Vi tog en paus i sextimmarstänket för ett litet tag sen och bestämde oss för att standardmodella mer avslappnat. Och efter bara ett par dagar började lillfisen självmant sova över ett mål! Inatt vaknade han dock tidigare och då vagnade jag fram till halvtre istället. Det kändes mycket lättare att göra det nu när jag vet att han klarar att sova så länge. Nu känner jag mig mer redo för fasta tider och tydligare strukturer igen.
Men jag märker att jag har så lätt att fastna i något slags krav på perfektion. Jag känner mig misslyckad om jag inte får honom att fungera på det sätt som jag tänkt ut...och ändå är han ju bara en liten sjuveckorsfis. Jag vill kunna njuta av honom i häret och nuet istället för att vänta tills en massa saker börjar fungera precis som jag tänkt. Får jobba lite med den attityden nu när vi kör igång med schema igen. För samtidigt är det ju så skönt med fasta tider och att både man själv och barnet vet vad som ska och inte ska hända härnäst.
Jag VET att det här borde funka - vad gör jag fel?
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön