Problem med buffning och magläget hos 3,5 månaders

pappa-coachen · Inlägg av **pappa-coachen** » ons 23 jul 2008, 14:28

Malin (och Åsa längst ner),
Du har rätt att jag (och Lillas mamma) är analyserande och ifrågasättande, varvat med entusiasm och positiv tilltro. Framför allt kommer ju ifrågasättandet när det inte går riktigt som vi skulle önska. Det kan nog möjligen ha att göra med att det är svårt att lita och tro på (dvs ha den rätta Attityden till) något som man inte har erfarenhet av, och när man då möter motstånd är det naturliga att ifrågasätta och reflektera.

I mitt arbete som coach har jag lärt mig att uppskatta kraften i experiment. Dvs, man bestämmer sig för att prova något som man tycker verkar vettigt en tid för att få veta hur det faktiskt fungerar. Under experimentet gör man så gott man kan för att följa "reglerna" för experimentet, men man analyserar inte förrän efteråt (och det är oftast det svåraste, att vänta till efteråt). Då känner man efter och reflekterar, gör ev. justeringar i "regelverket/teorin" och bestämmer sen om det första försöket var tillräckligt lyckat för att det skall vara värt att göra ett nytt experiment, eller om idén var fel från början och man skall lägga ner och leta efter andra möjliga vägar.

I takt med att man jobbar så här så växer tilltron (den rätta attityden) till vägen/modellen/kuren, och efter ett tag tror man verkligen på den. Den har blivit självklart sann, och Attityden sitter i kroppen (och inte bara i huvudet).

Ungefär så här tror jag att det är för oss. Vi var tvungna att börja kuren när vi kände entusiasm för att kunna få egna erfarenheter att bygga tilltro på (det kanske finns personer som kan läsa sig till full tillit, men dit hör nog inte vi). Tillit har vi nu fått till mycket, men inte till allt. Vi behöver reflektera, analysera, justera och fördjupa vår förståelse för modellen/kuren, för att med förnyad energi och tillit gå vidare.

Det är som med din häst i metaforen: det är inte första gången ni är ute och rider tillsammans när er kommunikation har blivit så intuitiv. Ni har ridit tillsammans tidigare och vet under ytan av den första rädslan att ni kan lita på varandra, och allvaret i situationen gör det möjligt för er att få kontakt med den vissheten. Men hade inte grundtilliten, byggd på erfarenhet, funnits där sedan tidigare hade lastbilen sannolikt bara orsakat mer panik. Alltså red ni inte ut på vägen på er första ridtur tillsammans, innan ni provat i lugnare miljöer, lärt känna varandra, reflekterat över vilka ni är, analyserat hur ni fungerar ihop, hittat er tillit genom praktisk erfarenhet av hur och att ni faktiskt fungerar ihop.

Nu blev det lite filosofiskt här. Mer konkret känns det nu som att en paus vore bra för oss, att vila på lagrarna och njuta av det vi uppnått hittills. Det jag/vi kan behöva är råd och tips på hur vi gör det på ett bra sätt, så att vi inte strular till det vi har uppnått så här långt och behåller (och helst förstärker) en bra grund för att jobba vidare när vi är redo för det.

Åsa:
Jag håller med. Det är ungefär den attityden vi har: detta är bara början, detta är den första riktiga utmaningen där vi måste kunna ta vårt ansvar, och det vi bygger nu kommer vi att ha stor glädje av sen.

Det är på gott och ont att vara en analyserande individ, och svårt att hitta till barnets självklarhet inom sig. Och som Platon sa: Vill man helst vara en lycklig gris, eller en olycklig Sokrates?

Mycket hästar här idag :-)

duggan · Inlägg av **duggan** » ons 23 jul 2008, 19:34

Hejsan!

Ja mycket häst blev det idag, men vilken varelse sen då!

pappa-coachen · Inlägg av **pappa-coachen** » ons 23 jul 2008, 20:45

Hej hopp Malin.
Bra jobbat, hittade faktiskt två nya sidor jag inte läst tidigare! Bra sammanställning att kunna återvända till också. Inte minst alla success stories är inspirerande.

Hade vi varit på samma ställe nu hela gänget hade vi kanske kunnat bita ihop, men med tjejerna på egen hand utan backup funkar det inte. Vi får ta en mjukar väg på dagarna en tid inom ramarna för schemat, och sen gå på det igen med full kraft när vi är samlade och laddade. Och då kommer din sammanställning också väl till pass. Men det finns väl ingen anledning att de goda nätterna skall spåra ur bara för att för att vi trappar ner lite med somna-träningen på dagarna, eller vad tror du? Att hon sover hela nätter på 11-12 timmar (inkl i natt när hon sov på nytt ställe i ny säng och nya sammanhang) är ju i sig strålande.

ilindstrom · Inlägg av **ilindstrom** » ons 23 jul 2008, 20:52

Visst är det strålande att liten sover på natten. Vill bara varna lite för att få sova bäsele på dagen, det är himlans mysigt att få guppa omkring så. Kan bli fler frågor på natten efter ett tag, för man vill ju gärna få gungas till ro så där härligt..

Behöver inte bli så men ha det i bakhuvudet.

hälsningar

Ida

duggan · Inlägg av **duggan** » ons 23 jul 2008, 22:34

Hejsan

Jag håller med Ida om att bärsele kan vara lite no-no, men att promenera med vagn är helt ok enligt mig, jag själv hade alltid emluren under promenad och det handlade bara om min fåfänga, lite motion har inte skadat någon

Såklart väljer ni ju helt själv hur ni vill gå tillväga och vi finns ju såklart kvar här vid frågor. Men att följa schemat och lägga lurarna under promenad kan nog visst gå!

//Malin

pappa-coachen · Inlägg av **pappa-coachen** » tor 24 jul 2008, 07:51

Låter bra det. Då kliver vi så att säga ur selen i dubbel bemärkelse och ber att få återkomma.