Hej alla på tråden - roligt att höra från de jämnåriga
Stort grattis Sidda75 och indra till de väntade syskonen
En lägesrapport från oss också: Joar är en fortsatt lugn, solig och social person - gillar att klättra i berg, bära tunga saker, titta och känna på lastbilar, traktorer etc eller sitta i knät och läsa böcker. Har väldigt bra balans, tycker jag, och han har uppenbarligen uppfattat att jag sagt det nån gång för en dag stod han och svajade uppe på en sten och sa med ett nöjt smajl "balant!" (säger inte s)

Balantgång, brukar han också säga och gå.
När våren kom skippade vi vagnen i princip helt och som Alice går han ofta kilometervis om dan - och i samma veva lyckades vi utöka natten från 10,5-11 timmar till cirka 12 för första gången. J sover nu cirka 20-8 och 1,5 timme på dagen, samma antal timmar som gällt jättelänge.
Är lite osäker på om vi har haft förtrots...

Alltså, ett och annat bryt blir det ju, när J inte lyckas med något jättepilligt han föresatt sig, eller om jag inte fattar att han tänkt sig göra något själv. Men det går snabbt över och nåt annat har vi inte märkt av. Och fasen vad de faktiskt kan själv! I går ville jag snabbt bära in grillen SJÄLV

när vi skulle åka hem från landet - och J blev superupprörd. Och visst kunde han knuffa/rulla den på knöggliga stigen till verkstan om jag bara hade tålamod... Och klättra upp själv och sätta sig i den lånade jätte-suven - då blir man lack när mamma bara hivar upp en.
Joar är också mycket intresserad av andra människor och så fin med dem. Tackar när han får (önskad!) hjälp, fastän vi absolut inte drillat honom till det, lämnar tillbaka och lånar ut saker i sandlådan och tar gärna kontakt med folk för att visa saker, se vad de gör och prata lite. Och det är ju för gulligt när han vill gå och lägga sig på kvällen och säger gunatt, gunatt till gäster eller mormor och morfar eller sen och tar pappan eller mig i handen och går i väg för att sova. Många tror ju inte sina ögon
J pekade på allt och sa DÄ, DÄ tills för bara några månader sen. Vi märkte ju att han förstod massor av det vi sa, men han prövade sällan att säga orden själv. Sen bara lossnade det och nu pratar han non-stop, tre- och fyraordsmeningar, ofta i olika tidsformer, skiljer på singular och plural och använder en del prepositioner! Vi är så facinerade! "Joar jobba mer datorn" eller berätta att "Joar jobbat", läsa den eller den boken - men "många böcker bokhyllan", "mommo (gick) in (s)tugan igen", bakom, framför, där uppe osv. Han har börjat räkna till fem, delvis som en ramsa, men han verkar ha ungefärlig kläm på om det är två eller tre äpplen.
Min sambo och jag har jobbat halvtid båda två i vår och varit hemma med J på halvtid. Två dagar varannan vecka, tre varannan. Det har varit underbart att vara hemmaförälder igen (efter sambons pappaledighet då jag jobbade heltid) och funkat bra även på jobbet. I höst fortsätter vi med ett liknande upplägg, men då är pappan hemma endast en dag i veckan, mormor en dag och jag tre, under vilka jag även ska jobba lite för att få ihop till en fortsatt halvtid. Sen får vi se hur vi löser det i januari, har inte bestämt något än.
Potta... vi har faktiskt inte ens ställt fram en. Har haft stambyte i lägenheten och flyttat runt mellan tillfälliga boenden fyra månader och just kommit hem igen. Så vi har koncentrerat oss på att få att få vardagen att funka bra i förskingringen och knappt ägnat en tanke åt hur Joar ska bli blöjfri. Men nu läser jag och tar till mig...
Inga syskon på gång än. Det är enda - men stora - smolket i glädjebägaren. Känner mig stressad, delvis för att jag är 38 nu. Men jag har blivit gravid (två gånger till och med) på första försöket tidigare, så jag hoppas förstås att det kommer att gå vägen så småning om.
Oj, det här blev ju en uppsats. Härligt att få "skryta" så oförblommerat om sin underbara unge

Det känns ju helt ok eftersom era också låter helt ljuvliga - såklart

Ha en fortsatt skön sommar, ser fram emot att läsa mer här framöver.
Åse