Hejhej!
Här är snor- och ont-i-halsen-gänget, som har vaknat idag! K-ina, det verkar som att vi som verkligen vill känna skalv, inte är tillräckligt uppmärksamma? Eller? Jag lider med din kusin

8) .
För att fortsätta på jordskalvstemat, så kan jag berätta om följande incident.
Min familj, men inte jag, befann sig i Spanien en dag för ca 4 år sedan. För er som inte vet så är Spanien faktiskt lite jordbävningstrakter också, då Afrika trycker sig upp mot Europa och en (annan) dag kommer göra så att Medelhavet försvinner. Jag fick ett sms av min då 9-årige lillebror som exalterat berättade att det varit jordbävning (alltså missade jag det IGEN). Taklamporna hade gungat betänkligt, men det var ungefär det hela. Klockan var runt midnatt när det hänt, dvs middagstid i Spaniens sköna land. Alla grannarna gick ut på gatan för att diskutera fenomenet. Efter ca 10 minuter tyckte folk att det var dags att äta klart middagen. Utom lillebror. SÅ här skrev han i sms:et:
Jenny, det var jordbävning här. Så jag tog med alla ut på gatan. Sen ville alla gå in igen. Jag försökte hindra dom. Bara jag insåg faran.
Han hade lärt sig i skolan att det kunde komma efterskalv, och på sitt lillgamla sätt försökte han förklara detta för familjen och de spanska grannarna. Jag älskar hans ordval - "bara jag insåg faran". Det är samma kille som vid 3 års ålder kom och berättade för mig att han blivit
alldeles skräckslagen av en hund. Jag

min lillebror. Hårt uppfostrad av tre storasystrar

, ville inte gå till dagis utan nagellack när han var 3...
Päivi, jag hoppas allt är fint och jag inte tråkar ut dig med jordbävningar.

. Kanske kan jag komma på en jordbävningshistoria varje dag till den 28:e? (Hoppas att bebisen läste det, och kommer ut av rena skräcken att få höra så många jordbävningshistorier. Eller så blir bebisen geolog och tycker det är ofantligt spännande 8) ).
