Här kommer en uppdatering angående trådämnet om att sova eller inte på dagis. För ca 10 dagar sen tog vi bort dagluren, som senaste månaderna varit ca 15-25 min. Det har gått väldigt bra. Det märks inget i humöret. Första dagen han inte skulle sova fick han istället uppdraget att hjälpa mig att lägga lillebror. Åh, vad spännande och så bra det gick!
Efter lite vacklande hit och dit, missnöje och samtal med dagis har vi bestämt att han ska vara där 9-14 mån-ons. Vi började med det i förra veckan så än är det lite tidigt att utvärdera hur det går.
Nu till fortsatt trots vid läggning.
Uppdatering: Med anledning av tidigare omskrivna strul med att han inte ville kissa i blöjan valde vi bort alternativet att få honom att klättra över spjälkanten (då han inte är så gymnastiskt, för att undvika olyckor). Istället tog vi bort långsidan och instruerade hur han skulle göra på natten. Fungerade några nätter men med min assistans. Numera kissar han i blöjan igen. Spjälsängen börjar verkligen bli trång då han är en rätt lång kille och tårna kikar ut mellan spjälorna vid fotändan.
Därav har skriket om att han är bajsnödig etc. ersatts av att han efter ramsan tassar upp och vill ha hjälp med något. Alltid är det nåt vi glömt enligt honom. Ofta är det sånt som han inte har velat på våra uppmaningar innan läggningen som han nu vill, typ kissa eller ha vatten. Vi är väl rätt tillmötesgående men jag bjuder inte på nån extra underhållning och är kort i tonen. Sen är han nöjd och somnar.
Jag visste väl att springet skulle börja när vi tog bort spjälkanten...
Dessutom är det en del trams och gnäll när vi annonserar att skratt och bus ska övergå till go natt.
Sammanfattningsvis är jag inte nöjd med läggningen just nu. Gnället gör det inget mysigt och hans tassande/frågande efter ramsan stör mig. Jag känner mig lite vilsen och vet inte vad jag ska göra och förändra.
Ida
