nu kommer en gnällharang, så jag får det ur mej, så kanske jag kan fokusera på det positiva tillsammans med barnen sen. Jag känner att tålamodet o kraften börja sina. Det här har nu pågått en månad o både jag o maken är nog rejält utmattade o frustrerade, för det känns ju som att det aldrig ger sig...trots att man har en bra strategi o upplägg, svarar på hennes frågor...det pågår inte varje natt, vissa nätter sover hon hela natten men så kommer de här krångelnätterna...i natt var det nog värre än värst. Hon var vaken över 2 timmar, musiken hjälpte inte heller...och då blir man ju lite stressad, vad tar man till då? Jag kunde inte göra annat än att avvakta o till slut däckade hon men inte jag...
Tänker på mina killar som sov tillsammans, det var grejen det, inga fnurror där inte.
Nån som har en favorit på youtube, klassiskt?? :-({|= länka gärna!
Onsdag...på fredag tar jag båten upp till Stockholm för en weekend med min mamma, hotell, musikal o shopping. Det blir ett fint avbrott.
Kram Linda
en gång är ingen fara, två gånger är en vana...har läst o läst en massa om uppvak...och fnular lite på min strategi, att gå in i rummet innan kl 01, nu när hon vaknar titt som tätt, ska man ändå gå in i rummet för att "checka" innan man ramsar? Har läst att en del gör det vid nån fnurra då o då, men Nomis fnurra är ju ganska lång...jag tänker så att det inte blir en ovana, att jag går in...gud vad jag svamlar. Jag är nog toktrött egentligen o lillan också, fast hon höll humöret uppe idag, finaste vännen! Och så fick vi sol på em, det värmde iaf min själ.
