årsmodeller nyare. Snyggt blå och mycket välskött. Vi är så nöjda och priset var skitbilligt om man får uttrycka sig så. 8)

Spjälsängen står sen länge parkerad i Emils rum eftersom vi skaffade den när Tösen var dagbarn hos oss. Men till en början får det lilla skräpet sova i sin vagn men så fort 12-tim natten sitter så blir det till att dela rum med storebror.

Idag hade vi besök av en arbetskamrat med liten dotter på 1 år. Emil smekte henne så rart och pussade henne två gånger. Dessutom pratar han om henne som en "ebis". Gissa om han kommer bli förvånade när hans egen lilla "ebis" kommer vara mycket, mycket mindre.

Arbetskamraten lämnade tillbaka vårt andningslarm som de lånat så nu börjar alla sakerna vara på plats. Dags för skräpet att anlända snart. Hm, man hoppas ju att han/hon är lika klok som storebror och kommer en månad för tidigt. Alldeles lagom för mor som slipper den sista tunga månaden och alldeles lagom för en liten bebis som oftast mår mycket bra i v.36. Men, men som vanligt kan man inte påverka detta utan det är skräpet som styr. Det är bara att vänta och se.

Fogarna är riktigt vidriga just nu. Sjöjungfru är mitt andra namn där jag glider eller rättare sagt stapplar runt med små, små steg. För övrigt mår jag alldeles utmärkt, inget att klaga på. Magen växer och växer. Skräpet sparkar och sparkar. Vi trivs med livet kan man lugnt säga.

Kram Susan

[SusanD]

Oj vad tjock jag är nu Magen bara växer och växer, undrar hur stor man kan bli innan man spricker.

Mår väl gör jag i allafall. Visst är det lite bökigt att röra sig men magen sitter ju väldigt snygg framtill så midjan är ju nästan lika smal som innan jag blev gravid. Nåja lite större har jag väl blivit runtom också men inte mycket. Problemet är ju att man blir väldigt framtung vilket kompenseras genom att jag då går lite bakåtlutat. Gissa hur kul det ser ut

Fogarna är det si och så med. Igår när jag jobbade, i ösregn hela dagen , höll de på att ge upp fullständigt. Fick stötta mig på kryckorna och sitta på en stol för att kunna hålla mina träningar. Men som jag alltid brukar säga: allt går utom nyfödda och tennsoldater

Fat A är ju hemma hela veckorna nu, visserligen arbetar han till viss del men det tunga arbetet gör han vilket är ett måste för jag kan helt enkelt inte.

Önskar att lilla bebisen kunde komma nu, längtar så efter honom/henne. Men än så länge har jag bara känt av lite hederlig mensvärk och sammandragningar har jag ju haft i många, många veckor. När Emil föddes kom första värken som en blixt från klar himmel och på en timme var det tre minuter mellan dem. Inga förvarningar där inte.

Var på MVC förr förra veckan men det var ingen happening precis. BM mätte och så lyssnade vi på bebisen och så var det bra med det. Jag som trodde att det var dags för blodproven eftersom jag är en negavit nolla 8) men så var inte fallet. Suck, hade jag vetat det hade jag inte åkt dit. Visst är det bra att lyssna på skräpet och kolla så magen växer men allt känns ju helt bra så någon större panik kan det ju inte vara. Nu ska vi tillbaka på torsdag till BM och då ska det minsann tas blodprov vilket jag tycker är viktigt och sen får man ju alltid lyssna på det lilla livet vilket iofs är härligt.

Nu har jag bara en söndag kvar att jobba, sen tänker jag bara vara ledig, ligga på soffan och äta chokladpraliner tills "Sigge" anländer. Tja, man kan ju alltid drömma.

Kram Susan

[SusanD]

Ja igår var jag då till BM igen för att ta lite blodprover och lyssna på liten i magen. HB:t hade gått upp till 125 så det var ju jättebra helt plötsligt. Visserligen började jag på 152 och då blir man lite knäsvag när det kryper till strax under hundra, men nu är vi på rätt väg igen verkar det som. Sen var det immuniseringsblodprovet efter som jag är en sådan otroligt negativ nolla. Tja, i alla fall vad det gäller blodgrupperingen. För övrigt är jag nog ganska positivt lagd även om jag för tillfället är något gnällig.

BM mätte magen, som är ganska STOR, ligger över normalkurvan. Men det gjorde jag med Emil och också och han var ju inte jättestor när han föddes. Mycket vatten ska BM och stor plats för "Sigge" att leva rövare på vilket han gör med glädje. När vi lyssnade på hjärtljuden, som lät bra, så sa hon att om hon utifrån hur min mage ser ut och nivån på hjärtljuden skulle gissa på kön så skulle hon satsa på en tjej. Å andra sidan sa hon att jag såg precis likadan ut när jag väntade Emil så egentligen skulle hon inte satsa en endaste krona på vad det blir. Hon är rolig hon min BM.

För övrigt mår jag ju jättebra fast jag tycker att jag gått upp mycket nu. Beklagade mig lite och sa att jag lagt på mig 18-19 kg vilket var lite tungt att släpa runt på. Då undrar BM var jag lagt dem, alla kilona alltså Hon sa att jag var lika smal som tidigare om man inte tänkte på den enorma magen. 8) Jag sög i mig detta även om jag vet att det inte är sant för hela kroppen har liksom gått upp ett par storlekar så där bara helt apropå. Men min BM vet vad hon ska säga för att hålla en höggravid kvinna på gott humör.

Summa av det hela är att jag mår bra vilket alltid är skönt att få bekräftat speciellt om man är det minsta tveksam. Däremot är Fat A rysligt förkyld och det verkar som om Emil också kliver in i förkylningsträsket snart. Själv tänker jag hålla mig därifrån, jag vägra bli förkyld, det räcker med en jättemage som gör det svårt att andas, en täpp eller rinnande näsa är totalt onödigt just nu. 8)

Imorgon har jag gått lika länge som när jag väntade Emil men det verkar som om "Sigge" inte har någon brådska ut fastän vi längtar så efter honom/henne.

Kram Susan

[Fjällfolket]

Sen var det immuniseringsblodprovet efter som jag är en sådan otroligt negativ nolla. Tja, i alla fall vad det gäller blodgrupperingen. För övrigt är jag nog ganska positivt lagd även om jag för tillfället är något gnällig.

Stooor kram!
/Fjällmor

[Tessan]

{|=

Snart är det ju verkligen dags också!!

Kram Tessan