Några som kurar just nu? Bebis 5 mån

[Katarina1982]

Hej!

Skrev ett inlägg som jag klumpigt nog raderade....börjar om.

Vi har fortfarande gråt vid varje läggning. Vi gör verkligen det bästa vi kan med att hålla schema, ger mat och välling ( tror verkligen inte hon är hungrig) samt är ute, leker och busar varje dag. Ändå är det långdragna ledsna och arga läggningar VARJE gång....jag är så less ( snälla förlåt mitt gnällande) men efter en tuff start med "kolik" ( kalla det vad ni vill ) och aldrig avlastning ( Dotter hanterar inte andra bra och vi har inte familj nära) tackar vi verkligen AW och SHN men nu har vi hållit på sedan januari och jag fattar inte varför det inte är bättre här än gällande läggningarna?

Är vi unika i detta eller finns det fler vars barn sover bra ( peppar peppar ) men inte upplever det härliga med läggningarna?

Sedan är dotter otroligt krävande, såklart älskar vi henne över allt annat men hon ska ha bekräftelse i allt hon gör heeeeeeeeela tiden ( ibland går det längre stunder då hon är i gåstolen eller kollar lite på babblarna på paddan) hon är glad och busig men att hälsa på vänner eller släkt har vi slutat med för så fort det är mycket folk eller när våra nära och kära närmar sig henne då blir det för mycket och gnället börjar och slutar ofta med värsta gråten......detta gör att vi blivit lite väl isolerade. Men inte så att vi inte möter hennes behov, vi är på öppna förskolan, går mycket i skog och natur etc.

Vi vet inte om det är 8 månadersångesten då hon faktiskt varit "rädd" sedan 4 månaders ålder....min pappa kan tex fortfarande absolut inte komma nära henne vilket jag finner oerhört sorgligt. Och han är bara en i ledet....

Jag vet också att barn växer upp och att saker förändras men ärligt talat så känns det jobbigt för det mesta, vi är sociala personer och såklart hade man inte förväntat sig denna situation när man väntade barn ( inget taskigt menat mot vår älskade flicka) ....jag och min man samarbetar mycket och ger varandra andrum och nu i april ska jag börja jobba igen och han blir hemma.

Sammanfattningsvis befinner vi oss i en situation som vi finner är krävande, lite ledsam och skulle så hemskt gärna vilja börja njuuuuuuuta som alla andra verkar göra.

[TorsMamma]

Hej,

För att svara på din fråga, ja det finns faktiskt vissa barn som gnäller/gapar sig till sömns. Vissa för att de är trötta och inte somnar fort nog, andra behöver klaga av sig lite, andra gruffar, och sen har vi en hög som pratar och sjunger. Alla är ju olika. Jag tror detta kommer att släppa när du gör det. Men skratt till gonatt (även lurar) är superviktigt. Minst dessa 10 min innan lur och 20 innan läggning. Gör läggningarna så fort det bara går och häng inte kvar. Ut skall den i särklass hurtigaste och roligaste av ramsor komma. Så övertygande att hon köper det!

Jag gissar att hon är mitt i 8 mån ångesten då ÄR det gnälligt. Läs läs läs om det i BB är mitt tips. Ett annat är att om ni är ute, är sociala, håll henne gärna i famnen vänd lite utåt från er. Be de som ni träffar att inte titta på henne, inte prata med henne utan titta på er och prata med er. Då kommer hon förhoppningsvis inte gnälla för mycket. Ge henne en muta och äta och hålla i under tiden.

Sen är det ålträning och krypträning som gäller. (personligen skulle jag kasta den där gåstolen, då den gravt hämmar både hjärnans och kroppens motoriska utveckling!) Jag har arbetat så mycket med rehabilitering av både barn och vuxna nu att jag ser ganska fort vilka som ålat diagonalt och sedan krypit diagonalt. Och ju äldre man blir desto svårare bli detta att anförskaffa sig och reparera sig från.

Här har du lite inspirarion att läsa.

http://www.barnhjarnan.blogspot.se/search/label/samsyn

Var glad var avslappnad, så kommer dottern bli det med.

[mamaA]

Hej!

Min son var rädd för farfar länge och nu älskar han honom och har gjort ett bra tag (han är 1,5 år nu). Lillebror är väldigt social MEN när han träffar nya människor eller sådana som han inte träffar jätteofta så vill han göra det på sina egna villkor. Det funkar inte om någon håller på med honom och tar honom i famnen direkt utan han sitter hos oss och efter ca 30 min så är han nyfiken på personen i fråga och närmar sig själv - sedan är han oftast klistrad vid denna personen hela resten av besöket och sitter i knät eller leker med denne .

