....Vet ni vad?....

[blivandemamma]

Hej vänner!

Är nu i v 16 och tycker allt rullar på Jag mår bra, förutom en grej. Jag har så svårt att andas! Jag minns ju hur det kändes på slutet, men då tryckte ju bebisen mot alla organ och det fanns väldigt lite plats kvar. Men nu! Det känns som jag andas genom ett sugrör och även om jag tar ett djupt andetag så känns det som det inte kommer in tillräckligt med syre! Att gå i trappor eller att gå en snabb promenad, har under flera veckor känts som jag bara flåsar. Jag blir alldeles matt!

Någon som har nåt bra att säga? Jag tycker detta är rätt läskigt!

[Tetz]

Uscha då, låter inte som någon skön känsla Jag skulle tippa på att du just nu håller på att öka mängden blod i kroppen, jag upplevde också några tunga veckor där strax innan halvvägs. Lungorna och hjärtat får jobba extra hårt för att syresätta den ökande blodvolymen. Det kan ta någon eller några veckor innan kroppen hinner ikapp.

Men jag vet inte om det går att underlätta... :-k Järntabletter kanske?

[blivandemamma]

Hej, tack för ditt svar Tetz

Det känns bättre just nu. Så jag tippar att det är som du säger. Läskigt, men jag hoppas att det inte blir mer nu. Får ju lite panik när man inte kan andas

[miniz]

Vad läskigt att inte fà andas riktigt. Sà dà kommer jag med mina shiatsuteorier. Du kan hjälpa lungorna att ta in syre, träna upp dem.

Ställ dig med lodrätta fötterna i axelbredd och armarna ner. Lyft armarna rakt ut och upp med händerna mot varandra till de kommer i höjd med ansiktet/pannan dà vänder du handflaterna uppàt mot himlen och sträcker ut upp mot sidan till det drar skönt vid triceps, ca. Det är inte lätt att förklara... Men det är lätt att göra! Du börjar med att andas in och när du närmar dig slutet andas du ut och stannar där och andas ut och in tre eller sex gànger med huvudet lite bakàt. Om du tänker dig att du prisar Herren... O:) När du börjar kan armarna svänga lite lätt innàt, sà det blir som en halvcirkel utàt. Fràga om det är oklart, om du är intresserad.

Nu när jag skrivit allt detta kom jag pà att jag hört nàgonstans att man som gravid ska vara försiktig med att lyfta upp armarna. Jag försökte googla lite hittade inget som sa att man inte ska lyfta armarna, men att man ska lyssna till sin kropp. Om det inte känns bra slutar du. Enkelt.

Kram.

[blivandemamma]

TACK! Jag skall faktiskt försöka och se om jag får rätt på det.

Tror det kan vara barnaboken du läst det i en äldre upplaga. Förr trodde man det var livsfarligt att sträcka händerna över huvudet, typ byta gardiner. Så det avråder Anna från (iaf i boken från 80-talet som jag har ). Det kan framkalla missfall!


Nu kan jag som sagt andas, men det kan vara bra med en övning om man får lite panik. Idag har jag istället migränen från helvetet URK! Finns ju inget som hjälper!

Kram!

Anna

[Sarisparis]

Hur mâr du nu, Anna? Jag vâgar hoppas att migränen släppt vid det här laget?

[blivandemamma]

Hej söta du! Du är så omtänksam! Migränen släppte- för den gången. Det är nog den värsta migränen jag haft. Men jag har fortfarande rätt kraftig huvudvärk ett par dagar i veckan. Ibland hjälper panodil, ibland inte.

Har en fråga angående foglossning. Jag har haft ganska rejäl foglossning när jag väntat de andra två. Dock främst i framfogarna. Nu undrar jag hur det känns när man har problem med bakfogarna. För jag har haft ont 1-2 veckor bak i ryggen. Först trodde jag det var ryggskott för det känns som det. Men kom sen på att det kanske är fogarna. Någon som vet?

För övrigt slog jag personligt rekord i går 8) När jag väntade Arvid blev jag sjukskriven i v 17, med Ebbe i v 12. I går jobbade jag och var i v 18 8) En dryg vecka tills jag berättar på jobbet. Ser ut som en tunna, men folk tror nog mest jag gått upp lite i vikt

[Sarisparis]

Vad irriterande med huvudvärk lite nu och dâ, särskilt som man har sâ lite att till som gravid.

Jag hade ocksâ mycket problem med foglossning med nummer tvâ, men den här gângen känns det mycket bättre. Precis som du har jag snarare ont bak i ryggen, kanske är det bakfogarna som du säger? Vad det nu än kan vara, sâ känner mig hjälpt mig av att stretcha ordentligt pâ kvällarna, gâ mycket pâ tâ (som AW beskriver det i Barnaboken) och sâ gâr jag till en osteopat en gâng i mânaden och "drar till mig". Tar det sâ lugnt jag kan (allt är relativt 8) ) i vardagen och tycker faktiskt att jag mâr oförskämt bra med tanke pâ hur risig jag var förra gângen. Särskilt som jag nu är hemma med tvâ smâ den här gângen, förra gângen blev jag sjukskriven och storebror fick gâ kvar heldagar hos dagmamman.

Grattis till nya rekordet! :thumbsup:

[blivandemamma]

Hej!

Dagarna går och nu närmar jag mig v 20 vad hände?! Det går för fort Jag har jobbat sista passet innan semestervikariatet tar vid i juni, så nu blir det lite ledighet. Härligt! Och magen är utsläppt 8) (så när som till den närmaste chefen som gjort sig helt onåbar, men lovat att ringa mig idag...)

