Livet efter kuren - en uppmuntran!

[duggan]

Hejsan!
Jag inser att jag inte har skrivit här ännu och det måste jag genast göra. Jag genomförde kuren på min son Hugo i början på jan -07, då 3mån och 3 veckor gammal. Nätterna hade ju fungerat ganska bra från början nattmål 2-4ggr per natt, men vid julen hände nånting och gossen började vakna varje timme och han nöjde sig inte riktigt med bröstet utan låg och pep och gnällde. Vad är detta?

Jag kommer ihåg att jag läst i någon månad gammal föräldratidning om en familj som Anna hade kurat och det var många bilder och jag kommer ihåg att jag sa till sambon att tänk om någon hade kunnat komma till oss och fixa nätterna bara sådär!

Nåja efter en riktig jobbig natt, så tog jag och satte mig framför datorn och gick in på familjelivs sida och hittade en tråd om anna och länkade till hennes hemsida. Jag satt och läste och läste hela dagen, mannen fick sköta sonen jag var helt uppslukad. Jag ska börja ikväll sa jag, jaha vad är det vi ska göra frågade sambon? Jag berättade i korthet och han tyckte att det lät bra. Vi körde kuren redan den kvällen. Jag önskar att jag läst på lite mer före och övat ramsa mer osv. Nåja kuren gick över förväntan och natt 4 sov han 12h i ett och har således fortsatt med detta.

Men anledningen varför jag önskar jag läst på lite mer är dagslurarna.. Jag tror inte att jag riktigt förstod hur viktigt det faktiskt var att verkligen hålla tiderna första tiden så vi har tjorvat med dagslurar länge.

Men tillslut har jag snirklat runt länge och väl men hittar tillslut rätt väg och det goda dagssömnen kom som på beställning!

Nu sover min gosse som en gris både dag- och nattetid!

Allt detta har jag/vi bara Anna att tacka för och jag blir alldeles tårögd jag bara tänker på henne och allt runt henne. Så underbar! Jag önskar att på något sätt någon gång ska kunna tacka henne för allt detta!

"Barn är till för att njutas, och ska njuta själva"
- Anna, jag ska njuta vareviga dag av mina barn och hoppas att fler väljer din väg, barnens väg!

[annawahlgren]

Tack, alla ni kära, för era underbara berättelser

- Anna, jag ska njuta vareviga dag av mina barn och hoppas att fler väljer din väg, barnens väg!

TACK, tack för de vackraste orden du kunde ge mig till tack

Här är intet öga torrt

[duggan]

[Sofias mamma]

Fyller på tråden med vår historia .

Sofia sov väldigt dåligt från start i stort sett och det blev bara värre och värre med uppvak varje timme hela nätterna igenom . Jag bar och bar nätterna igenom men bättre blev det ju inte, snarare värre. Då hon var ca 4,5 mån beslutade jag mig för att genomföra kuren, då ingen av oss orkade med dessa nätter.

Det gick väldigt bra trots en tillfällig dikeskörning och Sofia sover gott på nätterna nu . Tidigare hade jag problem med hennes aptit, men den kom efter ett par dagars kurande. Visst har vi haft lite problem med vargtimmen och just nu sovs det lite oroligt (börjar närma sig 8 månader), men vi har verktygen och ramsan fungerar perfekt . Jag vet alltid vad jag ska göra vid eventuella uppvak etc och det är så skönt och lugnande .

Nattningarna går på någon minut och sedan somnar hon i regel efter 15 min . Hon är verkligen trygg i sin säng .

Jag själv sover nu flera timmar i sträck och njuter både av att kunna göra det och att ha ett utsövt barn som aldrig behöver vara övertrött, utan oftast är på gott humör .

Det enda jag ångrar är att jag inte kurade tidigare eller åtminstone skaffat andningslarm tidigare och lagt henne på mage då hon är en riktig magsovare . Hon fullkomligt älskar magläget och jag tycker det är såå synd att det inte informeras om andningslarm och magläge på BVC o MVC . Skulle underlättat kolossalt för oss.

Det här forumet är också något som jag uppskattar mycket då man alltid får hjälp och det finns så många goda råd att läsa sig till. Bättre än någon annan hemsida eller bok (ja, bortsett från barnaboken då ).

Tack Anna

[annawahlgren]

Tack, innerligt tack, kära Sofias mamma

[annawahlgren]

Hittade via sök (på jakt efter något annat) ett inlägg från gamla forumet, ända från 2003, som jag bara inte kan låta drunkna i glömskans mörker \:D/

--------------------------------------------------------------------------------

"Ojoj, vad rätt du har! Som värsta spåtanten! Så här skrev du till mig om min sons lilla kusin, vars mamma inte ville/orkade lära honom att sova gott hela natten:

'Ack ack, stackars lille kusin. Om jag vore du skulle jag ge hans mamma boken Sova hela natten i present om ett tag - folk brukar stupa först vid 5-6 månader (när barnet är det alltså) och för gott, om de orkar hålla ihop lite till, vid 8-9 månader. Då brukar det vara läge och tacksamt läge för längre orkar ingen stå på benen - inte barnet heller. Då brukar folk fatta att eftersom de själva går på knäna kan sömnbristen kanske inte vara så bra för lilla barnet heller.'

Och gissa vad... Kusinen är 4 månader snart, och i tisdags fick jag ett meddelande av hans mamma: 'Skulle jag få låna Sova hela natten-boken? Ska bara titta lite...' Behöver jag säga att hon har all min respekt efter det?

-----

Min egen guldklimp (nu två månader och 4 dagar) sover 8 timmar per natt, (det råkade bli 9 timmar förra natten pga massage kvällen före...) UTAN vagning eller buffning och om han vaknar så somnar han om själv! Det tog ca en vecka att 'ställa om' honom, men det gick. Såklart...

Han har börjat få tänder tror jag, dreglar en massa och tuggar på allt han råkar få i munnen... Sen hade vi alla en förkylning förra veckan, det gick om av sig självt men vi led ändå i några dagar, alla snorade och hostade.

Och gossen sover vidare.

Trodde faktiskt inte mina ögon när jag läste någonstans att du hade skrivit att barnen sover trots förkylningar och tänder. Alla VET ju att små barn med tänder på gång och förkylningar etc INTE sover! Men när vi hamnade i samma situation och min älskade, älskade son fortfarande sover lika gott så sprider det sig som en värme inom mej: Tacksamhet mot DEJ, som sprider din kunskap vidare, och stolthet över min familj, som är så trygg att inga 'vargar' slipper in!

-------

Länge har jag tänkt hur du orkar. Hur hittar man motivation till att lära andras ungar att sova? Var och en med sina bekymmer, inte sant? Men så var jag och lille gossen på en babymassage-kurs i tisdags. Läraren undrade varför vi hade kommit till kursen. 7 av 10 svarade 'på grund av magen' eller 'kolik'.
Jag tittade på barnen. Deras ögon var rödkantade, deras hy var blek. Vissa skrek oupphörligen trots att 'alla barn älskar massage' (kanske då inte de övertrötta?) och vissa låg bara och stirrade. Då förstod jag hur du känner det; själv fick jag lust att ta hem alla barn och mata dem och vagna dem och buffa dem tills mina armar gick av. Dessa 'kolikbarn' led så klart av sömn- och matbrist!

'När ditt barn börjar skrika prick klockan sex på kvällen och vägrar sluta förrän klockan två på natten, gör så här: Mata inte. Bär omkring på barnet, det hjälper ibland. Massera. Ta en biltur. Undvik att äta mjölkprodukter och spannmål om du ammar. Och det brukar inte vara längre än tre månader!'

Ursäkta, glömde du inte något, kära kursledare? Två viktiga behov som alla människor har? Sömnen, till exempel? Mat i mängd och massor? Jag ville bara skrika högt. Nästa gång är om två veckor, jag ska då ta med mej SHN-boken, Barnaboken, min son, hans kusin och kusinens mamma. Talar jag då för döva öron så har jag i alla fall gjort ett försök... Massage är mysigt men det botar inte överlevnadsångest."

[Grodan]

Hej!

Jag har helt glömt av att skriva här! Det är som nån sa (Love?) att när barnet väl sover så hänger man ju knappast här inne på forumet så mycket längre, man har ju fått ett nytt liv! Och det är så roligt att vara med sitt glada barn!

Vi kurade i januari, då Elliott var drygt 6 månader. Det gick mycket bra! Över förväntan. Redan 3:e natten sov han 12 timmar. Sen var det väl nån vecka eller 2 med lite mindre strul vid vargtimmen eller bara tidiga uppvak, men det gick att fixa lätt.

Det är ju just det. Det går så lätt! Det är som om Elliott bara tiggt och bett om hjälp att sova och nu tacksamt tar emot de nya rutinerna.

Han har alltid varit en stark stabil kille men nu har utvecklingen exploderat. Han kröp när han var drygt 7 månader och nu är han uppe och går med sin lilla gåvagn, bara 10 månader gammal.

Han har varit förkyld nån gång men det har inte stört nattsömnen, han verkar bli mycket mindre täppt när han ligger på mage. Och 2 tänder har han fått utan några som helst sömnproblem!

Tack Anna för den här kuren och för all hjälp jag fått på forumet! Och tack alla ni andra som hjälpt mig och stöttat mig under kurens gång!

Efter sommaren kommer vi försöka oss på att få en till liten en....
och den ska Standardmodellas - så det så!

Tack och kram!

[annawahlgren]

Det är som om Elliott bara tiggt och bett om hjälp att sova och nu tacksamt tar emot de nya rutinerna.

=D>

[annawahlgren]

Ett härligt inlägg från Diskussionsforum:

"Det du skriver i SHN-boken (för att inte snacka om BB) STÄMMER ! Mitt i prick! Såklart... Överraskning ???

Vår lille son (född mars 06) var en av de många som i 6-7 månaders ålder sov
mindre och mindre per natt eftersom han „ville“ ha mat 2-4 gånger om natten...

Vi började med kuren och fick ett NYTT barn!

Ett barn som åt med mera aptit
Ett barn som var mera glad, lättsam, nyfiken, stark mm
Ett barn som plötsligt utvecklades i full fart (åla, krypa, babbla, stå, forska, jobba med händerna mm)

För att inte snacka om sömnen - ähum, de ömma föräldrarnas sömn också

Jag tycker att det är så otroligt märkligt: det du skriver HÄNDER !
Han är som en liten klocka. Och en superkänslig mottagare av
„attityd-läckor“ och alla sorters „vargar“ .

Och den där attityden! Det tog ett tag för mig att verkligen FATTA och lita på innebörden! - - -

Tack!!!
Ragni "

[tove79]

Ja, inte gick det spikrakt inte...
Men jag önskar att jag kunde visa er en bild på lilla prinsen som togs för några veckor sedan; i ett rum tömt på möbler, mitt under pågående flytt, ligger Ivar på sin spjälsängsmadrass mitt på golvet, på mage, med tummen i munnen och sover fridfullt.
Och sen kom vi till nya lägenheten, skruvade ihop spjälsängen och ställde den där den skulle stå. Nattning kl. 19 som vanligt utan ett enda frågetecken! Vilken super-sovare! Rätt så proffsigt, tycker han själv!
Till alla som kurar, eller precis har kurat: Det kommer bakslag! Det kan komma kvällar då nattningen går åt helvete, ungen vrålar och öronen skrumpnar ihop. Det kan komma nätter då den lilla vaknar sjuttiotolv gånger och skakar galler i spjälsängen.
Jag har reagerat på många sätt men det enda fungerande är att tänka och förmedla; "Jag ska sova, och alla andra i familjen ska sova, DU ska sova och nu är det natt och det händer absolut ingenting på natten så håll truten och lägg dig ner!"
Jag profylaxandades innan jag gick in till honom!!! Det hjälpte mig att slappna av och rensa bort oroliga tankar! Och ibland, ganska ofta, behövde han bara vara ifred!
Oj, vad många gånger jag gjort fel, också, och vad många nitar vi gått på! Jag tycker att det är viktigt att dem historierna kommer fram också, allas kur-väg är inte rak. Nyss hemkommen från Gastsjön i mars ringde jag både Kantarella och Elle och grät! Ingenting fungerade! Det som gjorde att det vände var att jag backade ett par steg, och justerade shemat en del. Inte enligt "skolboken" men enligt mag-känslan.
Nu sover båda pojkarna hela natten (fast ibland vaknar de okristligt och busar upp varandra, vårsolen är boven), de somnar själva i sina egna sängar och stannar där hela natten . Det är ljuvligt!

[annawahlgren]

[Lingontuva]

Ja då var det min tur att berätta om hur det gått för oss! Så länge gick jag och ville verkligen genomföra kuren men trodde inte att vi skulle klara av det... Idag ångrar jag bara att vi väntade så länge!!! Vår kille var ett år då vi kurade. Jag var nog mest nervös för att ta bort nappen faktiskt! Men tänk så enkelt det var! Första natten tyckte han förstås att vi inte var riktigt kloka men sen har han inte alls saknat den! I alla fall så kurade vi efter många om och men och den fjärde natten sov lilleman TOLV timmar! Vi kunde knappt tro att det var sant

Idag, en dryg månad senare (och något bakslag), så sover han fortfarande som en prins! Han somnar utan problem på kvällen och sover hela natten även om han fortfarande har en "ful ovana" att vakna ca 30-60 minuter för tidigt (oftast för att pappa kliver upp och går till jobbet). Dagluren är inte heller klockren ännu, han somnar bra men kan vakna upp en eller flera gånger. Men överlag så är allt jättebra! Han sover, vi sover (yippie!!!) och rutinerna sitter! När det närmar sig matdags så står lilleman och bankar argt på skafferidörren tills han får sin mat

Så till er som har det jobbigt med nattsömnen och funderar på att kura kan jag bara säga: Vänta inte längre!! KÖR!!! För har ni bara bestämt er så fungerar det! Och även om det kan vara jobbigt ett tag efteråt också så ser ni resultaten och orkar därför vara konsekventa! Än en gång: KÖR!!!

Kram

[Lingontuva]

Ja då var det min tur att berätta om hur det gått för oss! Så länge gick jag och ville verkligen genomföra kuren men trodde inte att vi skulle klara av det... Idag ångrar jag bara att vi väntade så länge!!! Vår kille var ett år då vi kurade. Jag var nog mest nervös för att ta bort nappen faktiskt! Men tänk så enkelt det var! Första natten tyckte han förstås att vi inte var riktigt kloka men sen har han inte alls saknat den! I alla fall så kurade vi efter många om och men och den fjärde natten sov lilleman TOLV timmar! Vi kunde knappt tro att det var sant

Idag, en dryg månad senare (och något bakslag), så sover han fortfarande som en prins! Han somnar utan problem på kvällen och sover hela natten även om han fortfarande har en "ful ovana" att vakna ca 30-60 minuter för tidigt (oftast för att pappa kliver upp och går till jobbet). Dagluren är inte heller klockren ännu, han somnar bra men kan vakna upp en eller flera gånger. Men överlag så är allt jättebra! Han sover, vi sover (yippie!!!) och rutinerna sitter! När det närmar sig matdags så står lilleman och bankar argt på skafferidörren tills han får sin mat

Så till er som har det jobbigt med nattsömnen och funderar på att kura kan jag bara säga: Vänta inte längre!! KÖR!!! För har ni bara bestämt er så fungerar det! Och även om det kan vara jobbigt ett tag efteråt också så ser ni resultaten och orkar därför vara konsekventa! Än en gång: KÖR!!!

Kram

[annawahlgren]

[HannaMaria]

Nu ska jag också skriva min story. Har tänkt vänta tills hon känns som en verklig säker sovare, men det verkar dröja, så nu skriver jag i alla fall. Det är drygt 2 mån sedan kuren och lilltösen sover 11,5 h. Hon vaknar nog ännu de flesta nätter och gråter till, men somnar om för det mesta på egen hand, ibland får vi ramsa. Hon sover numera i samma rum som storebror som blev kurad vid 9 månader.
T'änk att kunna lägga två barn under 2 år på kvällen kl. halv åtta, säga godnatt och stänga dörren och veta att jag och min man har 11,5 h för oss själva! Sen är det alltid lika roligt att väcka dem efter en lång breik och krama om dom små goseungarna.
Det har inte varit lätt, men det har verkligen varit värt allt! Det är skönt att ha rutiner och att kunna planera dagen. Med två små är det mycket att göra, då under lättar det verkligen att bara kunna lägga ner dem i sängen/vagnen dag som natt och veta att de somnar själva på egen hand.

Tack alla som hjälpt mig med kuren! Speciellt tack till AW förståss, till sagalinda, min kära syster och emb för allt stöd, hjälp och uppmuntran.