Jag håller verkligen med Tors mamma om gåstolen. När storebror var 9 månader hade vi träff med ett av paren från MVC gruppen. Vår som kröp och åt som en häst, denna killen levde på välling och det läskiga: när jag satt med honom i knät så lyfte jag upp honom för att ställa honom i knät - och han bara gled ner igen och kunde inte stå på sina ben, något som storebror gjort sedan han var 2 månader . Detta var ett barn som levde sina dagar i babysitter som pyttis och sedan gåstol…

Kram

[Katarina1982]

Tack snälla rara ni för era svar!

Jag tar till mig av svaren och kämpar på

[T79]

Hej!

Jag har inte alls så bra kurkoll som damerna som har svarat dig. Jag ville mest skicka dig en massa pepp!! Just nu läser jag allt på forum och SHNboken för att samla ihop attityd inför att kura min lilla.

Men jag kan berätta om store. Han vagnades som bebis och kurades sedan lite halvdant som ettåring då nätterna gått från egentligen jättebra, till sådär, till katastrof. Det blev en konstig kur då dagarna fick fortsätta med napp eftersom förskolan inte kunde förväntas vara med och kura. Kvällar och nätter fick alltså gå på ren vilja och den berömda attityden. Han gnällde, gnydde, varvade med rena skrik medan jag fick använda alla skådespelartalanger i attityd och ramsa för att sedan sysselsätta mig med massa husljud så jag inte skulle ingripa i onödan. Jag hade sedan länge en stooor nojja, närmast fobi för hans skrik som jag var säker skulle bli otröstliga, att jag innerst inne var nära till gråten.

Jag var sååå nojjig, länge.... Och det var segt. Månader. Men jag minns att någonstans mellan 1.5 och 3.5 var jag inne hos honom tre gånger. Resten var ramsa vid behov. Och resultatet ÄR strålande. Det är det du ska ha för ögonen. Andras barn vaknade vid femtiden, nattvandrade, och kunde inte somna om förrän deras föräldrar använde massa olika jag vet inte vad osv osv tills de var 6? 7? 8?. Min store var TRYGG. Än i dag givetvis.

Tio år senare är det ännu mera ensamt att ägna sig åt AW. Då var det underligt. Nu är det fult. Jag blir alldeles vilse på allt samsovande, snuttande och bärande som sägs vara trygghetsskapande. Tror inte ett dugg på det.

Ändå är det lika nojjigt nu inför att kura... Bara på med attityd och njuta av läggningen. Skratt till gonatt blir liksom det roliga före det som fasas för: skrik och gnäll...

Massa pepp och styrka till dig!!! Det ska gå!!! Det GÅR!!!!

[Katarina1982]

Tack snälla för dina ord och framförallt pepp! Hejja dig som också kämpar på!
Du har rätt, Det ska gå och det Går! Lycka till med kurandet!

[TorsMamma]

Halloj, Hur går det för er nu?

[Katarina1982]

Hej och tack som frågar!

Jag har börjat arbeta nu och dotter är hemma med sin pappa....vi har fortfarande tyvärr gråt vid varje läggning men kämpar på med samma rutiner och samma tider...tråkigt ja men peppar peppar så sover hon igenom vargtimmen och för det mesta genom natten ( uppvaket efter 45 min sitter i 9 av 10 ggr ännu)....

Idag blir dotter 8 månader och vi kör ännu på 45-12-20 funderar på att kanske ta bort sista 20 min som ofta leder till 10 min sömn efter gråt och protester...kan det vara dags nu? och om så ska man då flytta fram lunchen och förmiddagsluren?

Tacksam för råd!

[TorsMamma]

Hej, ja det stämmer. Tar man bort så skjuter jag på långluren kanske 1 timme. Men fm lur samma tid.

När min son var 8 mån tog jag sista luren på en prommenad. Ibland sov han 5 min, ibland 2x5 min ibland inget. Men vilan behövde vi båda så jag gick denna luren och bjöd på den sömn som han behövde eller inte. Det är inte varje min de sover som räknas utan förutsättningarna. Så tänk förutsättningar och vila!

[Katarina1982]

Tack för svar! då skjuter i på lunchvilan och behåller förmiddagsluren!
Vi kämpar på!

[Katarina1982]

Hej allihopa! Vi kämpar på här, fortfarande gråt vid alla läggningar ( mycket tråkigt ) men vi håller humöret uppe och rutinerna så gott det bara går! Dotter blir 9 mån om ca 2 veckor och jag läste att sömnbehovet ligger på ca 14 h och jag tror det är dags att ta bort förmiddagsluren då hon strular väldigt mycket och sover endast 5-10 min där!