I tisdags var vi på UL. En liten söt unge som förstås låg på mage över moderkakan och sov (gjorde Ebbe också ofta, vi hade många UL med honom!). Ville absolut inte vända sig på något vis, hur mycket vi än buffade... Så allt blev sett utom hjärtats kamrar och klaffar. Men det var ju tillräckligt viktigt så vi får komma tillbaka på tisdag igen för en ny koll. Och givetvis ville inte bebisen visa om det var en tjej eller kille heller! Det spelar ju absolut ingen roll vilket, men hade varit roligt att veta tycker jag. Vi får väl se om den är generösare vid nästa UL

Sarisparis: Jag tror också det är fogarna faktiskt. Hur som helst känner jag ju av det mer när jag är igång. Vi hade lite trädgårdsfix häromdagen. Gick sådär. Bara att acceptera att det kanske inte är den bästa sysselsättningen när man är gravid... Men det är så roligt!

[blivandemamma]

Hej!

Tänkte bara säga att allt var bra med lilla Bubblan i magen. Efter typ en halvtimme, där jag bland annat fick gå å kissa, de puttade på bebben och höll på, såg de TILL SLUT skiljeväggen i hjärtat. Var en pärs vill jag lova. Gick dock inte att få klarhet i om det är en pojke eller flicka. Så vi har bestämt att strunta i att fråga igen. Det är väl en mening med det också. Och egentligen spelar det ingen roll.

Nu skall jag gå å lägga mig och njuta av bubblans lilla bökande. Det är en försiktig typ

[Sarisparis]

Egensinnig liten bubbla det där! Skönt att allt det medicinskt viktiga blev kollat, och jag lovar, det är en otrolig känsla att själv fâ upptäcka om det är en pojke eller flicka vid födseln.

Nu skall jag gå å lägga mig och njuta av bubblans lilla bökande. Det är en försiktig typ

Lâter underbart! Njuuut! Själv har jag lite svârt att njuta av bökandet numera, det sparkas pâ utav bara den och är allt utom bekvämt. Men ganska kul. Igâr satt jag och käkade sen middag i fâtöljen, med tallriken praktiskt placerad pâ magen (bästa hyllan :thumbsup:) Men dâ började bebisen sin kvällscirkus och höll pâ att välta ut maten, tur att det inte var soppa!

[blivandemamma]

Den här tråden uppdateras inte riktigt lika ofta som Ebbes gjorde precis läst igenom den igen. Tur att man glömmer snabbt. Vilken jobbig tid det var....!

V 26 har det hunnit bli här och jag mår nästan bara bättre och bättre (om man vågar säga det...!) Är nästan "rädd" att berätta hur bra jag mår, med risk att jag snart mår sämre! Onödigt, jag vet! Men jag har verkligen inga krämpor! Det jobbigaste är att gå i trappor och röra mig snabbt. Då får jag gelé i benen typ och hjärtklappning. Att stå upp för länge är inte heller speciellt roligt, men känns ju extremt överkomligt

Har en del förvärkar den här gången också och det molar ganska bra emellanåt men har nog förstått att jag har det så när jag väntar barn och det är inget speciellt med det. När jag känner att kroppen inte orkar eller att jag själv känner mig sliten, säger jag ifrån, vilar eller bara fångar tanken så att jag inte blir stressad. Stress är det absolut sämsta för en gravid tror jag, det är min personliga erfarenhet åtminstone.

Var på kontroll på mvc i torsdags. Rätt fint HB fortfarande, 120. Hade stressat lite på vägen dit men hade ändå 134/76 i tryck så det var väl ok. Helt normalt tyckte BM. Hjärtljudet låg på 150, bubblan tycker det är jätteroligt när människor runt omkring magen pratar och är väldigt social typ så det blev ju disco när BM satte igång apparaten för att lyssna


Jobbat heltid i två veckor nu, går in på min tredje vecka i morgon. Går fantastiskt bra tycker jag, roligt är det verkligen. Längtar hem till barnen men vet ju att det är tillfälligt det här, snart är jag hemma igen med 3 barn! Maken sköter hemmet med bravur och de verkar ha det väldigt mysigt, mina killar. Och det unnar jag dem väl!

Väldigt ovant för mig att jobba och må bra i graviditeten! Häftigt är det!

Nu skall jag lägga fram kläder och förbereda morgondagen (är unifomsbefriad yeey! Kul att få klä sig lite snyggt på jobbet!) Lång dag i morgon så tänker äta frukost med mina hjärtan innan jag åker till jobbet.

Kramar,

Anna

[Sarisparis]

Visst är det otroligt hur olika man mâ frân en graviditet till en annan? Skönt att du dragit vinstlotten den här gângen!

[SusanD]

Ja man kan verkligen aldrig veta hur en graviditet ska bli. Jag har ju mått otroligt bra genom alla mina om man bortser från gräsliga foglossningar. Med Emil kom de i v.18 och jag klarade mig genom hela graviditeten med hjälp av vila, gå baklänges med små, korta steg och min envishet. När Sigge låg i magen blev jag varse om att så var fallet genom att foglossningarna började. Ont från första början alltså, blev sjukskriven och tog mig hjälpligt fram med kryckor. Hemskt ont men annars mådde jag jättebra. Likadant när Mika låg i magen, det började med foglossningarna och då förstod jag att jag var gravid. Träffade en naprapat som tejpade hela stora magen och ryggen, det blev som en korsett som stabiliserade kroppen och det var verkligen toppen.
När Linus var i magen hade jag inte några foglossningar alls. Helt otroligt, jag kunde gå hela tiden, vända och vrida mig och bara njuta.

Så njut och trivs med livet.

Kram Susan

[Sarisparis]

Nu är jag nyfiken! Hur har lilla bubblan och blivandemamman det