Kan någon hjälpa oss att pussla om schemat igen ....idag ser det ut såhär vill alltså ta bort fm luren och behålla 12 timmars natt och 2 timmars lunchvila!

08 vakna+välling
0945 lur i sängen ca 30 min ( denna var 45 min men kortade ned och denna är mycket ledsam sover endast ca 5-10 min)
11:15 lunch
12:30 lite välling inför långvilan ( hon tar varje ml ca 100 )
13-15 vila
15 gröt
1745 middag
1930 välling
2000 godnatt ( mycket gråt )

Dessa tider ändrades lite då vi för ca 3 v sedan tog bort eftermiddagsluren då sköt vi fram lunchvilan och vet inte riktigt hur vi ska ha schemat framöver! Tacksam för hjälp!

[TorsMamma]

Hej, Ledsen och säga men vi rekommenderar INTE att man har endast 1 vila före 1 års ålder. Det är vanligare att man har 2 lurar till 1,5 än att även gå till en lur vid 1. Så du måste nog börja tänka annorlunda är jag rädd. Nästa gång när man drar ner igen är vid just 1 års ålder och då brukar man ha 1 lur på 1,5 tim. Så det mest naturliga är att man kortar ner långluren. Fundera och läs runt på forum och återkom är mitt råd.
Det är ju dessutom bara lite över 2 v sen du tog bort em luren, att ha 30 min är inget naturligt sömnpass utan dessa är 5min, 20min, 45min, 1,5 tim, 2 tim. Försök hålla dessa i åtanke när ni gör schema. Just nu är hon förmodligen mitt i sin 8 mån ångest och jag skulle helst inte ändra något alls då, även om det är MYCKET frestande att vilja. Många gör det, men är sällan svaret på ens problem. Läs runt om 8-mån ångest också.

[Katarina1982]

Hej tack för svar...mycket konstigt då jag faktiskt läst på en hel del ställen här på forumet att man kan dra ner till 1 sovpass runt 9 månader men vi lyssnar på ditt råd och behåller....nu till min fråga tycker du att vi bör öka fm till 45 eller dra ner till 20 min? lunchen är ju 2 tim och sedan är hon vaken till kl 20 idag har hon alltså 14,5 ( 30 min fm ) ökar vi till 45 min då ligger hon över det rekommenderade sömnbehovet enligt tabellen ni har?
Eller bör vi dra ner lunchen till 1,5? tankar? tacksam för hjälp

[Katarina1982]

Hej igen undrar även hur ni andra bäddar sängen? då vår dotter som många andra här är magsovare har vi inte använt kudde hur gör ni andra? har ni kudde eller kör ni utan ?

[TorsMamma]

Hej igen!

Hej tack för svar...mycket konstigt då jag faktiskt läst på en hel del ställen här på forumet att man kan dra ner till 1 sovpass runt 9 månader men vi lyssnar på ditt råd och behåller

Du får gärna länka till många av dessa ställena, för det skall inte finnas någon hjärtebarnskontrollant eller kurare som rekommenderar 1 lur vi 9 mån. Att sen en och annan skriver att de gjort så (utan vårt medhåll) kan vi ju så klart inte påverka. Men grunden är alltid att man utgår från de råd och riktlinjer som är i Barnaboken och i Internationella Sova hela natten.

Till saken hör den att enl. Anna Wahlgrens tänk så (detta är mera beskrivet ingående i Barnaboken) så har man 3 lurar och den sista luren faller bort först och sen faller den första luren bort för att man sen skall behålla den långa luren hela andra och tredje levnadsåret. Om man nu tänker långsiktigt så säg runt 1 år skall man ha 13,5 tim sömn på schemat och kanske 1 lur. Då blir ju liksom långluren 1,5 tim.

Men i vissa fall kan man behöva tänka lite annorlunda eller tänka om, vilket så klart kan hända. Så i just ert specifika fall kan det vara så att korta ner fm luren till 20 min kan vara värt det.

Ang. Kudde brukar vi inte rekommendera någon förrän kanske runt 1,5 år eller senare. De flesta sover lite hur som helst under sin uppväxt och en kudde är oftast mera i vägen än till hjälp har jag märkt.

Så jag bäddade med underlakan och 3-viks lakan så som Anna beskriver och tycker det funkade bäst för oss. Sen ett skönt täcke/filt och långärmad och långbent pyjamas. Som blev kortarmat och kortbent varma sommarnätter.